Gunnar Klang, som gick bort i början av 2015, var med redan då Södra Åkerbo lekmannakår startade 1963. Kårens historia rymmer en av landets första församlingstidningar. Men det började med en begravning.
2013-05-02
I slutet av 1950-talet valdes jag in i Bankekinds kyrkoråd och i samma veva blev jag kyrkvärd. Vid ett tillfälle talade jag med Bankekindsbon Sven Björk i Frösslunda. Han berättade om sin farbrors begravning i Vist kyrka. Farbrodern hade varit med i kyrkobrödrakåren där och vid begravningen hade medlemmarna hållit en enkel men fin ceremoni vid graven. "Kan inte vi bilda en kår här?" frågade han.
Jo, jag ska prata med farbror Martin svarade jag. ”Farbror Martin” var kyrkoherden Martin Nordlund och på den tiden var kyrkoherden självskriven ordförande i kyrkorådet. Nordlund var också min konfirmationspräst och vid mitt första kyrkorådsmöte inledde han med: ”Här säger vi Du till varandra men tycker du det är svårt att säga du till mig får du säga farbror Martin”.
Vad tyckte då farbror Martin om förslaget med en kyrkobrödrakår? Jo, han var alltid med på nya försök om de verkade vettiga, så också den här. Men han föreslog att vi skulle vänta tills han gick i pension och den nye kyrkoherden Göran Björkman tillträtt. Också han var mycket positiv till en kår.
24 februari 1963 var alla karlar i Bankekind inbjudna till församlingsgården. Inbjuden var också Bertil Nordfeldt från Norrköping, så kallad resesekreterare i stiftskonventsrådet. Han kunde allt om lekmannarörelsen och ordnade alla formaliteter kring bildandet av Bankekinds Kyrkobrödrakår.
Fader vår för alla
Så följde 26 år av livlig verksamhet. Några av de saker vi gjort har stuckit ut och blivit uppmärksammade inte bara på hemmaplan. En innovation stod vår gamle kyrkväktare, Walter Fahlén för. Han hade ofta idéer och förslag. På den tiden läste inte församlingen med i Fader vår. Det tyckte han kändes fel och föreslog att vi alltid skulle läsa med i bönen, också när vi deltog i gudstjänsterna som enskilda.
Kyrkoherde Björkman tyckte det var en bra idé och ganska snart spred det sig så att alla i gudstjänsten deltog. Senare blev det ju allmänt i hela Svenska kyrkan men möjligen var i Bankekind först.
En annan specialitet var våra egna bärarlag vid begravningar. Upprinnelsen var att folk hade börjat reta sig på bärarlagen som hyrdes in från stan. De tog saftigt betalt och uppträdde nonchalant, till exempel genom att stå och röka utanför kyrkan. Då bildade vi två bärarlag med 6 man vardera. Vi satt med under begravningsgudstjänsten och vi tog bara hälften så mycket som de tidigare bärarlagen. Vi var uppskattade och drog in en hel del pengar som kom till användning: Ett piano köptes in, altartavlan renoverades, m m.
Så var det det där med Församlingsblad. Idéen fick vi av Gert Lundberg, herrfrisören som blev präst och kom att arbeta i Törnevalla och Gistad. Jag blev god vän med honom då han var nyvigd och semestervikarierade för Nordlund sommaren 1956. I Törnevalla skaffade han kopiator och andra hjälpmedel och började ge ut ett Församlingsblad. Vi var ett litat gäng som lärde oss hur han gjorde. Han lovade att trycka om vi startade ett blad och gjorde förarbetet. Redan i december 1963 kom det första numret av Kyrkporten.
Trycktes hemma i köket
Så småningom skaffade vår kantor Per Nanstad erfoderliga maskiner och var både redaktör och tryckare under många år. Efter hand kom pastorsexpeditionen in i bilden. Kåren stod för utgivningen och bekostade också det hela under många år, efter hand fick vi bidrag från församlingen. Det praktiska arbetet, efter tryckningen försiggick hemma i mitt kök. Våra insatser uppmärksammades. Jag minns en affisch på ett rikskonvent på 1970-talet. På affischen stod ”Bankekinds kyrkobrödrakår i Linköpings stift - den enda i landet - Utgivare av församlingsblad ! Bladet fick ju så småningom efterföljare i hela pastoratet, Kyrkfönstret i Askeby och Kyrkvalvet i Örtomta.
1989 blåste så en förändringens vind in. Då ombildades Bankekinds kyrkobrödrakår och blev Bankekind Askeby Örtomta Lekmannakår. Därmed kunde också kvinnor bli medlemmar. Tjugo år senare kom Askeby, Bankekind och Örtomta att ingå i Åkerbo församling och ännu ett namnbyte gjordes. I dag heter vi alltså Södra Åkerbo Lekmannakår och har funnits i 50 år!
Berättat för Katarina Sandström Blyme