Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Mer om Gistad kyrka och församlingshem

Hösten 1852 tog Gistads kyrkstämma - ledd av prosten Jakob Broman från Skärkind - beslut om att bygga en sedan länge påtänkt och behövlig ny kyrkobyggnad.

Den gamla romanska kyrkan, med anor från 1100-talet hade med tiden blivit allmer skröplig, särskilt långhusets sydmur tycks ha uppvisat svåra skador. Därtill kom att kyrkan blivit alltför liten för den ökande befolkningen.

Ett flertal omständigheter kom dock att fördröja byggandet, men 1860 påbörjades grundläggningen och följande år började man bygga på samma plats där den gamla kyrkan legat. Den nya kyrkan invigdes av biskop E. G. Bring den 9 oktober1864. Taket var från början täckt med skiffer, men ersattes 1972 med skifferliknande eternitplattor. 2015 blev taket åter klätt med skiffer.

I gångarna är golvet av kalksten, under bänkarna av tegel. I början fanns 600 sittplatser, numera reducerade till omkring 400. Ritningarna till kyrkan är daterade Stockholms Slott 21 mars 1854 och signerade av arkitekten Albert Törnqvist. Ritningarna till predikstol med baldakin, altaruppsats, altarring och orgel fasad levererades 1863 av arkitekten J. F. Åbom Stockholm. Den förnämliga orgeln från 1864, har 10 stämmor, är byggd av P. L. Åkerman Stockholm.

I tornet hänger två klockor från gamla kyrkan. Storklockan gjuten 1669, (enl. Ridderstad), omgjuten 1817 och 1925.
 Lillklocka skänkt 1706 av överste löjtn. Johan Reuter, gjuten 1711, omgjuten 1738. Från gamla kyrkan återfinns åtskilliga ljusredskap, bland annat långhusets tre ljuskronor och tio väggljusplåtar av mässing från 1600-talets slut. Särskilt bör nämnas två kristalljusstakar på fot av mässing, som tidigare daterats till sent 1700-tal, skänkta 1843 av Svante och Anna Sofhia Landelius från Kumla Gästgivaregård.

Från gamla kyrkan återfinns även altartavlan från 1705 och i tornkammaren står gamla predikstolen från 1727 båda gjorda av bildhuggaren rådman Ramund Bangell i Söderköping. 
Vid altarportalens rekonstruktion 2005 beslutades att portalens ursprungliga kors, skulle återfå sin placering i nischen över altaret och att Bangells altartavla skulle hängas över långhusets sydportal. Kyrkans silver är till större delen från äldre tid medan dess textilier huvudsakligen är av senare datum. Väl värd att nämnas är socknens kyrkliga syförening, som skänkt en mängd silver, mässing, tenn och textilföremål under de senaste 60 åren.

Gislestadh nämnes 1375, Stenarus Gotscalki var "curatus" (kyrkoherde) där. Socknen kallades även Gislestada och Gyslestadh. Tillkomsttiden för kyrkans ursprungliga delar kan anges till 1100-talets mitt eller senare del. Den rika utsmyckningen och den höga kvalitén på kyrkan i sin helhet, kan ha bidragit till uppkomsten av den tradition som anger, att kyrkan byggts av biskopen Gisle i Linköping, död på 1160-talet, och att detta skulle förklara kyrkans och socknens ursprungliga namn. Om denna tradition beträffande namnet har något fog för sig, kan inte fastslås. Historikern P. D. Widegren tolkar sockennamnet lite annorlunda, han hävdar att namnet härrör från den i socknen närbelägna byn Gistad, som med all säkerhet är betydligt äldre än kyrkan.

Märklig landsortskyrka

Den gamla kyrkan, vars rivning påbörjades år 1861, hörde att döma av beskrivningar och avbildningar till Östergötlands märkligaste romanska landskyrkor. Den var till större delen byggd av kalksten och bestod av långhus med smalare kor, avslutad med en absid i öster. 

Kyrkans räkenskaper för äldre tider är tämligen torftiga. Ur dem och samtida protokoll kan man dock få en del upplysningar om åtgärder till den gamla kyrkans underhåll och gåvor från enskilda. Bland annat ”innebyggdes stolarna i Templet” 1649. 1678 ”spåntes” kyrkan på södra sidan, och klockstapeln förfärdigades 1687-89 och sedan 1810 ”hänga klockorna i ”klockstol”. 1736 antecknas ”orgelwärket” förfärdigat av organisten Carl Kindberg.

När kyrkan revs såldes orgeln till Lillkyrka där den stod kvar till 1924. Under många år förvarades den i magasin på Östergötlands museum tills dess att en totalrenovering av orgeln gjordes.
 Sedan sommaren 2014 står orgeln i Vadstena slott.

Ett vanvårdadt Herrens tempel, en i hög grad förfallen prestegård, oordentliga räkenskaper och tomma cassor.

Även i Gistad kyrka fanns en altartavla målad av Pehr Hörberg. Våren 1803 beställer dåvarande Prosten J. F. Carlström i ett brev till P. Hörberg tavlan, med motivet "Frälsarens bön uti Getsemane". Tavlan levereras hösten 1804 med hälsningar att motivet utbyttes mot Jesu Bergspredikan, eftersom det var bildmässigt rikare. Tavlan invigdes 2 november 1806, och kom att hänga under läktaren i väntan på den nya kyrkans uppförande.


Att det skulle ta nära 60 år innan en ny kyrka kom att byggas anade naturligtvis inte Carlström, inte heller att hans efterträdare skulle sälja tavlan till Törnevalla församling år 1835. Domkapitlet gav sin tillåtelse med motiveringen att det troligtvis inte kom att byggas någon ny kyrka i Gistad inom överskådlig tid. Till saken hör att det i Törnevalla kyrka vid den tiden redan fanns en Hörbergstavla – Cristi bön i Örtagården - från 1815, som idag återfinns på Östergötlands museum.

Att i gamla kyrkans tid undgå att nämna prosten och teol. doc. Jonas Fredrik Carlström (1745-1826), får anses som försumligt. Han kom att bli den artonde – och den mest omskrivna –i raden av kända pastorer i Gistad socken. Hans 42-åriga tid som kyrkoherde i Gistad, föranledde en känd ”Gistadsprofil”, kyrkoherde Oscar Ahlén (1906-1995) att under sin studietid i Uppsala skriva en uppsats i kyrkohistoria om Carlströms livsgärning. Det blev också anledningen till att Gistadborna en söndag i augusti 1995 samlades i Gistad prästgård för att lyssna till O. Ahléns anförande kring 250-årsminnet av J. F. Carlström. Vad som väntade den nye herden kan sammanfattas ur valda delar i det åminnelsestal hans efterträdare Lars Gustaf Könsberg höll vid prästmötet 1831: 


”Redan vid sitt första inträde i det honom anförtrodda fårahus insåg Carlströms ljusa och skarpa blick behofvet af stora förbättringar i andligt och lekamligt anseende… Man föreställer sig ett hundraårigt stigande förfall i andligt och verldsligt afseende. Ett vanvårdadt Herrens tempel, en i hög grad förfallen prestegård, oordentliga räkenskaper och tomma cassor. Ännu mer… man föreställer sig en i tukt och Herrans förmaning försummad ungdom och en menighet, hvars sjelfsvåld invid sjelfa Helgedomen hade tillredt sig ett dryckenskapens näste; och man skall med oro fråga: hvilken är den kraftiga hand, det mäktiga snille, som vågar röra vid detta chaos och ordna det samt kullstörta denna Molochs byggnad? ”

Klockaren höll med krog

Därmed har vi osökt kommit in på detta ”Prästebools” historia, som i och med Carlströms tillträde den 1 januari 1784 kom att förändras från grunden. 
Hösten 1784 stod den nya prästgården färdig att tas i bruk av Jonas Fredrik och hans unga hustru Ulrica Aurora f. Teuchler (1765-1843) vigda den 7/11 1784. Under de kommande 20 åren, kom på initiativ av Carlström alla prästboställets hus att flyttas och byggas om. Krogen vid kyrkan – som hölls av själve klockaren! – stängdes och på den kringliggande tomten anlades trädgård med planteringar av alla de slag.

Sedan dess har naturligtvis omgivningen förändrats och på grund av helt förändrade levnadsförhållanden har alla uthusen rivits, medan huvudbyggnaden med flyglar, till utseende och läge bevarats. Dock har verandan vid huvudentrén och den separata köksentrén med tillbyggnad tillkommit, troligtvis någon gång under 1900-talets första hälft.

Anders Hedin kom att bli den siste själasörjaren som använde prästgården som tjänstebostad. Efter att han flyttat 1978 blev byggnaden privatbostad. Mot 1980-talets slut stod man inför ett oundvikligt beslut; vad skulle det bli av den gamla byggnaden med tillhörande flyglar?

Något akut behov av samlingslokal förelåg inte, då det tidigare ålderdomshemmet, uppfört så sent som 1931-32 och 1959-60 totalrenoverat till församlingsgård, väl täckte behovet för dessa ändamål. Lyckligtvis beslutades dock, att iordningställa den ganska skamfilade ”Prostegården” till ny församlingsgård. Till Carlströms minne och till glädje för församlingen återöppnades prästgården 28 oktober 1990.

Text: Börje Carlsson

Gistads anrika prästgård (till vänster om kyrkan på bilden nedan) är församlingshem och plats för barn- och familjverksamhet, körövning, studieverksamhet, stickcafé, samkväm och ibland även andakt. På nedervåningen finns 60 sittplatser och på övervåningen 40 sittplatser. Mat- och kaffeservis för totalt 100.
Vill du hyra lokalen? Läs mer här.

Gistads anrika prästgård