Lyssna

Duvan med olivkvisten

En kort bibelreflektion varje dag

Varje dag publicerar församlingen en kort bibelreflektion. Läs bibeltexten i din bibel eller på bibeln.se och ta sedan del av reflektionen här på hemsidan.

Välkommen att följa med!

25 mars

Helig Ande är en luftfläkt som blåser än utifrån himlen, än inifrån hjärtat.

Själva vår andning liknar Andens arbete med att syresätta våra sinnen och vårt hopp.

Helt grundläggande för att be om Anden är att vi begär mer liv.

 

 

 

26 mars

I alltings början låg urnattens kaos och vägrade ta emot liv, av rädsla för att brista.

Ja, allt mörker som inte vill bli upplyst är ekon av urnattens alltförlamande Rädsla.

Rädslan återkommer sedan och vill hindra livet: i Ormen; i krigen; i min småaktighet.

 

27 mars       Matteus 12:31

Jesus säger att allt utom ”hädelse mot Anden” kan förlåtas  - och vad är då det?

I Bibeln anar vi en likgiltighet som finns hos t ex Kain, Esau och Lea, en sänkt blick.

Deras fega slutenhet är nog förlåtlig, men den hämmar uppenbart livets välsignelser. 

 

28 mars

Hädelse mot Anden, att inte vilja ha mer liv, förklaras bäst genom sin motsats.

Vi skall be om Helig Ande, vi skall vilja veta våra välsignelser, se dem och söka dem.

Vi skall se våra brister, och avväpna dem så att skuldkänsla inte skadar oss och andra.

 

29 mars  Matteus 13:11-12

Jesus säger ”Den som har, han skall få” - det kan höras orättvist, men vi lyssnar mer:

I princip betyder det, att den som börjat lyssna skall få höra allt hen behöver veta.

Ingen måste springa runt oändligt i Rädslans kaos utan in- och utgångar.

 

30 mars

Samma urröst som sade ”Ljus, bli till!” uppmanar dig att lyssna här och nu.

Den slog sprickor i Rädslan och befriade kraften ur kaoset, och talar till dig nu. 

Jesus ord: ”Hör, du som har öron”, jämför dig med Skapelsen som bröt fram ur Kaos. 

 

31 mars

Tänk dig att du här och nu är omgiven av en kaotisk rädsla, som syns i stress och hot.

Liksom i urnatten talar mörkret om att kampen för tro, hopp och kärlek är lönlös.

Men någon har vågat sig in i Rädslans mitt och börjar bryta en väg därifrån.

 

1 april

Vem som helst kan bli uppgiven inför krig, gängvåld, miljöhot och skolskjutningar.

Allra sämst mår vi av negativa, cyniska, bittra tilltal i vår närmaste omgivning.

Det är då vi behöver spränga in ljus för att känna igen vad vi kämpar för.

 

2 april

Människor som skyller ifrån sig allt ont, och vägrar lyssna, är Rädslans missionärer.

Själens glada pilgrimssång kämpar mot den gamla Ormen och den gamla Rädslan.

Genom mänsklighetens långa vandring kämpar sång mot mumlande feghet.

 

3 april

Ormens många sändebud står aldrig för något själva, men läcker gift över de andra. 

Jesus lät sig bäddas in i, och kvävas av detta kompakta kaos av feghet.

Rädslans världsherravälde bredde ut sig så länge dess stomme höll: i tre dagar.

 

4 april      1 Moseboken 4:8-10

När rädslan tystar sången avslöjas snabbt tomheten hos den som inte vågar lyssna.

Den som inte lyssnar har ingenting att säga, men sång växer ur jorden som Abels röst. 

I Jesu liknelse om sädeskornen hör vi en sång från ett modigt och lyssnande hjärta. 

 

5 april     Matteus 13:1-9

Jesu tal om sådden är ett mästerverk: han beskriver sig själv och åhörarna i nuet.

Utsädet är orden, vi lyssnare är jorden, vårt mottagande beskrivs medan det sker.

Begripligt blir det bara för dem, som fullföljer den tålmodiga processen och bär frukt.

 

6 april

En brinnande värld behöver den lyssnande jord som förvandlar korn till brödsäd.

Vägen framåt byggs inte av dem som gömt sig i bekväm blygsel och tystnad.

Inte så att de tysta är fördömda, men nu behövs de orädda som hör och reflektera

 

7 april 1 Moseboken 4:8-10

Det brinner i Ukraina, i Jemen, Sudan, Gaza, Haiti och Kongo-Kinshasa.

Nu behövs de döpta som blir språkrör åt Abels spillda, sjungande blod:

krigets meningslöshet gör inte livet meningslöst - den gör hoppet meningsfull

 

8 april

Du kan lätt smälta in i urnattens jätterädsla och i Kains arroganta, trubbiga tystnad.

Sänk blicken som Kain - blunda, så fylls du med kaosnattens bekväma blygsel.

Abel dog för oss alla, och hans vittnesbörd var glädje och tacksamhet över livet.

 

9 april     1 Moseboken 1:9-13

På tredje skapelsedagen frigjordes jorden från kaoset, så att den kunde bära frukt.

Hör du den tredje dagens psalm av jäsande korn ur jorden, och sjunger du med?

Du är skapad av jord och skall resa dig ur omöjligheterna och bära fram din skörd.

 

10 april

När världen brinner finns det ingen valmöjlighet att låta din inre jord bli gyttja.

Liksom jorden skildes från vattnet på tredje dagen skall du lyfta fram ditt hjärta.

Det är hjärtats längtan, kraft och berördhet som gör dig till jordvarelsen Människa.

 

11 april 1 Moseboken 4:3-5

Du är skapad av jord och ur detta mirakulösa påskmaterial skall livet växa.

Kain ville veta precis hur han skulle kommunicera med Gud - för att slippa göra fel.

Abel visste det, tack vare sin förmåga till relation, men var inte rädd för att göra fel.

 

12 april

När du går genom den brusande världens larm, hör du någon vägledning?

Är det möjligt att du givit dig ut i denna skoningslösa vildmark utan guide?

Människolivet är världens högsta berg, och luften kan plötsligt bli mycket tunn.

 

13 april

Kan det vara så, att du faktiskt tror att det onda är starkare än kärleken?

Om du vill ändra på det måste du först erkänna att det är ett förblindande problem.

Sedan får du gå ut på vägarna och leta efter medvandrare som säger emot det.

 

14 april

I ditt hjärta finns en enastående förmåga att hitta hem bland människor.

Om du litar på det kommer andra människor att berätta det, som ditt hjärta ber om.

Det kan ta tid, men längst plåga är att leva ett helt liv utan hjärta eller vilja.

 

15 april

Allting som kräver lång tid och tålamod måste jämföras med evigheten.

Låt evigheten titta in i nuet, och låt den hälla upp väntan och tålamod i din bägare.

Vad är några år av väntan och tålamod, om evighetens vila flyttar in i ditt bröst?

 

16 april 

De döptas måltid, eukaristin (nattvarden), släpper in oss i ett rum där tiden upphör.

Vi går fram nära altaret, tittar in om den himmelska festen, och går tillbaka igen.

Det är en lek som, precis som barnens lek, är nödvändig för att hantera verkligheten.

 

 

17 april   (Måltidens mysterium)

I de döptas måltid sträcker du händerna mot en bägare som ger fred.

Den som ger dig bägaren, som är bägaren, talar till dig om en väg att gå, som är din.

Du måste höra och upptäcka Honom för att kunna höra och upptäcka dig själv.

 

18 april (Måltidens mysterium 2) Johannes 6:9

Femtusen människor följde Jesus till en öde ort för att de ville ha något av honom.

En enda av dem, en pojke, lyfte fram sin matsäck när alla blev hungriga.

En enda av dem bekände både sin hunger och sin vilja att dela, men det räckte åt alla.

 

19 april (Måltidens mysterium 3) Johannes 6:9

Vår kultur ger oss budet: begär inget av andra, ge sken av att ha allt du behöver!

Jesus behövde en enda pojke som förstod att alla är hungriga och att alla måste dela.

Jesus visar: ni är ett hungrigt folk som kan mätta varandra om ni samlas runt mig.

 

20 april (Måltidens mysterium 4)

Ormen lurade människorna att tro att det onda är starkare än det goda.

När Jesus uppstår vet vi att ormen ljuger - avundsjuka lögner hindrar inte livet.

Brödet och vinet från måltidsbordet upprepar: ät och drick och tro att livet segrar!

 

 

21 april (Måltidens mysterium 5) Lukas 24:13-32

Emmausvandrarna går bredvid Jesus och lyssnar, men de ser inte att det är han.

Han visar dem att deras tro redan var beredd på påskmysteriet, fast de inte visste det. 

Allt de ännu inte erkänt att de vet blir synligt när han bryter brödet med dem.

 

22 april (Måltidens mysterium 6)

Hjärtat har sina egna sinnen - hjärnans sinne är att höra, hjärtats att lyssna.

Hjärnan ser, hjärtat reflekterar; hjärnan känner yttre beröring, hjärtat känner inre.

De döptas måltid samlar alla våra hungriga och törstiga sinnen till att ta emot helt.

 

23 april (Måltidens mysterium 7)

Jesus landar i måltiden och stiger upp till himlen igen, med en lärkas självklarhet.

Han sade till Maria Magdalena på påskmorgonen att vi inte skall hålla fast honom.

Det dagliga brödet kan inte både ätas och behållas, det skall bli kraft i våra kroppar.

 

24 april (Måltidens mysterium 8)

Prästen Jean-Marc Fournier ledde räddningsstyrkorna i den brinnande Notre Dame.

De skulle rädda de värdefullaste föremålen, och han valde brödet från dagens mässa.

Han bad det dagliga brödet, Jesus själv, att rädda sitt hus för att undgå hemlöshet.

 

25 april (Måltidens mysterium 9)

Fader Jean-Marc räddade alltså brödet - och Kristi törnekrona - ur Notre-Dame.

Han har också varit hjälpare vid terrorattacker och i krig, och han har ofta varit rädd.

Han säger att sund rädsla och sunt mod sätter oss i rörelse - en bild av dagligt bröd. 

 

26 april (Måltidens mysterium 10)

Vi blundade för att världen brinner - Notre Dame brann och världens blick vändes dit.

Såg vi att fader Jean-Marc gick ut med det dagliga brödet genom den trånga porten?

I en brinnande värld bjöds vi in till en måltid som svarar på vår evigt nya längtan.

 

27 april (Måltidens mysterium 11)

I måltiden förberedde Jesus oss på mänskligt svek, förräderi och tillkortakommande.

När vi firar de döptas måltid i våra kyrkor står den i relation till världens brand.

Att samlas runt hoppet, och äta och dricka, ger en syrerik rastplats innanför elden.

 

28 april (Måltidens mysterium 12)

Vi går från måltiden och låter den relatera till allt vi möter.

Vi delar hunger, törst, gemenskap, minne, offer, helighet, riktning och rörelse.

Uppmaningarna ”Tag; Ät; Drick; Gör; Gå i Herrens frid!” sänder oss att dela allt.

 

29 april (Måltidens mysterium 13)

Måltiden växer med de utmaningar vi utsätts för.

Om ensamhet är problemet ser jag hur måltiden lyfter fram gemenskap.

Om tidens sorgsna tecken är likgiltighet, då ser jag hängivenhet och tillit vid bordet.

 

30 april (Måltidens mysterium 14)

Nu darrar världen av hetta och torka, och egoismens profeter hörs mest av alla.

Nu måste ett nytt folk börja sjunga runt skördens gåvor, om livslustens hopp.

När jorden böjs under nöden, då skall måltidens och sångens folk så sitt utsäde.

 

1 maj  Lukas 1:46-55

När den unga kvinnan Maria förstår att hon blivit utvald av Gud, då sjunger hon.

Det är en segersång om Gud, som väljer en budbärare som ingen människa hade valt.

Gud väljer den fattiga, osedda unga kvinnan och börjar en ny värld därifrån.

 

2 maj

I maj 2025 ser vi hur de mäktiga alltmer aggressivt vill bestämma över de andra. 

Makten uttrycker öppet en otålighet med att människorna har en egen vilja.

Det modiga mänskliga hjärtat, som sjunger ur Maria, avfärdas som illojalt.

 

3 maj

Om vetenskap och religion uttrycker kritik mot makten beskrivs de som fake news. Erdogan eller Putin eller Trump eller Kim skapar ”sanning” som försvaras med våld. 

Marias lovsång har sett och motarbetat den politiken sedan före Kristi födelse.

 

4 maj

Livsfröet i Marias inre planteras i en mylla långt från kejsarhuvudstaden Rom.

Kejsaren Augustus ville vidga sitt rikes gränser tills allt motstånd var ohörbart.

Gud, som spränger in ljus i kaos, vidgade ett nytt universum i Marias livmoder.

 

5 maj

Augustus lät kalla sig Guds Son, så att hans sanning blev höjd över andras kunskap.

Tvåtusen år senare ser vi ännu makthavare bli som barn som inte tål motsägelse.

Dags att lära av Maria - som känner den fåfänga maktens farlighet men jublar i hopp.

 

6 maj

Repressiva regimer styrs av omogna, rädda barn - men det är ingen lek att möta dem.

Människor som inte vill gå med på att de brister och ljuger är alltid skadliga.

Johannes Döparen och Jesus miste bägge livet för att de vågade tala verklig sanning.

 

7 maj

Hur skall vi förstå Maria som jublar vid Elisabets sida - är hon naiv eller upplyst?

Hon jublar över de två foster de bär på - men som bägge kommer att avrättas av Rom.

 

8 maj

Inom människan finns ett rike som aldrig behöver lyda någon jordisk kung.

Om det inre kommunicerar med rikets Herre, då vet du vilket land du tillhör.

Omvärldens karusell av krav, elakhet och domar snurrar i så fall i ett annat land.

 

9 maj

När vi lever i trygghet, och den goda viljan har överhanden, lyssnar vi sällan inåt.

När människornas själviskhet börjar krympa vår värld, då är hjärtat vår tillflyktsort.

Vilka röster talar till hjärtat?; vem har hela tiden talat till hjärtat, fast jag inte hörde?

 

10 maj

Många är duktiga på att se det synliga, och kan beskriva det smart och underhållande.

De blir influencers, populister, kommentatorer.

Så länge världen känns trygg behöver vi inga andra iakttagelser för att vara nöjda. 

 

11 maj

När den trygga världen skakar och rämnar, då behövs de som ser det osynliga.

Det synligas observatörer kan inte hjälpa oss när världen blir svårbegriplig.

Lyckligtvis finns det många som ser det osynliga, men vi hör dem inte när vi är rika.

 

12 maj

Låt oss ge oss ut att söka det osynliga, och dem som redan har sett det!

Den synliga världen sviker och ger väldigt litet hopp.

Då är det dags att göra som Gud: se, fascineras av, och älska människan.

 

13 maj Rosenkransen

Rosenkransen är ett radband med femtiotre småpärlor, sex större pärlor och ett kors.

När fingrarna löper genom pärlorna hörs det som när havet rullar ner från stranden.

Med havets envishet bygger miljoner döpta sin bön på dessa pärlor och detta kors.

 

14 maj (Rosenkransen 2)

Rosenkransen är som en rosenträdgård med fyra viloplatser att röra sig emellan.

De fyra olika viloplatserna är glädjen, lidandet, härligheten och ljuset.

Den som hittat trädgårdsgrinden bjuds in att meditera dessa fyra ansikten av livet.

 

15 maj (Rosenkransen 3)

På varje viloplats i trädgården kan bedjaren iaktta fem bibliska scener, mysterier.

Dessa bilder hjälper henne att se sitt eget liv i en större verklighets sammanhang.

Mysterierna vill göra dig beredd på hur det fördolda träder fram i dina dagar.

 

16 maj (Rosenkransen 4)

Den första viloplatsen visar glädjens mysterier, som hämtas från Marias livsväg:

bebådelsen; Maria hos Elisabet; födelsen; Jesus bärs fram; tolvårige Jesus i templet.

Din reflektion av dessa händelser gör både Marias och din egen väg verkligare. 

 

17 maj (Rosenkransen 5)

De viktiga händelser som Maria var med om kastar ljus över mina egna vägval.

Hur hanterar jag själv Ja och Nej, rädsla och mod, tvivel och tillit?

En medvandrerska blir synlig, som har lärt sig känna igen tecknen längs vägen. 

 

 

18 maj (Rosenkransen 6)

Att iaktta de bibliska mysterierna handlar just om att låta det osynliga bli synligt.

I vår dagliga stressade upptagenhet blir vi blinda för allt som kräver att vi blir stilla.

Mysterierna återställer långsamt vårt seende tills vi räknar med deras stöd.

 

19 maj (Rosenkransen 7)

Glädjens mysterier handlar om att Maria säger Ja till den väg Gud dragit inför henne.

På den vägen söker hon hjälp i både gemenskap och i traditionella religiösa riter.

Hon söker sig med självklarhet till de tilltal och möten som kan befrukta hennes Ja.

 

20 maj (Rosenkransen 8)

På trädgårdens andra viloplats - ljusets mysterier - visar Jesus fem gånger vem han är:  

dopet i Jordan; vinundret; förkunnelsen av Guds rike; Kristi förklaring; nattvarden.

Till Maria, och alla andra som sagt Ja, kommer Jesus med den verklighet vi behöver.

 

21 maj (Rosenkransen 9)

Efter att glädjemysterierna presenterat människan som säger Ja, kommer Guds svar.

Människans längtan och utvaldhet har trätt ut ur skuggorna genom Maria.

När hon nu ställt sitt sanna jag i ljuset visar sig ljuset ha gömt ännu mer ljus inom sig.

 

22 maj (Rosenkransen 10)

Marias livsmening ger klarhet till hennes sökande, så att hon kan förstå det hon ser.

I själva ljuset visar sig Guds ödmjukhet; Guds förvandlande kraft; Guds kärleks rike;

Guds oförändrade närvaro genom alla tider; Guds längtan att samla oss runt sig.

 

23 maj (Rosenkransen 11)

Ljusets mysterier fångar in Jesu jordiska gärning fram tills förräderiets stund.

De fem mysterierna öppnar Jesu hjärta - vad vill han att vi skall vilja ha av honom?

Hur vällde urljuset fram och förklarade vår värld som mest, under hans tid på jorden?

 

24 maj (Rosenkransen 12)

En tredje viloplats i trädgården utmanar oss med att finna vila i livets svåra sidor:

Getsemane; piskandet; törnekröningen; Jesus bär korset; Jesus dör på korset.

Jesus vill förflytta smärtan av vår förnedring, ensamhet och maktlöshet - till sig själv.

 

25 maj (Rosenkransen 13)

Alla de hemska delarna av Jesu lidande speglar givetvis allt mänskligt lidande.

Den som levt länge nog, och sett sig om och insett, känner igen sig själv och andra.

Efter att Jesus visat oss ljusets vilja visar han varför ljuset behövs så desperat.

 

26 maj (Rosenkransen 14)

I och med att Maria är Jesu mor så är hans lidande aldrig skilt från henne.

I rosenkransen flätas jag in i en allt närmare relation mellan Gud och människa.

Guds dialog med mig och alla människor gör att vi alla angår varandra.

 

27 maj (Rosenkransen 15)

Lidandets mysterier beskriver hur den sannaste människa kan dömas och missförstås.

Den orättvisan berörde Gud så djupt att han själv valde att bli missförstådd och dömd.

Jesus axlar min skam när jag döms, men otroligt nog också min skuld när jag dömer.

 

28 maj (Rosenkransen 16)

Den fjärde viloplatsen är härlighetens mysterier, när himlen väller in i jordelivet:

påsken; himmelsfärden; pingsten; Marias himmelsfärd; Marias kröning.

Här utspelar sig allt i en ohotad sfär som aldrig trott på domens och dödens förmåga.

 

29 maj (Rosenkransen 17)

Oj, vad svårt för en modern, sekulär människa: att ta emot evigheten här och nu.

Detta kallas härlighet - kraften från den verklighet som förnuftet inte rymmer.

Känslan från havsstranden, gryningen och förälskelsen - upphöjd till kosmisk lag

 

30 maj (Rosenkransen 18) 
Guds röst, som framkallar urljuset, talar in i vårt kaos i alla härlighetsmysterierna. 
Detta är trons stora mysterier: kan Gud verkligen vända verkligheten hur som helst? 
Kan Guds ord ”Ljus, bli till!” verkligen söka upp mig och mina mörker? 

 

31 maj (Rosenkransen 19) 
På påskmorgonen öppnar Gud alla portar mellan det synliga och det osynliga. 
Vi får följa med Jesus genom portarna - även när han tas upp i det osynliga. 
I det fördolda, i ljusets smedja, arbetar han in ljus i dem som sökt honom dit. 

 

1 juni (Rosenkransen 20) 
Där vi rör oss mellan rosenträdgårdens bersåer iakttar vi bilder ur Jesu liv. 
Vi uppsöker hans närvaro på jorden - så här ser sanning ut i en människokropp! 
Då förbereder vi oss också på hur han uppsöker oss i måltiden.

2 juni (Rosenkransen 21) 
I rosenkransbönen iakttar vi ständigt händelser ur Jesu liv. 
Då blir vi lika hans första lärjungar, som följde honom varje dag. 
Varje vecka lever vi i relation till den människoblivne, korsfäste och uppståndne. 


3 juni (Rosenkransen 22) Matteus 13:11 
Jesus förklarade för sina lärjungarna att just de fick veta gudsrikets hemligheter. 
Den dagliga kristusnärvaron hjälpte dem att se sanningen bakom mysterierna. 
Jesus påpekar till och med att de andra, som inte följer honom, inte kan förstå. 


4 juni (Rosenkransen 23) 
Vägen tillbaka till paradiset spärras av en ängel med ett flammande svärd. 1 Mos 3:24
Det bländar och skrämmer oss om vi försöker hitta vägen, men inte går med Jesus. 
Rosenkransen lär oss långsamt att det synliga ofta skymmer det vi söker. 

 

5 juni (Rosenkransen 24) 
Ängelns svärd förvillar synen - vi föreställer oss en fattig verklighet, en billig logik. 
Vi missförstår, vi utesluter den större sanning rosenkransmysterierna döljer. 
De bländades väldiga intelligens tolkar en bild som de felaktigt tror är exakt.

 

6 juni (Rosenkransen 25) 
Utöver de tjugo mysterierna innehåller rosenkransen också tre tilltal till Maria: 
Gabriels tilltal; Elisabets tilltal; och de döptas bön om att hon skall be för oss. 
Dessa tilltal visar hur Anden ger Maria gudstilliten som gör henne till vår mor.

 

 

 

 

Jonas Ahlner

Kyrkoherde, Stora Köpinge församling