Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Åkerbo församling Besöks- och postadress: Svaltingvägen 1, 58564 Linghem Telefon: +46(13)236650 E-post till Åkerbo församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Runstenen i Gistad

P A Säves teckning av inskriften, hämtad ur Östergötlands runinskrifter (Brate 1911-1918), Plansch LVI, bild 4.
P A Säves teckning av inskriften, hämtad ur Östergötlands runinskrifter (Brate 1911-1918), Plansch LVI, bild 4.

I Gistads kyrka finns väl ingen runsten, kanske många tänker. Dock ska en sådan, känd bland runvetare som Ög 169, finnas i grunden till kyrkans torn. När Gistads gamla kyrka revs i mars 1861 upptäcktes en runsten i dess grund. Detta berättar kulturhistorikern Per Arvid Säve, som också ger oss måttuppgifter och en teckning av stenens inskrift. Stenen, som enligt Säve var 2,66 meter lång, skall dock sedan ha slagits sönder och de olika delarna blivit lagda i grunden till den nya kyrkans torn. 

Det första steget i att tolka en runinskrift är att translitterera den: att fastställa vilka runorna är och ersätta var och en av dem med den bokstav som motsvarar dess grundljudvärde. Det vi ser på Säves teckning kan translittereras: kai- raisti s-… …fti… … Trepunktstecken markerar saknade avsnitt.  På teckningen ser även den fjärde och den tolfte runan ut som i-runor. Då man i utgångspunkt från möjliga och sannolika tolkningar har antagit att Säve missat några streck, och att dessa två runor i själva verket varit R respektive t, återges de här med bindestreck (runa som inte med säkerhet kan identifieras).

På vikingatiden saknades stavningsnorm och många av runorna kunde representera flera likartade ljud. Från translitterering går man således vidare till normalisering, där man fastställer vilka ord och ljud som avsetts i det aktuella fallet. För den här inskriften har man gjort tolkningen Gæi[RR] ræisti s[tæin] [æ]fti[R]… . Medan gement r står för det tungspets-r vi fortfarande har i språket, representerar versalen R ett särskilt r-ljud, som fanns i språket vid denna tid, men som senare sammanföll med r. Avsnitten inom hakparentes bygger på antaganden kring de osäkra och oläsliga avsnitten. Antagandena utgår från de enstaka runor som där kan fastställas och från vår kunskap om vad som brukar stå på runstenar. Översatt till modern svenska blir meningen ”Ger reste stenen efter …”.

Text: Anders Lavas

Källor
• Brate, Erik; 1911-1918; Östergötlands runinskrifter; Alqvist & Wiksell; Stockholm (Serie: Sveriges runinskrifter (Band 2))
• Samnordisk runtextdatabas, Rundata 2.5 (2008): http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm
Bildtext: P A Säves teckning av inskriften, hämtad ur Östergötlands runinskrifter (Brate 1911-1918), Plansch LVI, bild 4