Församlingen
Alla i Sverige bor i en församling och de flesta i församlingen tillhör Svenska kyrkan. Begreppet församling är alltså både ett geografiskt begrepp och beteckningen för dem som tillhör Svenska kyrkan på platsen. Församlingen är den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan därför att det är där människor samlas till gudstjänst och det är där kyrkan möter människor vid de kyrkliga handlingarna, i undervisning och diakoni. Hela den lokala organisationen bygger på församlingarna.
Gammal självstyrelse
Församlingarnas geografiska uppdelning har en historia som går tillbaka ända till medeltiden och i vissa fall till förkristen tid. Den lokala självstyrelsen i Sverige är lika gammal även om den under tidernas lopp utformats på olika sätt. Kristendomen nådde Sverige genom missionärer och genom vikingarnas kontakter vid handels- och plundringsfärder. Under en process på flera hundra år växte kyrksocknar fram. Under medeltiden grundlades socknarnas självstyrelse. Efter reformationen kom på 1600- och 1700-talet regler som stärkte självstyrelsen. Då fanns inte dagens uppdelning i kommunala och kyrkliga angelägenheter. Allt sköttes av socknen.
Kyrkligt och borgerligt
Under 1800-talet inleddes vår tids uppdelning genom att socknen 1862 delades upp i en församling och en borgerlig kommun. Sockenstämman delades då i kyrkostämma och kommunalstämma. Församlingarna med kyrkorådet som styrelse hade fortfarande om hand vissa uppgifter som vi i dag tar för givet att de borgerliga kommunerna ska sköta. Församlingarna hade t ex länge ansvaret för folkundervisningen i Sverige. Inte förrän 1954 övergick ansvaret för undervisningen helt till de borgerliga kommunerna.
Folkbokföring fördes över från församlingarna till skattemyndigheterna 1991. Med tiden har de kyrkliga gränserna förändrats på många håll – församlingar har delats på grund av befolkningskoncentrationer och församlingar har slagits samman på grund av avfolkning i glesbygd. Sundbybergs församling är dock inne i ett expansivt skede med utbyggnationen av Ursvik.
Gudstjänsten är församlingens centrum
I centrum för församlingslivet står gudstjänsten. Varje söndag och annan kyrklig helgdag hålls i regel en huvudgudstjänst. Men även andra dagar kan församlingen bjuda in till gudstjänster och andakter.
Kyrkoherden
Kyrkoherden har, tillsammans med de förtroendevalda ledamöterna i kyrkoråden, ansvar för församlingens utveckling. Man brukar tala om en kombination av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. Det kallas den dubbla ansvarslinjen.Församlingen ansvarar alltid för dess grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission, men även administration av ekonomi, kyrkoavgift, fastighetsförvaltning, personal och begravningsverksamhet.
Kyrkofullmäktige och kyrkoråd
I en församling med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga och i kyrkliga samfälligheter är kyrkofullmäktige respektive samfällda kyrkofullmäktige det beslutande organet. I alla församlingar finns ett kyrkoråd, som är församlingens styrelse. Kyrkofullmäktige utser kyrkorådet. Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och har ett ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Ledamöter i beslutande organ tillsätts genom val. Bestämmelserna kring hur kyrkliga val ska gå till finns i kyrkoordningen.
Svenska kyrkan i Sundbybergs kyrkoråd respektive kyrkofullmäktige hittar du här.
Kyrkliga val
De kyrkliga valen äger rum vart fjärde år. Alla som tillhör Svenska kyrkan och som fyllt 16 år har rösträtt. Ett problem är dock att de flesta inte bryr sig om att använda sig av sin rösträtt. Valdeltagandet i de kyrkliga valen är mycket lågt och gick vid senaste valet ned till i genomsnitt runt 10 procent. De direkta kyrkliga valen omfattar tre eller fyra olika val beroende på hur den lokala strukturen ser ut. För att kunna bli vald som ledamot av kyrkofullmäktige måste man vara döpt, tillhöra Svenska kyrkan, vara folkbokförd i församlingen och minst 16 år på själva valdagen.