Matteröds kyrka

Scroll down for an English version of this text.

GPS. 56.1131, 13.6266

Klicka här för att lyssna på information om kyrkan / Click here to listen to information about the church

Klicka här för att se dig omkring / Click here to look around

En kyrka i romansk stil

Matteröds kyrka har sina rötter i medeltiden och byggdes under den senare delen av 1100-talet. Den är uppförd enligt romansk kyrkobyggnadstradition. Kännetecknande för den romanska stilen är bland annat rundbågar som fördelar belastningen från taket genom sin välvda form. De tjocka väggarna som ger stabilitet är också typiska för den romanska kyrkobyggnadstraditionen.

Kyrkan har förändrats på olika sätt över tid. Den befolkningsökning som ägde rum i Skåne under 1700- och 1800-talen innebar att flera kyrkor fick byggas ut, och Matteröds kyrka tillhör en av dem som växt i storlek. Under 1600-talet fanns nämligen en lagstadgad kyrkogångsplikt och alla förväntades närvara vid söndagens gudstjänst. Därför behövde kyrkorna vara stora nog att rymma den växande befolkningen.

Matteröds kyrka fick sin nuvarande byggnadsvolym, med kyrktorn, år 1898. Den hade då genomgått en omfattande ombyggnation efter ritningar av arkitekten Henrik Sjöstrand. 1916 genomfördes en restaurering och man tror att det är då som kyrkans fasader för första gången målades vita. Tidigare har de varit gula.

År 1948 fick Matteröds kyrka elektrisk värme och belysning.

Inblick i kyrkan

Bildhuggaren Johan Ullberg, från Finja, utförde en altaruppsats till Matteröds kyrka år 1754 och en predikstol som installerades år 1755. I såväl Västra Torups som Brönnestads kyrkor finns predikstolar som är nästan identiska med den som finns här i Matteröds kyrka.

Kyrkans nuvarande dopfunt är gjuten i rödlaserad betong och tillkom troligtvis 1898 när kyrkan byggdes om. På 1800-talet fanns här en dopfunt från medeltiden, men den auktionerades ut och försvann därmed från Matteröd. Men åtminstone foten från denna gamla dopfunt hittades i Brönnestad 1968 och återfördes då hit, till Matteröds kyrka.

Kyrkbänkarna har bytts ut genom åren och den nuvarande, öppna bänkinredningen tillkom 1936, med ett kvarter på varsin sida om mittgången.

I kyrkan fanns tidigare en orgel byggd 1898 av G. M. Liljeberg, Karlskrona. Den ersattes emellertid av en annan som tillverkades 1961 av Olof Hammarberg i Göteborg. Denna nuvarande orgel har elva stämmor fördelade på två manualer plus pedal. Man har bevarat den tredelade orgelfasaden från den äldre orgeln.

Två kyrkklockor, en mindre och en större, hänger i tornet. Båda två är av malm. Lillklockan göts 1599 och storklockan göts 1898.

Johan Ullberg (1708 – 1778)

Bildhuggaren Johan Ullberg har beskrivits som den mest anlitade träkonstnären i Skåne under 1700-talet. Hans altartavlor, predikstolar, dopfuntar och andra kyrkliga inventarier återfinns även i Småland, Halland och Västergötland.

Ullberg föddes omkring 1708 och drev till en början gästgiveri i Hurva, Skåne. Samtidigt arbetade han som bildhuggare. Men han blev anklagad för bönhaseri, vilket betyder att han utförde sitt hantverk som träsnidare utan att vara medlem i det aktuella skrået för detta. Då ska Ullberg ha lämnat Hurva och istället bosatt sig i Finja – där han fortsatte arbeta som bildhuggare.

Första gången Ullbergs namn omnämns i Finja är år 1749. Då är nämligen ”bildhuggaren Uhlbergs hustru Sophia Kasselberg” angiven som vittne vid ett dop. Hustrun Sophia avled för övrigt år 1760, vid 61 års ålder, och vid begravningen den 9 november titulerades hon ”Madame”. Det antyder att hon haft någorlunda hög social status när hon var i livet.

Historiska källor benämner ibland Johan Ullberg som ”provinsialbildhuggaren” och hans verk uttrycker tydlig barockstil. I Svenskt konstnärslexikon, volym V (1967) bedöms Ullbergs starka sida vara komposition och dekoration. Däremot menar man att han inte var lika vass på att avbilda människor, bland annat eftersom proportionerna mellan olika kroppsdelar ofta är felaktiga i hans verk.

Ett av Johan Ullbergs tidigaste arbeten var en altartavla till kyrkan i Börringe. Den gjorde han 1736 medan han ännu bodde i Hurva. För altartavlan fick han 120 daler silvermynt, vilket anses vara en blygsam summa.

Lite senare i sin karriär tog Ullberg emot en omfattande beställning från Stora Hammars kyrka. Han fick då skapa både altartavla, predikstol och dopfuntsbaldakin. Den här gången var hans arvode 436 daler silvermynt. Han hade nu kommit in i en fas då han vågade ta mer betalt för sitt arbete och av historiska källor att döma värderade hans samtid honom högt. Under 30 år kunde han ägna sig åt kyrkokonsten och beställningarna haglade tätt.

Johan Ullberg dog den 18 april 1778 och begravdes kort därpå, den 27 april, enligt kyrkböckerna i Finja. Dödsorsaken anges vara ”bröstfeber” vilket skulle kunna syfta på lunginflammation. Han blev 70 år gammal.

Om Matteröd

Matteröd ligger på Matterödsåsen i en bygd som präglas av mossar och skog, men också odlingsmark. Därtill finns det värdefulla kulturmiljöer i området – något som byns aktiva föreningsliv och ambassadörer verkar för att bevara.

Men var befinner vi oss rent geografiskt? I nordöst ligger Finjasjön, ungefär fyra kilometer härifrån. Österut, cirka sju kilometer bilväg, finns den historiska sevärdheten Hovdala slott. Närliggande Skyrup är också en del av Matterödsbygden. Där finns både hotell med golfbana och en herrgård.

Var kommer namnet Matteröd ifrån? Man kan spåra det så långt bak som till år 1466. Då förekommer det i skrift – men stavat Mathelrydh. Efterleden ”rydh” betyder ”röjning” i bemärkelsen att man behöver röja när man ska bygga något nytt på en plats. Eventuellt kan förleden ”Mathel” härröra från kvinnonamnet Makthild. Matteröd skulle alltså kunna vara ”Makthilds röjning”.

Hade du stått i Matteröd i början av 1600-talet hade du befunnit dig i Danmark. Skåne blev svenskt först 1658. Den dåvarande danske kungen – Kristian V – försökte återta Skåne under det som kallas Skånska kriget, på 1670-talet. Här i trakterna fanns det civila (ibland fredlösa) personer som inte ville vara svenskar och som därför på eget initiativ gjorde våldsamt motstånd mot den svenska fanan. Människorna bakom denna gerillakrigföring kallades snapphanar.

Strax väster om Matteröds kyrka finns en dubbelvalvad stenbro över Matterödsån. Enligt uppgift byggdes bron 1786. Den förenklade transporter mellan byns östra och västra delar. Ända fram till 1990-talet användes bron för biltrafik, men när man anlade en ny väg blev bron aktuell endast för fotgängare och cyklister.

Under 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet frodades många skånska kyrkbyar och Matteröd var inget undantag. Byn har haft två skolor, telefonstation, bibliotek, bank, affärer och postkontor. Faktum är att det som idag är Matteröds församlingshem en gång var en folkskola. Banken har också haft sin verksamhet i huset.

Matteröd är en så kallad kyrkby – det vill säga en by som vuxit fram runt en sockenkyrka. Matteröds socken var tidigare en del av Västra Göinge härad. Vid kommunreformen 1952 bildades Tyringe landskommun som inkluderade Matteröd, men sedan 1974 ingår både Tyringe och Matteröd i Hässleholms kommun.

Ett stenkast från byn har en sten rests till minne av ett eventuellt slag vid Mjölkalånga år 1318. Somliga källor framställer det som en storslagen och blodig historia, då en svensk här kom norrifrån och besegrade den danska armén just vid Mjölkalånga. Andra källor tycks göra gällande att någon så våldsam strid aldrig utspelade sig där.

Även om vi inte vet exakt vad som hände vid Mjölkalånga på 1300-talet så står minnesstenen där i alla fall och den är värd ett besök.

Matteröd Church – built in the Romanesque style

Matteröd Church has its roots in the Middle Ages and was built during the latter part of the 12th century. It is constructed according to the Romanesque church-building tradition. Characteristic features of the Romanesque style include, amongst other things, round arches that distribute the weight from the roof through their vaulted form. The thick walls that provide stability are also typical of the Romanesque church-building tradition.
The church’s appearance has been altered in various ways over time. Due to the population increase that took place in Skåne during the 18th and 19th centuries, several churches had to be extended to accommodate the growing number of parishioners. Matteröd Church was one of these. Historically, church attendance was compulsory by law and everyone was expected to show up for Sunday services. Churches thus had to be large enough to hold a higher number of people.

The church here in Matteröd acquired its present volume, including a bell tower, in 1898. By then it had undergone extensive remodelling based on plans by the architect Henrik Sjöstrand. In 1916, a restoration was carried out and it is believed that this is when the church facades were painted white for the first time. They had previously been yellow.

Electric heating and lighting was installed in the church in 1948.

A Look Inside the Church

A sculptor based in Finja, Johan Ullberg, created the altarpiece for Matteröd Church in 1754, along with the pulpit that was installed in 1755. In both Västra Torup’s and Brönnestad’s churches there are pulpits that are almost identical to the one here in Matteröd.

The church’s current baptismal font is cast in red-glazed concrete and was probably added to the inventory in 1898 when the church was remodeled. There was another baptismal font here – from the Middle Ages – during the 19th century, but it was auctioned off at some point. However, in 1968, the base of this old font was found in Brönnestad and was then returned here, to Matteröd Church.

The church pews have been replaced over the years. The current open pew arrangement was added in 1936, with sections on either side of the centre aisle.

An organ built in 1898 by G. M. Liljeberg of Karlskrona used to be housed in this church. It has, however, since been replaced by another organ manufactured in 1961 by Olof Hammarberg in Gothenburg. This current instrument has eleven voices distributed across two manuals and a set of pedals.

The church’s tower holds two bells, one smaller and one larger. The smaller bell was cast in 1599 while the larger one was cast in 1898.

Johan Ullberg (1708 – 1778)

The sculptor Johan Ullberg has been described as the most commissioned artist in Skåne during the 18th century. His altarpieces, pulpits, baptismal fonts and other ecclesiastical furnishings can be found outside Skåne as well, for example in the provinces of Småland, Halland and Västergötland.

Ullberg was born around 1708 and initially ran an inn in Hurva, Skåne. He simultaneously worked as a sculptor. However, he was accused of illegal practice because he carried out his craft as a wood carver without being a member of the relevant guild for this trade. Ullberg left Hurva and settled in Finja – where he nonetheless continued his work as a sculptor.

The first recorded mentioning of Ullberg’s name in Finja is in 1749. ”The sculptor Uhlberg’s wife Sophia Kasselberg” is at that point listed as a witness of a baptism. Johan’s wife Sophia died in 1760, at the age of 61, and at the funeral on the 9th of November she was referred to as ”Madame.” This suggests that she had a reasonably high social status when she was alive.

Historical sources sometimes refer to Johan Ullberg as "the provincial sculptor" and his works express a clear Baroque style. In Svenskt konstnärslexikon, volume V (1967), Ullberg’s strengths are deemed to be composition and decoration. However, it is argued that he was not as skilled at depicting people, partly because the proportions between different body parts are often incorrect in his works.

One of Johan Ullberg's earliest works was an altarpiece for the church in Börringe. He made this in 1736 whilst still living in Hurva. For the altarpiece, Ullberg received 120 Daler Silver Coin (the historical, Swedish currency), which is considered a modest sum.

Somewhat later in his career, Ullberg received an extensive commission from Stora Hammar Church. He was asked to create an altarpiece, pulpit and a baptismal font canopy. This time his fee was 436 Daler Silver Coin. Ullberg had entered a phase where he was confident enough to charge more for his work, and judging by historical sources, his contemporaries held him in high regard. For 30 years, he was able to devote himself to ecclesiastical art and he was steadily booked.

Johan Ullberg died on the 18th of April 1778, at the age of 70. He was buried shortly thereafter, on the 27th of April, according to the church records in Finja. The cause of death is given as ”chest fever” which could refer to pneumonia.

Referenser

Andersson, K., Olsson, B. & Svensson, S. A. (1967). Svenskt konstnärslexikon. Volym V. Malmö: Allhems förlag.

Information sammanställd av Matteröds byalag.

Information sammanställd av Mjölkalånga byalag.

Larsdotter, A. (2006). ‘1600-talets gerillakrigare’. Populär Historia. Tillgänglig på: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1600-talets-gerillakrigare [Hämtad: 5 juni 2025].

Nilsson, H. (2021). Matteröds kyrka, Lunds stift. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning. Rapport av Laserna Restaurering för Svenska kyrkan: Lunds stift.

Norra Skåne. (2018). Nu har slaget fått en sten. Tillgänglig på: https://www.nsk.se/2018-10-26/nu-har-slaget-fatt-en-sten [Hämtad: 5 juni 2025].

Regner, E. (2008). Brudsilver från snapphanetid? Historiska museet. Tillgänglig på: https://historiska.se/upptack-historien/artikel/brudsilver-fran-snapphanetid/ [Hämtad: 5 juni 2025].

Släkthistoria. (2023). Kyrkogångsplikten. Tillgänglig på: https://slakthistoria.se/livet-forr/kyrkogangsplikten [Hämtad: 5 juni 2025].

Wikipedia. (2024). Romansk stil. Tillgänglig på: https://sv.wikipedia.org/wiki/Romansk_stil [Hämtad: 5 juni 2025].

William, K. (1929). Johan Ullberg: en skånsk träskulptör under 1700-talet. Fornvännen: Journal of Swedish Antiquarian Research, s. 348–369.