Lucia – en hälsning om julefrid
Lucia är en historisk person som föddes i Syrakusa på Sicilien på 280-talet. Det är historiskt belagt att hon blev martyr för sin tros skull och i den katolska traditionen är hon skyddshelgon för de blinda.
I det romerska samhället var det straffbart att vara kristen på den tiden och Lucia blev förmodligen dödad under Diocletianus förföljelse av de kristna. Legenderna om henne är många och detaljerna mer eller mindre sanningsenliga. Hon föddes i en förmögen familj och det sägs att hon redan som barn bestämde sig för att aldrig gifta sig och att ge allt hon ägde till de fattiga.
Lucia är en helgondag bland många andra under kyrkoåret och är ingen speciell helgdag i den kristna, lutherska kyrkan. Däremot är Lucia en stor tradition i Sverige och firas med luciagudstjänster i många församlingar.
Lucianatten var farlig
Långt innan seden med luciatåg kom var den 13 december en speciell dag i Sverige. Enligt den julianska kalendern räknades Lucianatten som årets längsta natt – den ansågs farlig då övernaturliga makter var i farten, och därför höll sig folk vakna.
I Tyskland fanns en tradition där en flicka kläddes upp för att vara "Christkindlein", ett Jesusbarn med tända ljus i håret som föreställde en gloria. I Västsverige togs traditionen upp bland adeln, men här var det en vuxen kvinna som, klädd i vitt och med ljus i håret, som kom med mat till gårdens folk medan de vakade.