Återbruk för alla åldrar

Gunilla Knutsson, diakon, och Maria Arnborg, präst, har jobbat tillsammans i Munkedals församling sedan 2022. Det var deras gemensamma intresse för natur och odling, ja för Guds skapelse överlag, som la grunden för det som blivit en viktig del i församlingens liv och gemenskapsbyggande.

Trädgård och teologi väckte intresse

Det började med att de ville testa att ordna en församlingskväll på temat trädgård med koppling till teologiska tankar om att odla livet.

-          Jag hade varit ute och pratat en del i olika sammanhang om trädgård, förstås med en liten teologisk tvist, jag är ju präst. När vi ordnade en kväll i församlingen visade det sig att väldigt många var intresserade, berättar Maria Arnborg.

Hon och Gunilla bestämde sig för att ta fasta på intresset och utveckla konceptet. Planen var att ha träffar 2 ggr per termin, kanske på olika platser i församlingen. Men de hade så många ämnen, en lång lista över allt de ville göra, så det blev snart en kväll i månaden. Namnet “Guds skafferi” säger vad det handlar om.

-          Många människor är intresserade av odling, att samla bär, svamp och annat för konservering och att lära sig mer om återbruk. Redan från början var det många ideella krafter som ville vara med och jobba, säger Gunilla Knutsson.

Bivaxdukar istället för plastfolie

Det började alltså med att prästen och diakonen funderade på vad de själva kunde och ville göra, men efterhand frågade de andra om intressen och kunskaper att dela med sig av. Så har Guds skafferi utvecklats till att formas av ideella intressen.

De har till exempel bundit kransar och gjort gravdekorationer, och tillverkat bivaxdukar att täcka över mat med istället för plastfolie.

-          Någon församlingsmedlem kanske odlat massor av ringblommor, då gör vi hudvårdsprodukter av det. En annan har mycket ogräs - då använder vi det till att göra örtsalt, säger Gunilla Knutsson.

-          Vi försöker hålla oss uppdaterade på vad människor är intresserade av. Och vi får massor av input, till exempel via sms: “Har vi gjort detta?”, “Titta vad jag hittade, kan vi inte göra det här?” Eller att någon är ute i skogen och meddelar att nu har björksaven börjat droppa.

För alla åldrar

Ibland deltar inbjudna föreläsare, det har handlat om att ha beredskap för kris och katastrof. En annan gång var ämnet ekonomi och då var kommunens budget- och skuldrådgivare på plats och pratade om hur man kan leva billigt i vardagen, spara pengar och spara på jordens resurser.

Den yngsta volontären är 13 år, den äldsta 85 år. Det är många män som hittat in i gemenskapen som ideella i Guds skafferi.

-          Vi märker att det här är ett sammanhang som passar till exempel dem som tidigare gått i en Leva vidare-grupp. Där finns flera som har behov av att fortsätta i något sammanhang, få delta i något socialt där man har en uppgift och behövs, säger Gunilla Knutsson.

Deltagarna hittar också till församlingskvällarna genom annonser på kyrkans hemsida och i sociala medier. Det är människor i alla åldrar, både män och kvinnor, och hit kommer även församlingens anställda och deltar på sin fritid.

-          En del äldre personer kommer tillsammans med sina vuxna barn. Det tycker vi är roligt, att de hittat något att göra tillsammans. Det är lite beroende på ämnen, olika saker lockar olika åldrar, säger Maria Arnborg.

Mat, gemenskap och andakt

Inför varje tillfälle samlar Maria Arnborg och Gunilla Knutsson alla ideella till planering. De ideellas kunskaper och intressen har stort inflytande över vilka aktiviteter som genomförs under en termin och det skiftar alltså från gång till gång, men kvällarna följer alltid samma mönster.

Volontärer kommer klockan 16, två timmar innan det börjar och lagar mat och förbereder stationer för kvällens praktiska arbete. Till klockan 18 kommer deltagarna, ofta mellan 30 och 70 personer.

-          Det är ju ibland lägre max-antal beroende på vad vi gör, för man vill att alla ska ha chans att göra det praktiska momentet, säger Maria Arnborg.

Någon av de ideella står i dörren och hälsar välkommen. I en inledande samling ges sen en introduktion till kvällens ämne.

-          Vi har alltid en teologisk reflektion, kopplat till bibelberättelser eller kyrkoåret, i form av en andakt och bön. Det är viktigt att det hänger samman med kyrkans liv. Det går som en röd tråd genom alltihop. Annars skulle det vi gör kunna vara i regi av vilket studieförbund som helst, säger Maria Arnborg.

-          Det ska hänga ihop med övriga församlingslivet, inte vara ett vi och dom.

Viktigt att få använda händerna

Guds skafferi har växt ihop med gudstjänstlivet genom att de som utgör den ideella gruppen vid tillfälle också har ansvarat för gudstjänst. De medverkade till exempel på Tacksägelsesöndagen med predikan, förbön och delande av nattvard. Det blev så lyckat att de nu planerar att hålla i fler gudstjänster framöver.

Det är alltid Gunilla och Maria som håller i den inledande andakten, men sedan tar ideella över och berättar om kvällens aktiviteter och det är även ideella som bemannar

stationer och handleder andra. Det är en poäng att deltagarna får med sig något hem från varje work shop.

-          Det man hör glömmer man, det man ser kanske man minns. Men det man gör själv - det kommer man ihåg. Därför är det viktigt att få använda händerna, säger Gunilla Knutsson.

Varje församlingskväll innehåller också en gemensam måltid, ofta med inslag av något från naturen som deltagarna bidrar med, till exempel någon som picklat granskott eller lagt in gurkor.

-          Just nu har vi rådjur liggande i frysen som en jägare bjudit på, så det ska vi tillaga snart. Det är så många som vill bidra på olika sätt, säger Maria Arnborg.

Kvällarna avslutas inte med gemensam samling, utan människor droppar av efterhand.

-          Men det finns kaffe och man kan sitta och prata. Ibland håller vi på till framåt klockan 22 och får då säga, att nu måste vi gå hem. Det är ett kvitto på att människor har trevligt, säger Gunilla Knutsson.

Deltagarna bidrar

Det mesta kretsar kring natur och odling och att ta vara på saker, sådant som blivit över från andra verksamheter i kyrkan. Till Kyndelsmässosöndagen stöpte de ljus av ljusstumpar som sparats från julhelgerna, och ibland får de krukor från kyrkogården som de använder för att plantera i. Någon gång är det kläder från second hand som de syr om.

-          Verksamheten har inte så mycket till budget, vi har egentligen aldrig äskat några pengar. Det går väldigt mycket runt av sig självt, säger Maria Arnborg.

-          Inventering bland ideella ger en massa bidrag. Någon har kanske odlat jättemycket squash och så gör vi något av det.

Deltagarna får också betala för mat och material till självkostnadspris.

-          Det finns ett värde i att få betala något när man kan, många vill göra det. Om man inte kan så är det inget hinder, det löser vi ändå. Med små medel och genom att ta till vara det som finns kan man göra mycket, säger Gunilla Knutsson.

Utveckling och framtid

Maria Arnborg och Gunilla Knutsson beskriver hur de hela tiden haft kyrkoherdens stöd i att prova sig fram när det gäller att utveckla Guds skafferi-konceptet. Hon följer fortlöpande aktiviteterna och nu är det en etablerad verksamhet som andra intresserar sig för och vill ta efter.

-          Arbetet kan även utvecklas i vårt eget arbetslag, vi har pratat om att ha bikupor på kyrkogården, säger Gunilla Knutsson.

De tar ibland emot besök från andra församlingar som vill komma och se vad de gör.

-          De bjuder in oss för att komma och berätta, men det tackar vi nej till. Det är bättre att de får vara med och uppleva sammanhanget med de ideella och alla församlingsbor, säger Maria Arnborg.

Maria Arnborg och Gunilla Knutsson har samlat och sammanställt allt som behövs för att genomföra Guds skafferi, med allt från teologisk reflektion och bön till recept på maten och material till work shops. Förhoppningen är att kunna ge ut det i bokform för att kunna göra det tillgängligt för fler.

På stiftsfesten i Göteborgs stift 2025 var Guds skafferi inbjudna att berätta om vad de gör. Maria Arnborg och Gunilla Knutsson deltog tillsammans med flera av de ideella och hade för det tillfället tagit fram särskilda förkläden med sin logga på. Förklädena används nu i församlingshemmet de måndagar i månaden då det är Guds skafferi.

-          Det är många som tar på sig förklädet med stolthet och glädje. Vi är så tacksamma för de ideella, de gör att detta kan fortsätta att leva även om vi inte skulle jobba kvar en dag, säger Gunilla Knutsson.

Hon och Maria Arnborg anser att dynamiken i gruppen bidrar strakt till att fler vill ansluta och bidra med fler idéer och kunskap.

-          Vi följer med och ser var det tar vägen. Det är fler än vi som är med och tänker.

Och det är vi öppna för, det är så det måste vara, annars skulle vi begränsa möjligheterna till utveckling.

Text: Miriam Arrebäck

Foto: Maria Arnborg