Utställningen I spåren av Sankt Olav är öppen tisdag-söndag kl. 11.00-15.00 i Borgsjö församlingshem mellan 28 juni - 7 augusti.
Försäjning av bland annat våfflor, kaffe, saft och fikabröd.
Om utställningen
Sankt Olav var Nordens populäraste helgon under medeltiden och Olavslegenden står i centrum för utställningen. Här får man också veta mer om helgonkult, mirakler och reliker ända in i modern tid.
Enligt traditionen landsteg den norske kung Olav Haraldsson i Selånger år 1030. Kungen fortsatte färden genom Medelpad och Jämtland på sin väg för att återta tronen i Norge. Där stupade han i slaget vid Stiklestad och blev efter sin död helgonförklarad.
Sankt Olav blev ett populärt helgon och pilgrimer strömmade till hans grav i Nidaros. Många pilgrimer vandrade längs helgonkungens egen väg genom Selånger och vidare längs Ljungans älvdal och över de jämtländska fjällen till Norge. Den historiska pilgrimsvägen från Selånger till Nidaros har idag blivit känd som Sankt Olavsleden. Längs Sankt Olavsleden finns flera bevarade kulturminnen. Den gamla stenkyrkan i Selånger invigdes till Sankt Olavs ära när den uppfördes på 1200-talet. På flera ställen utmed Sankt Olavsleden finns också historiska Sankt Olavskällor och i kyrkorna står helgonskulpturer.
Olavskulten spreds över stora delar av norra Europa. Bara på Island fanns cirka 70 kyrkor invigda till Sankt Olav. Helgonkungen Olav har gett namn till många historiska kyrkor och platser, som S:t Olof på Österlen i Skåne och Olofsborg i Nyslott (Savonlinna) i Finland. Den äldsta kända Olavsbilden, daterad till cirka 1160, återfinns på en pelare i Födelsekyrkan i Betlehem.
Även efter reformationen i Norden på 1500-talet fortsatte befolkningen att fira Sankt Olav, ibland i smyg. I folktron var Sankt Olav förknippad med magiska krafter och läkeväxter fick namn efter helgonkungen. På 1800-talet började Sankt Olav användas som en nationell symbol i Norges strävan efter självständighet. Kung Oskar I instiftade 1847 Sankt Olavsorden till förtjänta norska medborgare.
