Lyssna

Mer än vad ögat ser...

Vi lever i ett sekulariserat samhället. Ändå är andlighet och tro något som blir allt viktigare för många. Religionshistorikern David Thurfjell berättar i denna intervju om hur synen på religion har förändrats genom tiderna.

David jobbar som religionshistoriker och författare till böcker om religion och andlighet. Han har bland annat skrivit böckerna ”Granskogsfolket” och ”En lockton i ödemarken”. Böcker som handlar om sekularisering, religionens roll och andlighet i Sverige. Han var en av sommarpratarna i P1 sommaren 2023, ett avsnitt som jag varmt kan rekommendera att lyssna på avsnittet.

David berättar hur människor på 1970- och -80-talet trodde att religion skulle försvinna som fenomen i och med naturvetenskapliga upptäckter och samhällets utveckling. Så har det inte blivit. 

För de flesta människor är inte religion primärt en teori om världen utan många uttrycker snarare ett behov av att kunna rikta sin förtvivlan eller tacksamhet mot något större än sig själv. Människan är konstruerad att tänka i symboler och vi tror på saker som inte går att bevisa. Ett exempel är moraluppfattning. De flesta människor upplever att det finns rätt och fel. Man erfar det i sin kropp.

På sätt och vis kan man säga att alla tror, eller har behov av att tro och att vi inte kan välja bort att uppleva världen som rikare än det som möter ögat. Många nordbor upplever existentiellt behov av att vistas i naturen.

– Sverige är idag både norra Europas mest sekulariserade land och Europas mest mångreligiösa land, med många olika religioner och inriktningar, menar David.

I den svenska majoritetsbefolkningen som har kulturella kopplingar till Svenska kyrkan har sekulariseringen vänt de senaste 10-20 åren. Det finns ett nytt intresse för religion och religiösa frågor men på ett annat sätt än tidigare.

Under intervjun befinner sig David på ett tåg eller tunnelbana, men det hindrar inte orden från att komma lätt. Läs gärna en längre intervju på webben. 

Kom gärna även och lyssna till David 
under Forum Tidaholm i Tidaholms kyrka på torsdag 17 oktober med start kl. 18.30.

Text: Helena Almfors

David är författare och religionshistoriker och har bland annat skrivit boken " Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion."

Foto: Anna Hartvig/Pressbild

Telefonintervju med David Thurfjell tisdag 7 maj 2024

Jag mejlar David frågorna och får svar på vändande post att han gärna tar det på telefon direkt så jag ringer upp honom med stigande puls medan han åker tunnelbana eller tåg någonstans.

Vem är David Thurfjell?

- Jag är religionshistoriker och författare till många böcker om religion och andlighet. Speciellt intresserad av Sveriges sekularisering och vilken roll som religion har och inte har i Sverige.

David var en av sommarpratarna 2023 i Sommar i P1. Ett program som varmt kan rekommenderas att lyssna på. Den 17 oktober kommer David till Tidaholm och föreläser i samband med Forum Tidaholm, med start kl. 18.30 i Tidaholms kyrka.

Vad gillar du att fylla ditt liv med?

- Jag är väldigt intresserad av skogen och att vara ute i naturen, vandra i fjällen och vara ute i skogen och umgås med mina barn och partner. Det är mitt huvudintresse förutom att jobba.

Du har skrivit böckerna Granskogsfolket och En lockton i ödemarken. Vad handlar de böckerna om?

-Granskogsfolket handlar om naturens existentiella betydelse för folk som bor i Sverige, för nordbor.

- Det är många som har en slags upplevelse av att man inte är så religiös men känner man någon speciell känsla för naturen. Boken utforskar vad det där handlar om egentligen.

- Lockton i ödemarken handlar om andlighet eller hur det kommer sig att människor i alla tider och på alla platser är och har varit religiösa på olika sätt.

- Att människan håller på med olika andliga företeelser. Hur kommer det sig? Hur ska man förklara och förstå det där?

- Det är en bok om andlighet, inte en religiös bok utan mer en historisk och psykologisk bok.

Tänker du att människan behöver något att tro på vad det än må vara?  Eller vad har du kommit fram till? 

- På svenska lyfter vi fram ordet tro, ett kristet sätt att formulera frågan på.  Alla människor har en upplevelse av att det finns något mer i världen än det som möter ögat. Och det kan vi inte undvika att ha.

- Vi är konstruerade att tänka i symboler och vi tror på saker som inte går att bevisa att det finns, till exempel moraluppfattningar.

- Alla människor upplever att det finns rätt och fel. Man erfar det i sin kropp. Men det är ingen naturvetenskaplig kunskap.

- På ett sätt kan man säga att alla tror, eller har behov av att tro, att vi inte kan välja bort att uppleva världen som rikare än det som möter ögat.

Hur tänker du att andligheten ser ut i Sverige idag? 

- Den är väldigt mångfacetterad. Sverige är i en situation där vi är är Europas mest sekulariserade (minst religiösa) landoch samtidigt Europas mest mångreligiösa land.

- Sverige är extremt heterogent. Det är väldigt stor skillnad mellan olika människor.

- Vi har en mångreligiös befolkning  med flera religioner, kyrkor med olika inriktningar och olika sätt att se på saker.

- Det är väldigt olika och har aldrig varit så olika som det är idag.

- Men om man tänker i den svenska majoritetsbefolkningen. De som har en kulturell koppling till Svenska kyrkan, som är födda i Sverige, och som är barn till folk som är födda här. Den gruppen har genomgått en sorts sekularisering men senaste 10 - 20 åren så har det vänt. Det finns ett nytt intresse för religion och religiösa frågor. Religionen är lite på väg tillbaka, men på ett annat sätt än det var tidigare.

Hur ser andligheten generellt sett ut i världen?

- Lite liknande som i Sverige.  På 70 - 80 talet så tänkte forskningen att religion kommer att försvinna. Att det var ett historiskt fenomen som skulle försvinna så småningom. När kommunismen var stark i världen med forna Sovjetunionen, Kina och hela östblocket som en stark politisk kraft i flera olika länder.

- En del av vänsterns ideologi var att religionen skulle försvinna och den tanken var också spridd hos allmänheten. Man tänkte att vetenskapen med sina upptäckter och samhällenas utveckling skulle bidra till att religionen inte längre behövdes.

- Men detta visade sig inte stämma. Det var nog grundat på en felaktig förståelse på vad religion är för något. Man tänkte att religion var en sorts teori om världen och när man då kommer på naturvetenskapliga förklaringar så behöver man inte religionen.

- Men för det flesta människor så är religion inte primärt en teori om världen utan det är någonting annat. Det är en stämning, en känsla.

- När jag frågar folk som går till en kyrka eller gör något religiöst om varför man gör det,  är det ytterst få som säger att ”jag tänkt på hur världen är beskaffad och jag tror att om jag ber så kommer det att komma ett svar från Gud.”

- Det är inte därför man ber om vi tar en sådan sak som bön. I stället säger man ”jag känner mig så förtvivlad/tacksam och behöver få uttrycka det här.” Då handlar det inte primärt om ett rationellt beteende som man gör på samma sätt som att använda en skiftnyckel för att skruva upp en skruv som man tror att skiftnyckeln funkar till.

- Religiösa beteenden är inte av den typen. Det är en annan sorts kategori. Om man trodde att det funkade som en skiftnyckel så borde det försvunnit när man upptäckte smartare skiftnycklar. Men det gjorde inte det.

Du pratar i ditt sommarprat om uttrycket Mo. Vad betyder det?

- Det är en viktig del rent sociologiskt om hur religion fungerar. Vad det gör med det mänskliga samhället. Det är inte bara i religionen utan även i politik. Det här att det skapar grupper, det är en poäng med kultur och religion.

- Religion är att bygga ihop kollektivt. Det här med att antingen tro eller inte tro på något. Antingen är man med dem som är i ens eget lag eller i det andra laget.

- Det hjälper till att skapa mänskliga grupper som kan konkurrera med varandra. Därför är ”vi och de”-tänket en extremt vanlig ingrediens i den religiösa världen och religion i allmänhet.

- Så fort man tar starkt ställning för något så uppstår folk som inte tillhör den egna gruppen.

- Om man vill starta krig mot till exempel Norge  är det jätteviktigt att vi berättar för alla att vi är bäst och Norge är helt fel. Det skapar motivationen för att kriga mot dem.

- Men om man inte vill skapa krig så måste man se upp med att också berätta historier som manar till polarisering.

Vi har ganska mycket polarisering i Sverige och världen idag. Har vi haft för mycket av ”vi och dem”?

- Det är ju en del av det. Nu är det ju speciellt med alla konflikter som bara exploderar i polarisering. Det hänger ihop, det är inte oskyldigt och då menar jag att man får ta ansvar för det om man har en väldigt stark åsikt.

- Om man till exempel är av åsikten att man själv kommer att få evigt liv i paradiset men ens granne kommer att få brinna i helvetet, då är det en polariserande hållning och man får ta ansvar för det. Det är inte politiskt oskyldigt.

- Man kan inte både ha den åsikten och sen vilja vara den snälla i rummet, de goda och inkluderande. Då får man förstå att man tar ett väldigt provocerande ställningstagande, om man polariserar den typen av tankesätt.

Med de orden avslutar vi vår telefonintervju. Missa inte att lyssna mer på David Thurfjell när han kommer till Tidaholm den 17 oktober.