Nu räcker det
Våren har en fantastisk förmåga att komma med små signaler om sin ankomst när vi som mest behöver den. När vintern envist dröjt sig kvar, sticker tussilagon upp ur gruset i diket som för att säga: Nej, nu räcker det. Blåsipporna följer strax efter och allt som såg helt omöjligt ut för ett par dagar sedan är en fullt möjlig blå matta i skogsbrynet idag. Någon gång under den här tiden är det dags för påskfirande. I många hem sätts det in björkris som dekoreras på olika sätt. Färgsprakande eller i mer återhållsam färgton. Påskriset har lite att berätta för oss. I det gamla bondesamhället användes riset symboliskt för att piska varandra på långfredagen. En lekfull och allvarsam gest för att påminna om Jesu lidande. Det känns bra att uttrycken förändras och att firandet mjukats upp när det gäller vissa traditioner. Däremot tror jag att det fortfarande är av vikt att vi får andliga påminnelser.
Både genom gamla och nya traditioner vid påsk finns samma berättelse. Den bär genom stilla veckan då vi följer Jesus, steg för steg. Från palmsöndagens jubel då Jesus rider in på en åsna i Jerusalem, via skärtorsdagens måltid i gemenskap, till långfredagens mörker då allt hopp verkar gå förlorat. Men Gud duckar inte undan. På påskdagen återvänder ljuset. Livet vinner och det är som om orden: Nej, nu räcker det har sprängt alla gränser. Det som såg helt omöjligt ut för ett par dagar sedan är en fullt möjlig uppståndelse.
Det finns mycket som kan göra ont i våra egna liv och i vår värld. Konflikter, oro, lidande och mörker är otäckt närvarande och präglar många människors liv. Påskens berättelse vill visa att det inte slutar där. Påsken kommer med ett ljus starkare än vårsolen. Ett hopp som likt tussilagon bara måste få bryta fram. När vi tar emot detta ljus och hopp så vågar vi också uttala orden: Nej, nu räcker det där det behövs. För påsken ska inte bara firas. Den är vi inbjudna att leva i året om. Varmt välkommen till påskens gudstjänster. I Torsåkers kyrka finns det möjlighet att upptäcka en konstrunda med bland annat unga konstnärer från kyrkans barngrupper och en utställning om ägg och äggkoppar. Mitt i världens brustenhet önskar vi varandra en glad och rikt välsignad påsk.
Ing-Marie Lundberg
Kyrkoherde
