Den gamla medeltida stenkyrka, som då utgjorde sockenkyrka i Ålem, rymde 444 personer vilket kan jämföras med den nya kyrkans ca 1000 personer.
Den äldre kyrkan skall för tiden dessutom ha varit omodern och skröplig. Istället ville Svebilius se en utvidgning av kyrkorummet vilket skulle bekostas genom kollekt. Förslaget mottogs inte med någon större entusiasm av församlingen utan sköts istället på framtiden. 1781 begärdes häradssyn av kyrkan vilket ledde till att häradsrätten konstaterade ett stort renoveringsbehov. Församlingen blev genom detta tvungen att bygga om kyrkan vilket skulle visa sig bli svårt att få till stånd. Trots upprepade anbudsförfaranden så hade man år 1811 ännu inte lyckats lösa frågan om ombyggnad. Istället började tankar på en total nybyggnad att gro.
Det finns ritningar av arkitekten P.W. Palmroth från 1807 och 1817 till en ny kyrka. Dock är det först när arkitekten S. Enander år 1827 lägger fram sina ritningar som beslut om nybyggnation fattas. Åren 1829-30 sattes planerna i verket och man började bygga den nya kyrkan strax öster om den äldre kyrkan, på den plats där den gamla klockstapeln hade stått. Det var den för tiden berömde kyrkobyggaren och byggherren Johan Holmberg från Linköping som fick ansvaret för byggnationen.
Byggnaden stod klar under Karl XIV Johans 12:e regeringsår 1830, vilket en stentavla över kyrkans tornport vittnar om. En ny orgel, byggd av orgelbyggaren P.F. Strand installerades under åren 1841-42, 1861 fick predikstolen sin nuvarande plats och altardekorationen sattes upp 1863. Den altartavla som kan beskådas i kyrkan, och föreställer Kristus på förklaringsberget, målades av bygdens egen son O. Pettersson år 1873.
Till den nya kyrkans hundraårsdag beslutades om renovering. 1926 gjorde arkitekten G. Pauli ritningar för detta och det verkställdes 1928. Kyrkan återinvigdes år 1929 och hade då fått en ansiktslyftning som passade tidens behov. Ålems kyrkobyggnad är en vital 190-åring som genom sin historia alltid funnits som en resurs för församlingen.
Varje tid sätter sitt bomärke i kyrkan och de olika tidsepokernas stilar och uttryck kan läsas av i kyrkorummet. Det är summan av alla dessa tidtypiska avtryck som gör Ålems kyrka. Även vi och vår tid bidrar till skapa kyrkan i Ålem och när vi gör det sker det med ansvar, intresse och varsamhet men också med framtidstro och det moderna samhällets krav för ögonen. År 2010 byttes värmesystemet i kyrkan ut och den värms nu upp genom två luft-vattenvärmepumpar som drivs av egna solpaneler kombinerat med ursprungsmärkt el. Samtidigt anpassades kyrkorummet så att ett kyrktorg formades längst ner i kyrkan där församlingen brukar fortsätta gemenskapen efter gudstjänsten över en kopp kaffe. Sommaren 2020 plockades samtliga 14000 takpannor ner och rengjordes, de trasiga ersattes och papp och läkt byttes ut. Den gula delen av fasaden rengjordes och målades och den vita delen blästrades och putsades upp igen.
Texten är ursprungligen skriven av Christer Foghagen och publicerad i Församlingsbladet (2007 nr 3) och har därefter, likt kyrkan, fyllts på allteftersom kyrkan förändrats och anpassats.