1226-2026. 800 år senare, fortfarande aktuellt. Pax et Bonum - Fred och allt gott
Franciskus av Assisi dog 1226. Men frågorna han levde med är fortfarande våra: Hur gör vi fred? Hur möter vi våra medmänniskor? Hur lever vi enklare? Hur tar vi hand om skapelsen? Och vad betyder det att hoppas när världen inte är fredlig?
Under Franciskusjubileet 2026 möts vi kring de frågorna: i gudstjänster, bön, musik, föreläsningar och samtal.
Välkommen att upptäcka programmet och fira 800 år av Franciskus av Assisi.
Under 2026 uppmärksammar vi Franciskusåret. Som en del av firandet kommer en vandringsutställning med motiv från Heliga Trefaldighets kyrka att visas på äldreboenden.
Ibland är det mycket. Nyheter, jobb, familjeliv, notiser, måsten och tankar som snurrar. Det finns alltid något att göra, något att läsa eller något att hinna med. Därför finns Pax
Här berättar historikern Dick Harrison om gråbrödernas liv och om hur de och deras konvent kom att få en stor betydelse inte bara för den medeltida staden utan också för hela riket.
Välkommen att gå vår Franciskusvandring och lär dig mer om Franciskus och skapelsen.
Välkommen in måndagar kl. 9:30-12:00 i Heliga Trefaldighets kyrka för en pratstund eller bara njuta en stund i stillhet. Vi finns här för dig, som du är.
Efter reformationen stängdes Franciskanekyrkan och klostret 1529 i Arboga. När Heliga Trefaldighets kyrka blev färdigbyggd i mitten av 1600-talet och fick en ny altaruppsats, såldes den gamla till en nyuppförd kyrka i Västra Skedevi.
Hur historien gestaltades för Franciskanekyrkans skulpturer kan vi se med nytagna bilder och text i en utställning under Franciskaneåret i Heliga Trefaldighets kyrka, Arboga.
Fri entré.
Utställningen är i kyrkorummet, tillgänglig för alla besökare under kyrkans öppettider (alla dagar kl 10-16).
Text och bild: ABF Arboga
En föreställning där Klara av Assisi ser tillbaka på vänskapen med Franciskus, deras livsval och tankar om enkelhet, tro och skapelsen – frågor som berör än i dag. Monologen varvas med Taizé-sånger som alla får sjunga med i.
I denna utställning möter vi franciskanerbröderna, som levde och verkade i Arboga under medeltiden. Vilka var de och vilken betydelse har de haft för staden?
Utställningsperiod: 21 mars–2027
Vernissage: lördagen den 21 mars kl. 11.00–14.00
Öppettider, se hemsidan www.arbogamuseum.se
Plats: Arboga Museum, Nygatan 37.
Entré: Fri entré.
Arrangör: Arboga Museum och Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska kyrkan.
Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga byggdes av Franciskanermunkar, som kom vandrandes genom Sverige. Gråbröderna, som de också kallades, bosatte sig i städer som de trodde kunde expandera och där det fanns gott om folk. De var läkekunniga, hjälpte de gamla och sjuka, och lärde även barnen att läsa.
Att de kom till Arboga finns nedtecknat i Assisi i Italien. Enligt en äldre ofta anförd uppfattning skulle gråbröderna ha grundat sitt konvent i Arboga 1285. Men det antas att de borde ha kommit hit ännu tidigare.
Kyrkan stod färdig under 1300-talets början. Sedan har kyrkan byggts på och om under århundradena. Under reformationen drevs klosterbröderna iväg från Arboga, och kyrkan tillföll staden. Nuvarande Heliga Trefaldighet kyrka är det enda som återstår av det ursprungliga klostret. Övriga delar revs efter reformationen och byggnadsmaterialet återanvändes till andra byggnader i trakten.
Franciskus tankar har dock fått fast grund i Arboga och Arbogabygdens församling. I kyrkan finns ett triumfkors gjort 1980. På baksidan av korset finns Franciskus fredshälsning:
Pax et bonum • Fred och allt gott
Franciskus föddes 1182 i Assisi, norra Italien, som son till en rik klädeshandlare. I sin ungdom deltog Franciskus i ett glatt nöjesliv. Franciskus kunde dra från krog till krog tillsammans med sina kamrater.
Under ett år som krigsfånge och efter en svår sjukdom mognade ett beslut att bli riddare. Men en dröm fick honom att ändra sina planer. I det lilla fallfärdiga kapellet San Damiano hörde han en röst under ett krucifix som sa: “Franciskus, gå och bygg upp min kyrka igen. Du ser att den håller på att förfalla”. Franciskus tog uppmaningen bokstavligt, och för att skaffa pengar för att reparera kyrkan sålde han en del av pappans varulager. Men kyrkan ville inte ta emot pengarna utan dessa återlämnades till pappan. Pappan, Pietro Bernadone, stämde 1207 sin 25-årige son för förskingring. Pappan vann målet, men förlorade en son. “Från och med nu”, sade Franciscus, “ska jag bara tjäna en fader - Gud”.
Franciskus lämnade hemmet för att tillsammans med några likasinnade börja ett kringvandrande liv. De tiggde från de rika, gav åt de fattiga, vårdade de sjuka och predikade för alla de mötte.
År 1209, när Franciskus lilla följe hade växt till 12 medlemmar, begav han sig till påven för att få sitt brödraskap officiellt erkänt. Med sig hade han en författning som han skrivit och som lade tonvikten vid ett enkelt liv i enlighet med evangeliets ord.
Dåvarande påven lnnocentius 111, etablerade därmed Franciskanerorden. Medlemmarna skulle inte vara munkar som var bundna till ett liv i kloster, utan tiggarmunkar, fria att vandra och predika var som helst. Franciskanerna gick ofta under öknamnet “gråbröder” på grund av sin gråa klädedräkt, som skilde dem från “svartbröderna” (eller dominikanerna).
Många förknippar Franciskus med fåglarna och djuren, som enligt legenden trollbundna lyssnade till hans predikningar. Franciskus arbetade främst i städerna, som snabbt växte fram i medeltidens Italien och där han predikade för de fattiga och hjälpte dem.
Franciskus dog vid 44 års ålder år 1226 i kapellet Portiuncula. Redan år 1228 blev han helgonförklarad. Han är begravd i Franciskusbasilikan i Assisi.
Herre, gör mig till ett redskap för din fred.
Låt mig bringa kärlek där hat råder.
Låt mig bringa förståelse där orätt begåtts.
Låt mig skapa endräkt där tvedräkt råder.
Låt mig skapa tro där tvivel råder.
Låt mig bringa sanning där villfarelse råder.
Låt mig bringa glädje där sorg och bedrövelse härskar.
O Mästare,
låt mig inte så mycket söka att bli tröstad som att trösta,
inte så mycket söka att bli förstådd som att förstå,
inte så mycket söka att bli älskad som att älska.
Ty det är genom att ge som man får.
Det är genom att glömma sig själv som man finner sig själv.
Det är genom att förlåta som man blir förlåten.
Det är genom att dö som man uppstår till det eviga livet.
Amen.
Tack, gode Gud, för allt som finns.
Först broder Sol av alla ting.
Vår broder låter dagen gry,
ditt tecken är han i vår rymd.
Tack för alla dina under.
Du tänder varje stjärnenatt,
ger syster Måne hennes prakt.
Du sänder broder Vind att gå
från land till land och driva moln.
Tack för alla dina under.
Sjung, syster Vatten, stäm din brunn,
bred ut ditt starka hav och sjung.
Nu faller regn på torra fält,
och träden lyser, marken gläds.
Tack för alla dina under.
Hör ord i natten: “Varde ljus!”
Lys, broder Eld, och tacka Gud.
Giv härden glöd, lys upp vår stad,
dess ljus når vida över hav.
Tack för alla dina under.
Tack, gode Gud, för moder Jord.
Än bär hon oss och vad vi gjort.
Hon bringar träd och frukter fram
och blomstersmyckar alla land.
Tack för alla dina under.
Tack, Gud, för syster Död, som tar
allt levande i sitt förvar.
Hon för oss i sin tysta vagn
en afton hem från mödans mark.
Tack för alla dina under.
Tack, Gud, för dem som älskar dig
så de förlåter i din frid.
För plågade som burit allt,
för härlighetens segerkrans.
Tack för alla dina under.
Må dag och natt, må liv och död,
nu lova Gud i samma kör.
En enda sång i allt som finns,
min Gud, min Gud och alla ting.
Tack för alla dina under.
