Lyssna

Duvan med olivkvisten

En kort bibelreflektion varje dag

Bibelintroduktionen ”Duvan med olivkvisten” flyger igen!
 Den här informationen är litet lång, men ta dig gärna litet extra tid. Det kan vara 
något för dig: 
 För tre år sedan, 13 juni 2022, började församlingen publicera en hjälp för att läsa 
och förstå Bibeln. 
 Varje dag publicerades (på facebook och hemsida) en sju meningar lång kommentar 
till några bibelverser. 
 Tanken är alltså att läsaren läser igenom en eller flera bibelverser, och sedan kan 
läsa en förklaring till just den texten.

Vi börjar nu om från början. Kanske finns det fler som nu skulle känna sig färdiga att börja läsa 
Bibeln? Kanske de, som började då men slutade efter ett tag, vill ge det en chans till?

 

Till sist: varför heter bibelkommentarerna ”Duvan med olivkvisten?” 
 Jo, när Noas ark klarat sig igenom den förfärliga stormflodsöversvämningen, och 
vattnet började sjunka undan, då gjorde Noa så här: 
 först släppte han ut en korp - denna asätande fågel hittade inget att äta utan kom 
tillbaka med tom näbb - det betyder att döden var borta, och Jorden väntade på 
Livet; 
 senare släppte Noa ut en duva, men även den återkom med tom näbb eftersom 
landet ännu inte höjt sig över vattenmassorna; 
 ytterligare senare släppte Noa ut duvan igen, och då kom hon tillbaka med en 
grönskande olivkvist i näbben - livet hade återuppstått!; 
 en tredje gång släppte Noa ut duvan, och då kom hon inte tillbaka, eftersom hon 
tydligen hittat land att slå sig ner på. 
 Denna vackra historia handlar om att enträget söka efter livstecken i världen, och 
det är det vi gör när vi läser Bibeln för att vi vill veta mer och hjälpa vår tro att växa. 
 Nu släpper vi ut duvan för andra gången och ser om hon kommer tillbaka med 
livstecken.

 

 

 

 

 

 

 

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv   Dag 2   Bibelvers: 1 Mos 1:1-8

 

14 juni 

Kaos och kosmos

 

I de första verserna i Bibeln beskrivs hur kaoset byts i en ordning som har en avsikt.

Vi säger att kaos då förändras till kosmos - ’kosmos’ betyder ’ordning’ på grekiska.

I Bibelns första verser presenteras alltså Gud som den, som förmår kontrollera kaoset och mörkret, och låta ljuset bryta oredan.

Skapelsens enorma krafter: atomer, lagar och energier, behöver ett ordnande väsen. 

Likadant är människan full av fantastisk energi som kan bli till naturkatastrofer i hennes relationer och hennes vägval.

Därför börjar Bibeln med att lova oss att Gud har ett svar på kaos.

Svaret är att skapa.

 

Månad 1    Tema: Ljusets valv   Dag 3    Bibelvers: 1 Mos 1:1-8; Psaltaren 32:6-7

 

15 juni 

Den andra dagen

 

Gud börjar tämja kaoset med ljus.

Det är dags att skapa en skyddad plats.

Ljuset ger överblick och fred att utveckla.

Ljuset avväpnar kaoset - nattens hopplösa oro lindras i gryningen.

Så Gud gör en spricka i kaoset och delar på det.

Därefter lyfter Gud den ena delen högt ovanför den andra, och däremellan, i Ljusets valv, uppstår Livets helgedom, vårt hem, Jorden.

Livet får en fristad innanför de enorma massorna av ofred.

 

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv   Dag 4   

Bibelverser: 1 Mos 1:1-8; Lukasevangeliet 24:4-5

16 juni 

Vem skapade vad?

Redan här, åtta verser in i Bibeln, börjar den mänskliga hjärnan ställa frågor.

Hade Gud skapat kaoset, och ville Gud sedan inte ha det, och varför skapade Gud det från början?

Det är inte troligt att Bibeln menar att vi tvunget behöver svar på sådan undran.

När de stora rymdenergierna krockar i urmörkret liknar de våra framvällande frågor.

Till sist, långt, långt fram i berättelsen, när Guds Son har dött, då är frågorna så många, så befogade, så omöjliga.

Frågorna flyger i tusental och kraschar huvudstupa mot stendörren framför graven.

Då svarar Gud en gång till, och slutgiltigt, med att skapa liv en gång till.

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv   Dag 5   

Bibelverser: 1 Mos 1:9-13; Lukasevangeliet 24:6-7

17 juni

Den tredje dagen

 

På första dagen var ljus och mörker blandade i ett mellanting.

Gud befriade då ljuset och satte gränser för mörkret.

På tredje dagens morgon beskrivs jordens landmassor och hav som blandade.

Vi ser framför oss en planet av gyttja eller av katastrofala eruptioner.

Då föser Gud undan vattnet så att växter kan bryta fram ur landet.

Skogarna reser sina fingerspretande händer mot ljuset och säger Ja.

Kom ihåg orden: på tredje dagen.

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv    Dag 6   Bibelverser: 1 Mos 1:9-13; Höga Visan 2:14

18 juni

Gud såg att det var gott

 

Från och med tredje dagen kommer några ord tillbaka och sammanfattar varje skapelsedag: Gud såg att det var gott.

Har du hört de orden så länge du kan minnas?

Då har du någonstans inom dig en bild, av att en kärleksblick ser dig.

 

All kosmos kraft kan vändas i något destruktivt - de måste kontrolleras och begränsas. 

Då gör Gud det goda till en motor som driver Livet framåt trots allt som hotar det. 

Guds blick beskrivs som en kärleksfull blick som längtar efter mera liv.

Den blicken stärker det goda till att leda, utan att utplåna det som säger emot.

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv     Dag 7   Bibelverser: 1 Mos 1: 14-19

19 juni 

Den fjärde dagen

 

De olika himlaljusen skapas för att markera högtider och ge en rytm åt människans år.

Gud har inte lämnat oss på en väg utan skyltar och milstenar.

När du tittar ut i natthimlen kan du slås av oändligheten.

Enligt Bibeln är din insida det verkligt oändliga, det är där Gud lagt sin evighet.

Sol och måne är facklor i det trygga valv Gud gjort åt oss i kaoset.

 

Som en gravid mamma som redan inreder barnkammaren går Gud runt i sitt hus och låter människornas behov bestämma Skapelsen. 

På rymdens väggar sätter Gud adventsstjärnor, allhelgonalyktor, påskljus, Kristi himmelsfärdseldar och nyårsfyrverkerier.

 

Månad 1    Tema: Ljusets valv  Dag 8   Bibelverser: 1 Mos 1:1-19

 

20 juni 

Bibel och vetenskap

 

På fjärde dagen skapas sol och måne - helt ovetenskapligt - när jorden redan grönskar.

Bibeln framställer inte jordens utveckling, eller något alls, på ett vetenskapligt sätt. 

Bibeln förkunnar en Gud som till varje pris vill ge människorna evigt liv.

Politik, journalistik och vetenskap är fält där huvudsakligen kunniga och skickliga människovänner beskriver världen och vill hjälpa den.  

Politik, journalistik och vetenskap frågar aldrig efter själens och andens existens efter döden, liksom Bibeln inte frågar efter atomer eller årmiljoner.

Enligt vetenskapen har vi inga vänner på andra sidan dödens tigande mur.

Bibeln frågar efter kroppens, själens och andens väl i både livet och döden.

 

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv     Dag 9   Bibelverser: 1 Mos 1:14-19; Psaltaren 118:22-23

21 juni 

Det stora ljuset

 

Fjärde dagen handlar om att ljuset skall lysa över jorden.

Den handlar också om att skilja det svagare mörkret från det starkare ljuset.

Det kanske hörs  låt oss då fundera på om mörkret hade varit starkare än ljuset.

I valvet innanför kaoset har Gud givit makten åt det som egentligen ser svagt ut.

Ljuset ser svagt ut ute i världsrymden, i diktatur, i den dysfunktionella familjen, i sjukdom, men ”Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” (Joh 1:5)

Gud lovar att helt oväntat låta det svaga föra det skenbart starka till räddningen.

Det står i Bibelns sista bok: ”Lammet skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor” (Uppenbarelseboken 7:17)

 

 

Månad 1    Tema: Ljusets valv   Dag 10  Bibelverser: 1 Mos 1:14-19

22 juni

Föredrar vi månen eller solen?

 

Vad beundrar vi mest: solens generositet - eller vår egen kreativa kraft under månen?

Människor i alla tider frestas att föredra det begränsade framför det obegränsade.

Vi vill helst få lön för att vi är duktiga, i andra hand vill vi få villkorslös kärlek.

Barnet som kryper upp i vårt knä känns som en mindre belöning än att dagen gick med vinst ekonomiskt.

Jobbets fest för de mest meriterade blir viktigare än nattvardsfesten för alla.

Natten står för det vi tror att vi åstadkommer helt av egen kraft.

Gud låter oss tro det och hängde Det Lilla Ljuset över natten som en spegel, som reflekterar Det Stora Ljuset så att vi överlever vår inbilskhet.

 

 

 

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv    Dag 11   Bibelverser: 1 Mos 1:20-23

23 juni  

Den femte dagen 

 

Här i Skapelsens början står inget om att djuren äter varandra.

Så småningom skall en katastrof komma som förvrider livets principer.

Då kommer varelser att sluka varelser.

I början beskrivs det som att det faktiskt är annorlunda.

 

Tro det eller ej, Bibeln säger att freden mellan arterna är det sanna tillståndet, som vi är skapade till.

När kärleken till sist vinner skall det bli så igen.

Tills dess får vi drömma om Jordens ursprungliga måltidsgemenskap runt Guds grönskande bord.

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv   Dag 12     Bibelverser: 1Mos 1:20-23

24 juni 

Påskens planet

 

På den femte dagen skapar Gud de första levande varelserna, havsdjur och fåglar.

De andra kloten, de tysta stengravarna seglar slutna genom rymden.

Då smyckas Jorden som till bröllop med sin grönska, sitt plaskande och sin fågelsång.

Alla dagar ökar Guds glädje när Skapelsen finner ny form på väg till påskmorgonen.

I fornkyrkan utropades femte dagens gudsord över dopvattnet: Vattnet skall vimla av levande varelser! - de döpta uppmanades att gå ut ur döden och in i en ny skapelse.

Och när vi är små, och fienden är större och starkare, då kan vi lyfta som fåglarna och fly det jordbundna övervåldet, in i Guds kärlek.

Sådana vingar har vi fått i bönen, i tron, i hoppet och kärleken.

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv   Dag 13    Bibelverser: 1 Mos 1:20-23; Lukasevangeliet 5:4-9

 

25 juni  

Djupen

 

Är djupen kaos, som vi bör undvika, eller kosmos - och en del av Ljusets valv?

Frågan blir desto viktigare eftersom vi är rädda för djupen.

Astronauter vittnar om den fantastiska ”överblicken” när de ser jorden utifrån och får nya perspektiv på vårt hem, vår mänsklighet, vår samhörighet med varandra.

Vad hade resorna i havsdjupen kunnat lära oss - som vi uppenbarligen inte vill veta?

 

En människa kan vara framstående på allt möjligt men misslyckas i sina relationer.

Vad är det som den nyfikne forskaren inte vill gå inåt och ta tag i?

Jesus säger till den alltför försiktige fiskaren: kasta ut näten på det djupa, så får du en stor fångst - du vet inte vad, men du vet att där finns mycket.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 14   Bibelverser: 1 Mos 1:20-23

26 juni  

Fåglarna

 

Nu stannar vi upp inför fåglarna.

Det är inte bara deras sång som gör sådan skillnad i Skapelsen.

Det är också deras perfekta flockflykt där alla blir som en enda kropp.

Det är också deras otroliga pilgrimsfärder från en kontinents bärbuskar till en annans.

 

Fåglar liknar tankar, som reser runt hela vår kända värld, utan farkost och verktyg. 

Vår själ, som ser obetydlig ut och inte kan påverka stjärnornas banor, har fått en fristad i rymden.

Psaltaren ger ord åt freden: ”Sparven har funnit ett rede och svalan ett bo för sina ungar: dina altaren, Herre Sebaot” (Psaltaren 84:3)

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv    Dag 15   Bibelverser: 1 Mos 1:20-23

27 juni 

De fyra elementens försoning

 

Den femte dagen talar om de tunga djupen och om den lätta luften, som om de hör ihop. 

Inom människan finns samma djup och samma rymder.

Vår ande rör sig genom djupen och vår själ ilar genom luften. 

Du, människa, förenar och försonar alla elementen.

Jorden är din kropp, luften är din själ, djupen är din ande.

Elden, som omger allt i ljuset och glöder innerst i kärnan, är Gud, som ger dig livet överalltifrån.

När du tar alla dina element i bruk fulländas Guds Skapelse i dina timmar och dagar.

 

 

 

Månad 1   Tema: Ljusets valv    Dag 16    Bibelverser: 1 Mos 1:20-23; Höga Visan 2:11-12; Johannesevangeliet 12:24

28 juni

Dinosaurierna

 

Enligt vetenskapen dominerades djurriket av dinosaurier under tvåhundra miljoner år.

De härskade över jorden, för inga andra arter kunde växa fram bredvid dinosaurierna.

 

Sedan träffades jorden av en meteorit och ett väldigt stoftmoln skymde solljuset.

De förut så livsdugliga jättarna var vana vid överflöd, blev kraftlösa och tynade bort. 

 

Det visade sig att människan föds när råstyrkans överhöghet faller samman - bara små varelser kunde leva, och däggdjuren bröt fram.

 

Men dinosaurierna försvann inte helt utan utvecklades till fåglar.

I luften över hela jordklotet sjunger de ut sin tacksamhet över att vara fria under himlen istället för krävande kolosser som växer och växer på andras bekostnad.

 

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 17   Bibelverser: 1Mos 1:24-31

29 juni

Den sjätte dagen

På sjätte dagen böjer sig Gud över jorden och skapar de långsamma och jordbundna varelserna.

Jorden uppfylls med ett myller av djur, tills människan kommer fram allra sist.

Skapelseverket var fullkomligt i våra ögon, redan perfekt, men Gud ville mer.

29 % av jordytan är land och 71 % är vatten, fåglarnas himmelsdomäner är givetvis störst.

På den sjätte dagen börjar ben springa över den sista, knappa tredjedelen, landet.

Det var hit Gud var på väg hela tiden, även om vandringen hit var oändligt rik i sig.

 

Gud lägger ner sitt skaparverk efter att äntligen ha nått fram till det lilla.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 18   Bibelverser: 1 Mos 1:26-31

30 juni  

Avbilden

Gud skapar människan till sin avbild.

Om vi låter djurungar följa en substitutförälder så härmar djurungarna förebildens beteende, även om förebilden är av en annan art.

Kalvar kan fostras av får och bete sig som får.

I jakten på förebilder kan även människor glömma vem vi är, och att vi är menade att präglas på den Levande.

Vi kan riskera att följa rena fantasibilder om hur en människa kan och skall vara.

Vi är skapade att vara avbilder av den Levande, och vi blir halva människor om vi väljer overkliga förebilder.

Gud har lagt det som en hörnsten i Skapelsen att Guds avbild skall finnas där och komplettera Gud.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 19   Bibelverser: 1 Mos 2:1-3

1 juli 

Den sjunde dagen

 

Gud vilar från sitt verk.

Gud påminner oss om att vilan är inlagd i Skapelsen som en nödvändig byggsten.

Sömn är inte frånvaro av vaka, vinter inte brist av sommar, tystnad inte brist av tal.

De är en del av det ständigt pågående skaparverket.

Vi människor behöver inte hålla igång rymdens stjärnor, vårt solsystem, jordens berg, magma, syre och hav, vår egna inre organ, vår hud, vårt blod, vårt hår.

Därför vilar vi på ett sätt alltid, medan vi kanske tycker att vi är enormt aktiva.

Överproduktion kan fördärva mycket av det vi fått, men vi behöver inte ägna det en tanke för att det skall fungera.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 20   Bibelverser: 1 Mos 2:1-3

2 juli 

Varför sju dagar?

Året är Jordens varv runt solen, månaden är månens varv runt Jorden, dagen är Jordens varv runt sin axel.

Men varifrån i rymden kommer veckans sjudagarscykel?

I kyrkans vecka vandrar vi i sju dagar från söndagens förlåtelse och måltid tills fredagen tömt oss på krafter, och vi lägger ner verket i väntan på söndagen.

Vårt hopp från veckans början blir tröttare, ensammare, framåt torsdagen.

 

På fredagen visar Jesu död att människans krafter helt enkelt tar slut.

Sjudagarsrytmen säger åt oss att söka vila, upprättelse och kärlek mycket ofta.

Vår förlåtelse behövs som solen, månen och jorden.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 21   

Bibelverser: 1 Mos 2:1-3; Lukasevangeliet 10:41-42

3 juli  

Sabbaten

 

 

Hur mycket av ditt underbara Jag försvinner när du stressar och skyndar dig?

Fräser du ”Det är lätt för dig att säga” när någon kärleksröst ber dig stressa mindre?

Eller känner du någon, som du oroar dig för, för att hon gått in i stressens blinda missbruk av människokropp, människosjäl och människoande?

När pengarna bestämmer allt, då överanvänder människorna sitt väsen på ett okontrollerat sätt.

Vi är vårt eget goda bröd och goda vin som skall vara länge och njutas.

Tyvärr riskerar vi att vräka det i oss utan att känna smaken.

Vilodagen, shabbat, vill försvara vårt inre kosmos av goda ting.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 22   Bibelverser: 1 Mos 1:26-31

4 juli  

Avbildens uppgifter - det bästa verktyget för kärlek  

 

Skapelseverkets fullbordan är när Gud skapar människan till sin avbild.

Det är inte våra gåvor i sig som gör oss till Guds avbild.

Liksom världsalltet har vi mäktiga krafter som måste struktureras för att inte bli destruktiva. 

 

Vår psykologiska insikt, vårt minne och våra kunskaper kan bli livsfarliga kaosvapen.

Vår kreativitet kan utveckla krigskonst, tortyr och diktatur.

Guds avbild skall istället skapa ett fredens valv, att andas i, om kaoset trycker ihop tillvaron.

Gud är kärlek och Guds avbild skall vara Skapelsens bästa verktyg för kärlek.

 

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 23   

Bibelverser: 1 Mos 1-2:1-3; Johannesevangeliet 19:30; 19:41-20:1-2

5 juli  

De sju dagarnas återverkan på påsken

 

Skapelsen börjar en söndag - lördagen, shabbaten, är ju veckans sjunde dag.

Symboliken blir tydligast i påskveckan.

På skärtorsdagen samlas de levande varelserna runt jordens frukter, brödet och vinet.

På långfredagen blir människan slutgiltigt till, genom att helt göra Guds vilja och verkligen vara avbilden av Guds kärlek.

Jesus säger då ”Det är fullbordat” och lägger ner sitt verk.

På påskaftonen, shabbaten, vilar Gud - det vill säga att Jesus ligger i graven.

På påskdagen börjar en ny Skapelse på skapelsedagen söndagen, när ljuset skiljs ut från mörkret och Jesus går fram ur dödens natt.

 

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 24   Bibelverser: 1 Mos 1:1-8

6 juli  

Sankt Antonius skapar ett valv

 

I kyrkans historia uppträder ibland Guds avbilder på ett särskilt synligt sätt.

Den store talaren Antonius vandrade runt och predikade i södra Frankrike.

En trött och korrupt kyrka hade släppt in kaoset så att ljuset nästan blivit osynligt, och många övergav den levande Gudens väg.

I en stad uppstod en bild av detta, när en regnstorm drog in och hotade att göra Antonius predikan ohörbar.

Istället gjorde helgonets ord ett rum i regnet.

Torget skyddades i en osynlig katedral, vars regnväggar stod runt dem som lyssnade.

Liksom Gud kan gudsavbilden skapa en fristad åt de sårbara, genom ord och omsorg.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 25   Bibelverser: 1 Mos 1:24-2:1-3

7 juli 

Valvet skapas om och om igen

 

Vi har en lång biblisk vandring framför oss.

Under den vandringen kommer vi att få höra gång på gång hur Skapelsens viktigaste tema upprepas.

När havet stoppar slavarna som vill gå till friheten, då delar Gud havet i två, så att en väg uppstår däremellan.

Noa gör ett flytande skyddsrum när vattnet väller fram uppifrån och nerifrån, profeten Jona räddas av ett oväntat andningshål när han sjunker genom djupen, änkan Noomi och främlingen Rut fredas i sin hjälplöshet, som om själva deras längtan får Israel att bli den fristad Gud vill se. 

Mörkret trycker sig kompakt mot Jesu grav men därinne ropar rösten ”Ljus, bli till!” igen.

Graven blir ett ljustempel som knoppar av sig i oräkneliga nya valv som sjunger:  ”Han har uppstått!”.

Bibeln berättar om någon som vandrar genom en hungrig och hotfull värld och ger skydd: ”han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten” (Psaltaren 23:2) 

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv  Dag 26   Bibelverser: 1 Mos 1: 26-31

8 juli

Vad Gud skulle önska oss

 

Gud låter oss tro att vår avglans av Det Stora Ljuset kommer av vår egen lyskraft (se dag 10).

Gud har inget behov av att tvåla till oss eller få oss att känna oss dumma.

Gud ger och ger och ger, även om vi inte begriper varifrån gåvorna kommer.

Allra helst skulle Gud ändå vilja att vi såg sanningen om oss själva.

Ett blomster sträcker sig mot ljuset och tar emot ljuset och blir då hela det blomster det är menat att vara: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk. 1:38)

Där är ingen skillnad eller gräns mellan mottagandet och tillblivandet.

Den som tar emot mest ljus blir den som utvecklar sina egna gåvor mest.

 

Månad 1 Tema: Ljusets valv   Dag 27   

Bibelverser: 1 Mos 1:12;  Lukasevangeliet 1:52

 

9 juli

Upproret mot kaoset och mörkret

 

Från Bibelns första verser finns ett kampmotiv genom hela berättelsen.

Det handlar om kampen för att resa det nedtryckta och låta det sträcka på sig.

Gud skapar - i ett slags motstånd mot det destruktiva.

Det är en kamp på liv och död, och därför kan Gud inte slarva med strategin.

Guds kamp måste föras med ljus och livslängtan som vapen.

Guds sökande blick dröjde redan från början när Gud såg att det var gott, och arbetar sig genom årtusendena, väljer bort våldet, väljer den fred som vidgar Ljusets valv. 

Inför kampens avgörande skall en ny vers på sången sjungas: ”Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna” (Luk 1:48) 

Månad 1  Tema: Ljusets valv  Dag 28  Bibelverser: 1 Mos 1.1-2.3

10 juli

Repetition

 

Vi kan nu.sammanfatta Bibelns första kapitel:

några tydliga strömmar kommer att blänka fram genom hela den bibliska berättelsen.

Först möter vi Guds kamp för att möta kaos med ordning, fred och ljus.

Vi möter också att Gud välver ett rum där det goda i livet har möjlighet att växa.

Inför allt som främjar livet dröjer Gud kvar med blicken och ser på det goda.

Gud skiljer ut det goda från det onda och skapar därmed ständigt nya livsrum, där det destruktiva fått vika för att ge plats åt livets mångfald.

Skapelsen börjar i den yttre rymdens oändlighet och rör sig in mot ett centrum, som till sist visar sig vara oändligheten på människans insida.

 

Månad 1  Tema: Ljusets valv   Dag 29  

Bibelverser: 1 Mos 1:1-4; Johannesevangeliet 1:1-5

11 juli 

Ordet 

 

Det står i 1 Mos 1:3: ”Gud sade: Ljus, bli till. Och ljuset blev till”.

Ljusets uppkomst är en dramatisk händelse, stor nog att få all uppmärksamhet.

Bibeln menar ändå att visa fram något mer än att Gud skapar.

Det handlar också om hur Gud skapar: genom ord. 

Orden, som skiljer oss människor från allt annat skapat, förenar oss med Gud.

Ordet (som på grekiska heter logos) föds genast före ljuset, och är lika delaktigt i att strukturera universum, eftersom orden ger helhet och sammanhang (därav ordet ’logik’).

Genom orden kan insidor gå varandra i möte, och Guds avbilder kan dagligen eka av hur Gud en gång gav de första dagarna deras innehåll.

Månad 1   Tema: Ljusets valv    Dag 30  

Bibelverser: 1 Mos 1:3-5; 1 Kor 15:51-55

12 juli 

Påsken - målet för tidens och Skapelsens pilgrimsvandring

 

I påskens drama möts liv och död i en närkamp som suddar ut gränserna mellan dem.

Det är som när ljuset trängde sig in i kaosmörkret före den första skapelsedagen. 

Döden och lidandet integreras under påskveckan i ljusets stora arbete och blir på något vis heliga och nödvändiga.

Ofrivilligt blir de tjänare åt Gud.

På långfredagen försöker människorna helt frigöra sig från Gud, och slutgiltigt tysta Skaparordet som gav oss allt från början.

Men på påskmorgonen skall istället ljuset slutgiltigt omsluta mörkret med försoning.

Innan vår berättelse når ända fram dit skall Ordet ta många former ännu.

 

 

Idag börjar månad 2 av bibelgenomgången ”Duvan med olivkvisten”. 

Denna månad läser vi 1 Mosebokens andra och tredje kapitel.

Andra kapitlet handlar om trädgården där Gud satte människan att leva i fred.

Tredje kapitlet handlar om hur människan söker sig bort från freden och trädgården.

Vi ser också nu att Bibelns berättelser är tydligt rotade i Främre Orienten (Mellanöstern), ett område där människorna började bli bofasta för mer än tiotusen år sedan. Bibeln berättar att Livets träd står ”österut”, i Eden. Vi läser också om paradisfloderna. Berättelsen placerar där Livets träd och trädgården på en särskild geografisk plats, som ändå är ogripbar som regnbågens fäste. Vid lägereldar, på handelsplatser och vid sina altaren har människorna talat om Livets träd, vid vars rötter alla floders källa rinner upp.

Vi förstår att dessa berättelser vandrat genom kanske hundratals generationer under tiden som Mellanösterns myllrande kulturutbyte vuxit fram. Berättelserna har förändrats efter hand. Versionen vi får i Bibeln är Israels bild, så som Israel lärt sig att förstå och tolka verkligheten, under sina tusentals år av tro på den levande Guden.

 

Månad 2   Tema: Trädgården    Dag 1/31    Bibelvers: 1 Mos 2:4-17

13 juli 

TRÄDGÅRDEN

 

 

Bibeln har två olika skapelseberättelser efter varandra.

Vi behöver uppenbarligen bägge dessa urgamla, visa och underbara myter för att få en fullständig bild av Gud och oss.

Först kommer en berättelse om de olika skapelsedagarna som leder fram till människans uppkomst - den berättelsen har vi just gått igenom.

Sedan följer berättelsen om hur människan träder fram som en första frukt av jorden.

I denna andra version skapar Gud först himmel och jord, och sedan människan.

Gud formar människan av stoft och blåser in livet i lerskulpturen.

Sedan placerar Gud människan i en trädgård, som omger henne med livets härlighet.

 

 

Månad 2    Tema: Trädgården   Dag 2/32    Bibelverser: 1 Mos 2:7; Psaltaren 143:5-6

14 juli 

Skapad av jord 

 

Människan är skapad av jord - det kan ge sken av att vår kropp är smutsig och fattig.

Människan är mer än så, för jord är mer än så.

Stoppa ner ett korn i jorden och jorden ger alltid ännu mer tillbaka.

I jorden förvandlas kornet ofelbart till en annan skepnad.

Så omvandlar människan ord, intryck, handlingar och beröring som landar inne i vår förvandlande jord.

Människan är skapad av ett påskmaterial som förknippas med gravar men egentligen är livets stora födelseplats.

Jorden ropar fram livet ur kornet, och släpper fram kornets frukter i ljuset.

 

Månad 2    Tema: Trädgården   Dag 3/33    Bibelvers: 1 Mos 2:18

15 juli 

Människan skall inte vara ensam

 

Gud önskar människan ett liv i en ljuvlig trädgård med allt vad människan behöver.

Tack vare Livets träd har människan evigt liv, evig hälsa, evig ungdom.

Nu ser Gud att människan behöver något mer - inte som dinosaurierna som behövde skogar av mat, utan som ett barn som behöver närhet.

Gud säger nu det första som någonsin sägs för att analysera människan, och kanske det allra sannaste och allra viktigaste: att det inte är bra för människan att vara ensam.

Gud ändrar för första gången sin plan - för att människan behöver hjälp.

Den ensamma människan, som förtvivlat vill framstå som stark, är egentligen rädd. Hon längtar efter att få vara fruktbar jord, levande Ord, ett svar som själv får svar.

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 4/34    Bibelverser: 1 Mos 2:18-23; Matteus 26:37; Johannes 19:26-27 

16 juli 

Människan blir två

 

Gud söver människan och lyfter ut två människor ur samma kropp.

 

Denna berättelse verkar sammansatt av två, eller flera, olika. 

I en berättelse hämtas kvinnan ur mannen, i en annan delas människan i två delar. 

De två kan befrukta varandra andligt, själsligt och kroppsligt.

 

Alla berättelserna ger vackra och viktiga bilder av människan, men det är litet förvirrande om man tvunget vill ha dem att stämma med varandra.

Det som stämmer rakt igenom är att människan kan glädja sig åt Edens trädgård, om någon bryter hennes ensamhet.

 

Att råda över någon annan, som mannen erbjuds när han ger djuren deras namn, leder ingen till gemenskap.

 

 

Månad 2   Tema: Trädgården    Dag 5/35   Bibelverser: 1 Mos 2:9; 1 Mos 2:25; Matteus 11:28-30

17 juli 

Livets träd

 

Mitt i trädgården står Livets träd.

Frukterna ger evigt liv och evig ungdom, och bladen är läkemedel som ger evig hälsa.

 

Bibeln säger oss att det var så här vi var menade att vara.

Gud ville att vi skulle stilla vår hunger och törst så självklart som vi äter frukt från ett träd och dricker av en källa vid dess rötter.

Livets träd står för en obekymrad mänsklighet som aldrig vänder sin kraft mot sig själv eller den övriga Skapelsen.

 

Denna djupa mänskliga fred visar sig i att människorna är nakna.

De skäms inte över hur de är skapade, och de är inte rädda för varandra.

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 6/36  Bibelverser: 1 Mos 2:20-23

18 juli 

Var inte rädd!

 

Kvinnan framställs i trädgårdsberättelserna mer fördelaktigt än mannen.

När kvinnan skiljs ut ur mannens sida liknar det hur ljuset skiljs ut ur mörkret.

Vi skall se många gånger i Bibeln hur Gud lyfter upp den högst, som först såg underordnad ut.

Kvinnan och mannen är skapade ur samma kropp, men mannen ser först sig själv - och inte gemenskapen - som grundförutsättningen.

Lyckligtvis får ljuset överhand och deras jämlika nakenhet blir deras trygghet.

De bibliska författarna menar säkert att manssjäl och kvinnosjäl är biologiskt olika.

Gemensam är möjligheten att välja gemenskap och tillit istället för dominans.

 

 

 

Månad 2  Tema: Trädgården   Dag 7/37   Bibelverser: 1 Mos 2:16-17; Lukas 10:21

19 juli 

Dödsträdet

 

Bredvid Livets träd står ett annat träd, vars frukter ger kunskap om gott och ont.

I Guds väsen leder den kunskapen till att skilja ut ljuset från mörkret, till att lyfta jorden ur vattenmassorna, till att hitta fram till det lilla, som skall bära det stora.

Däremot finns det risker med om människan skall hantera samma kunskap.

Människan skulle börja räkna plus och minus, tävla och mäta, döma sig själv och andra, använda sina domar och uträkningar till att låta starka förtrycka svaga.

Själv skulle hon tro att hon är som Gud för att hon kan tänka kritiskt och döma.

Den dömande människan skulle uppfatta tilliten som okunskap.

Hon skulle stänga av sig själv från Livets träd och bli en dödlig varelse.

 

 

 

 

Månad 1   Tema: Trädgården   Dag 8/38    Bibelverser: 1 Mos 3:1-5; Uppenbarelseboken 12:9

20 juli 

Ormen

 

Fram tills nu har det varit en framgångssaga hur Gud lyckats kontrollera kaoset.

I Guds ljusvalv lever två kärleksvarelser ett lyckligt liv i tillit och gemenskap.

Det är nu de onda makterna riktar motattacken mot Gud.

Ett paradis drar oemotståndligt till sig kaoskrafternas uppmärksamhet.

Kaos hittar en ingång i ljusvalvet genom ett av trädgårdens djur, ormen.

Den destruktiva driften är kreativ: ormen får talets gåva så att den verkar vara i lag med Gud och människan.

Den tillitsfulla människan blir bortpratad och släpper in kaos i universums heligaste tempel: det mänskliga hjärtat.

 

Månad 1   Tema: Trädgården   Dag 9/39   Bibelverser: 1 Mos 3:6-7; Predikaren 7:30

21 juli 

Katastrofen

 

Ormen talar insmickrande till kvinnan och låtsas visa omsorg.

Telefonförsäljare, röstfiskare, dörrknackarmissionärer och smickrare…vi borde märka att de bara vill övertyga, men vi inbillar oss lätt att det är ett samtal.

Därför är de hemskaste orden i Bibeln dessa två: ”Kvinnan svarade”.

Kära, kära paradismor, tänk om du ändå bara hade varit tyst istället!

Kvinnan tror på att Gud inte vill henne väl, och hon äter av Dödens frukt.

Mannen äter samtidigt och förändras samtidigt.

Genast iakttar de sina egna nakna kroppar kritiskt och börjar skämmas över att vara den underbara kärleksvarelse som Gud skapat ett universum för.

 

 

Månad 1   Tema: Trädgården    Dag 10/40   Bibelverser: 1 Mos 3:6-13

22 juli

Skammen

 

Människorna gömmer sig så att Gud inte skall se dem när de är nakna.

Dödsfruktens gift - att jämföra och döma - förvirrar deras hjärtan, och de blir dumma. De inbillar sig att Gud skall förakta den nakenhet de blev skapade med, att Gud dömer som de nu dömer sig själva - denna dödsfruktens ångest upphäver paradiset.

Gud hittar dem givetvis och frågar varför de uppför sig så egendomligt.

I skam och rädsla skyller mannen på Gud och kvinnan, och nekar till sitt eget ansvar.

Kosmos heliga ordning splittras av att den rädda lilla människan trotsar den vilja som räddade henne, och allt annat, undan kaoset.

Ondskans attentat mot Guds fred har blivit en succé.

 

Månad 2   Tema: Trädgården  Dag 11/41   Bibelverser: 1 Mos 3:14-24; måltiden i Guds rike

23 juli 

Måltiden

 

I vår förgiftade förvirring skäms och ljuger vi och söker lycka på andras bekostnad.

Gud måste förbereda oss på livet utanför trädgården.

Guds trygga skaparröst, som fyllde trädgården med fred, tvingas nu istället undervisa om konsekvenserna av att vi valt bort tillit och gemenskap.

Efter sin mångtusenåriga kamp mot rymdens förstörelsekrafter måste Gud börja om: 

inte i världsrymden, utan inne i den ännu större rymden inuti Guds älsklingsvarelse.

Nu bor kaoset på Livets planet och skördar dödsoffer, så Gud måste vara försiktig.

Gud rustar sig för strid, men dukar i trädgården stillsamt upp till den måltid där Gud och människorna till sist skall samlas igen.

 

24 juli 

Den större verkligheten

Måste en döpt tro att trädgårdsberättelsen skildrar något som faktiskt hänt i historien?  Eller är den en myt, som låter oss förstå en djup sanning om Gud och oss själva?

De döpta tror på en större verklighet än den, som slutar med mänsklig dom och död.

Den större verkligheten förstår människans mening enligt Guds kärlek och vilja.

Vi tror att människan verkligen längtar till tillit och gemenskap som vid Livets träd, en gemenskap som förenar de bokstavstroende med de som helst är kritiska.

Vi tror att destruktiv ondska ständigt vill hindra oss, när vi vill gå från splittring till försoning, och från skam till närhet, och ondskan vill att vi fokuserar på splittring.

Vi tror också att vi till sist skall få det Gud vill ge oss.

 

25 juli 

På egen hand

 

Mannen och kvinnan vandrar iväg ut i världen utanför trädgården.

De är klädda i skinnkläder som Gud gett dem, trots att Gud inte gillar deras panik inför nakenhet.

Detta är mytens värld, och de kommer att möta andra människor som Bibeln inte förklarar ursprunget till.

De skall vänja sig vid det liv de valde, det liv som inte ligger helt under Guds vilja.

Målet för vandringen är en värdig tillvaro utan Livets träd.

Det kommer att bli fruktansvärt svårt, och säkert oändligt vackert, och kräva att de utvecklar människans fantastiska kreativitet.

Hela tiden kommer de att minnas Trädgården i sina hjärtan.

 

 

Månad 2  Tema: Trädgården   Dag 14/44  Bibelverser: Matteus 6:25-34; 13:1-9; 13:18-23 

26 juli 

Längtan och saknad

 

Vi människor har en längtan hem till trädgården, djupt inom oss.

Dock missförstår vi vår längtan, det verkar för otroligt att den står till paradiset.

Därför vänder vi hela tiden vår längtan efter sådant vi inte behöver.

Vi längtar efter rikedom, makt, popularitet, anseende.

Ännu värre: när det visar sig att rikedom inte gör oss lyckliga, då prövar vi med mer rikedom, fast det redan visat sig att rikedom inte hjälper oss.

Vi vill att något annat skall rädda oss - hellre än trädgårdens tillit och gemenskap.

Vid livets slut kan vi se att det bara var tillit och gemenskap som gav verklig mening.

 

Månad 2  Tema: Trädgården   Dag 15/45    Bibelverser: 1 Mos 3:9-10; Höga Visan 2:10-14

27 juli 

Kärleksblicken igen

 

Hur skall jag återvända till Livets träd och enkelheten där?

Vi vänder på det först: vad, menar Bibeln, är människans problem?

Människans problem (1 Mos 3:10) är att hon skäms över att vara den hon är.

Det enda som kan hjälpa henne är kärlek.

När någon annan ser dig med kärlek, tills du litar på det, då vågar du vara naken.

Den andras kärleksblick befriar dig stegvis från skam du trodde var en del av dig.

Då vågar du visa vem du är, begära liv och älska själv.

Gud kämpar för att få människorna att veta att de är sedda med kärlek.

 

 

 

Månad 2  Tema: Trädgården Dag 16/46  Bibelverser: 1 Mos 3:15-19; Lukas 1:34

28 juli 

Försvaret

 

Än en gång framställs kvinnan i ett vackrare ljus än mannen.

Kvinnan får rollen att representera de goda val som är möjliga för bägge.

Gud räknar upp vilka kaoskatastrofer som dödsfrukten sätter igång: dödlighet; den tredje dagens generösa jord blir snål; förlossningssmärta; ständig kamp för föda.

Lika gudsfientligt skall mannen svara på kvinnans kärlek med dominans. 

Det är kvinnan och hennes avkomma som skall kämpa mot ormen.

Alltså: människan - oavsett kön - kan välja Guds sida genom att hålla ut i sin kärlek.

Dessutom anar vi att en kvinna, mystiskt nog, kommer att föda barn utan en man.

 

Månad 2    Tema: Trädgården   Dag 17/47   Bibelverser: 1 Mos 3:13

29 juli 

Ormens röst

 

Mannen åt alltså av frukten men tyckte att ansvaret låg på kvinnan och på Gud.

Kvinnan säger istället ”Ormen lurade mig och jag åt”.

Hon verkar förstå att den rösten alltid finns där och att vi aldrig skall lyssna.

Hon skyller alltså inte ifrån sig, utan beskriver bara människans sanning.

 

Kärlekens röst talar till henne, och vill bygga vidare på ljusvalvet runt henne.

Kaosets röst talar till henne, och vill framställa kärleken som en diktator, som hatar hennes personliga livsyttringar.

Kvinnan erkänner alltså att hon inte sade Ja till kärlekens röst.

 

Månad 2   Tema: Trädgården  Dag 18/48  Bibelverser: 1 Mos 1:27-28

30 juli 

Ansvaret för Skapelsen

 

Människan säger Nej till trädgårdens kärlek och hela Skapelsen förvandlas.

Människan drar med sig djuren och naturen in i en dödlig tillvaro.

Vi kan tycka att det är orimligt, men detta är människans lott.

Vi är så stora varelser att våra val får enorma konsekvenser.

Om ett djur gör ett misstag drabbas ofta djuret självt, om människan gör ett misstag kan det drabba hur många andra som helst.

Därför är allt levande beroende av om vi säger Ja till kärlekens vilja med oss.

Jag kan inte låtsas att mina Nej, som kan utrota Skapelsen, är min ensak.

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 19/49  Bibelverser: 1 Mos 3:10; Var inte rädd!; Jesaja 65:17-25

31 juli 

Allt skall återställas

 

Det ingår i vår tro att Gud aldrig kommer att falla till ro med människans Nej.

Bibeln ser fram emot en återupprättad Skapelse.

Människan skall bli befriad från sin ångest, sin skam och sin död.

Djuren skall återgå till trädgårdens fred och sluta jaga och äta varandra.

Vi ställer oss kanske skeptiska till tanken på att lejon skulle börja leva på gräs.

Bibeln menar att det vore det lilla miraklet.

Det Stora Miraklet är att det skulle finnas en människa, som inte längre är rädd.

 

Månad 2    Tema: Trädgården   Dag 20/50   Bibelverser: 1 Mos 3:22-24; Uppenbarelseboken 22:2-5

1 augusti 

Hem till Livets träd

 

När Bibelns Adam och Eva lämnat Livets träd börjar den tillvaro vi känner.

Det är givetvis en fantastisk tillvaro som vi älskar.

Vi älskar världen - särskilt om vi har något att dricka och äta, om vi är friska, om vi har gemenskap runt oss, om vi har fred, frihet och trygghet.

Bibelns Gud vill ändå att vi skall ha något bättre.

Mänsklighetens liv på jorden beskrivs i Bibeln som en vandring från Livets träd till Livets träd.

I Bibelns allra sista kapitel kommer människorna tillbaka till livsträdet och sig själva.

Berättelsen vi har framför oss handlar om hur vi säger Ja till vägarna dit.

 

 

 

 

 

Månad 2 Tema: Trädgården  Dag 21/51  Bibelverser: 1 Mos 2:25; Markus 10-13-16; Lukas 15:31

2 augusti

Att våga vara naken 

 

Vad vill det då säga, att människorna var nakna i trädgården?

Vad är det för nakenhet vi skall sträva efter, om vi vill söka Guds vilja?

Det är en god idé att titta på barnen som förebilder.

Paradismänniskorna liknar väldigt mycket världens barn.

De flesta vuxna älskar barn, men menar att vi vuxna givetvis inte skall bli som barnen, utan barnen skall enligt naturens ordning bli som vi vuxna.

Det trygga barnet gömmer inte sina känslor, och skäms inte, förrän hon blir tillräckligt bra på att härma de vuxna.

En ärlig bibelsökare hör att de vuxna borde bli som barn, istället för tvärtom.

 

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 22/52   Bibelverser: 1 Mos 2:25; Matteus 5:3

3 augusti

Tillsammans 

 

Naturligtvis kan Första Mosebokens bild av människan verka dyster.

Hur skall jag möta den bilden och samtidigt säga Edens Ja till mitt liv?

Om vi börjar försvara våra Nej, då är det ormrösten vi lyssnar på.

Dock, om berättelsen om Eden trycker ner oss och fyller på vår skam, då lyssnar vi också på ormen igen.

Då är det dags att skilja ut ljuset ur detta kaos och börja skapa en ny värld.

Eden lever kvar i vår sunda gemenskap, våra ärliga och tillitsfulla relationer, varje stund där vi tar emot och ger utan att räkna plus och minus.

Tänk om vi är i paradiset varje gång människor kan skratta åt sina misstag?

 

Månad 2   Tema: Trädgården  Dag 23/53 Bibelverser: 1 Mos 3:4-5; Höga Visan 4:16 Johannes 14:25-27; 1 Mos 1:3

4 augusti

Den andra rösten

 

Vi måste lyssna efter något annat än ormrösten, för vi är chanslösa mot den.

Ormen matar oss med anklagelse och skuld, och viskar sedan i våra öron att det är Gud som är den anklagande. 

Vi kommer aldrig att bli skarpsynta nog att prata bort ormen.

Runt oss kommer ormens röst att väsa ur andra människors munnar:”Varför är du inte perfekt?”

Också ur din egen mun kommer denna anklagelse att flyta ut med sitt vidriga gift.

Lyckligtvis finns det en gudsvind, som säger ”Ljus, bli till” om vi lyssnar noga.

Den sitter som en duva vid ditt ena öra medan ormen sitter vid det andra.

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 24/54   Bibelverser: 1 Mos 1:31; Höga Visan 4:6

5 augusti

Kärlekens klarsyn

 

I de ögonblick vi lyssnar på kärleken är vi duvans folk.

När kärleksrösten säger till duvans folk: ”Allt hos dig är skönt, min älskade. Hos dig finns ingen brist” så tror vi på det - till exempel i söndagens mässa!

Ormlogiken reser sig hånfullt mot det absurda i att definieras av en blind kärlek.

 

Duvan menar alltså att det är ormens plus-och-minus-kultur som är absurd.

Därför kommer du aldrig att höra duvan säga dig: ”nu var du duktig”.

Duvans röst bekräftar dig genom att resa dig ur ormsmutsen, låta dig tvättas ren av dopvattnet igen, och säga i påskmorgonljuset: ”Allt hos dig är skönt, min älskade…”

 

Månad 2 Tema: Trädgården Dag 25/55  Bibelverser: 1 Mos 3:8-10 

6 augusti

Bernadette av Lourdes

 

Den urgamla berättelsen om trädgården är skrämmande aktuell.

I västerlandet idag tvivlar inte minst unga människor på sitt värde, och skäms obegripligt över att vara de de är.

Bernadette Soubirous var en sådan uppgiven och hopplös tonåring i Lourdes 1858.

Hon skulle aldrig kunna föreställa sig att någon människa skulle respektera henne.

I en vision såg hon Jungfru Maria som såg på henne ”som en person som talar till en annan person”.

Miljoner pilgrimer kommer till Lourdes för att andas in något av detta mirakel.

Den kuvade människan kan bli befriad till en helt ny bild av sig själv.

 

Månad 2   Tema: Trädgården   Dag 26/56   Bibelverser: 1 Mos 3:11-12

7 augusti 

Synden

 

Låt oss nu ta tag i ett riktigt hatat och olycksbringande gammalt ord: synd.

Långt bak i Mellanösterns tidiga kulturer upplevde man behovet av att slippa skuld.

Det fanns en insikt om hur ofri människan är, om hennes brister tynger henne.

Ordet ’synd’ sammanfattar bristerna, skulden, skammen och ångesten, som tillsammans blir ett förvirrat Nej till det egna livet.

Talar en frisk människa om sin synd, då talar hon om att vi behöver hjälp med att säga Ja till duvrösten, till Livets träd i Edens trädgård, till Guds vilja.

Det blir svårt att motarbeta vår synd, om vi inte ser att den finns i vårt Nej till Gud.

Det blir dock ännu svårare, om vi tror att synden är hela sanningen om oss.

 

12 augusti 

Paradisvarelsen

 

När människorna har gått talar Gud med sin son i trädgården:

“Vi gör i ordning för en måltid här, i den ljuvliga skuggan av Livets träd.

Ormrösten skall inbilla människorna att vi dömer dem, eller att vi inte finns.

När tiden är inne skall du gå och bli som en av dem.

Väck deras minne av kärleken de kommer ifrån, och som väntar dem här i deras hem.

Ormen skall få panik inför att sanningen blir synlig, och han skall vända människorna mot dig på det mest fasansfulla sätt.

När allt är över kommer du tillbaka hit med alla som känt igen sin sanning, och som vill följa med dig in när ni kommer hem igen”

 

Månad 3    Tema: Kain och Abel    Dag 1/62    Bibelverser: 1 Mos 4:1

13 augusti 

KAIN OCH ABEL

 

Nu börjar livet i världen.

Eva och Adam får en son, den första människan född av människor.

Hur sorglig bakgrunden än är får livet alltid ny mening av att barn föds.

Vi kan underkänna människornas beteende i trädgården.

Vi vet att de sedan dess bär på sin obegripliga skam, som har förstört det liv de ville ha.

När barnen föds är det ändå svårt att helt underkänna det liv vi faktiskt har.

Eftersom vi vill ge våra barn allt måste vi lära oss att hantera världen.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 2/63  Bibelverser: 1 Mos 4:1

14 augusti 

Kain

 

Den förste sonen heter Kain.

Berättelsen vill säkert säga att han, som den förste, står för föräldrarnas ambition.

Han blir allt det som föräldrarna tycker är nödvändigt i världen.

Kain bär på föräldrarnas historia och vill absolut inte göra fel.

Det viktiga är inte att göra så många rätt som möjligt, utan så få fel som möjligt.

Detta är dödsfruktens värld och vi vill inte att någon skall se vårt nakna jag.

Vi klär på oss det vi vill visa, och vi sköter oss för att bli lämnade ifred.

 

Månad 3 Tema: Kain och Abel  Dag 3/64   Bibelverser: 1 Mos 4:2

15 augusti 

Abel

 

Den andre sonen heter Abel.

Han står för föräldrarnas verkliga, innersta längtan.

Egentligen längtar de hem till trädgården och kan aldrig glömma livet där.

De vågar bara inte tro att den innersta längtan får sägas högt eller tas på allvar.

Ändå kan de inte dölja den, och den yngre sonen identifierar sig med deras känslor.

Det hade ändå inte gått att tävla med Kain i Dödsträdets prioriteringar.

Om Kain lever upp till världens krav kan Abel få bli en paradisvarelse.

 

Månad 3  Tema: Trädgården  Dag 4/65   Bibelverser: 1 Mos 4:1-2

16 augusti 

Är jag Kain eller Abel?

 

Vi möter här det första av Bibelns många syskonpar.

Senare kommer Esau och Jakob, Lea och Rakel, den förlorade sonen och hemmasonen, Marta och Maria och många fler.

Ofta står de för två olika förhållningssätt till Gud.

Bibeln menar inte att du är antingen som Kain eller som Abel.

Snarare betyder deras skillnad att bägge möjligheterna ryms inom en människa.

Några timmar varje dag är jag som Kain, några timmar som Abel.

Vi är tillbaka vid utmaningen att skilja ut ljuset från mörkret och låta ljuset leda.

 

 

 

Månad 3   Tema: Kain och Abel   Dag 5/66   Bibelverser: 1 Mos 4:3-7

17 augusti 

Kains offer

 

I Bibelns historiska miljö var det en naturlig del av det religiösa livet att offra till sin gud eller sina gudar.

Kain brukar jorden.

Därför bär han fram en del av sin skörd som ett offer till Gud.

Det är litet gripande att tänka sig att Kain blivit uppfostrad till tacksamhet mot Gud.

Samtidigt äter Kain dock dödsfrukt och tror på ormens röst - och känner alltså ingen verklig tacksamhet.

Han vill hålla sig väl med Gud för att slippa råka illa ut, också vill han aldrig göra fel.

När han bär fram sitt offer med den attityden, då tittar Gud bort.

 

 

Månad 3 Tema: Kain och Abel  Dag 6/67   Bibelverser: 1 Mos 4:4-5; Matteus 12:7

18 augusti 

Abels offer

 

Själva berättelsen är så kortfattad att vi får gissa alla detaljer.

Abel är herde och bär fram de mest attraktiva delarna av sina lamm som en gåva.

Vi anar en förebild för alla som längtar hem till trädgården.

Abel lyfter upp lammet mot Gud som för att säga att detta lamm förenar dem.

Du, Gud, gav mig detta som jag älskar, och jag tackar för att du vill ge mig allt.

Livsträdsmänniskan tycker att allting är enkelt: tacksamhet och tack, gåvor och glädje.

Gud ser på Abels offer med välbehag, eftersom det är Abels hjärta som talar.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 7/68  Bibelverser: 1 Mos 4:3-7

19 augusti

Vad vill Gud?

 

Det skulle kunna vara så att Abels gåva av lammens fett är värdefullast och dyrast.

Vad berättelsen velat säga från början vet vi inte, men sammanhanget är tydligt.

Gud önskar människan att behålla sin smak för livsträdets frukt.

Abels offer talar om relation, Kains offer talar om affärskalkyl.

Gud visar med sin reaktion vilken hållning som låter paradiset leva vidare.

Gud vill inte ha offer i form av mätbara prestationer som skall bedömas.

Gud längtar efter att människan visar livslust.

 

Månad 3, Tema: Kain och Abel  Dag 8/69   Bibelverser: 1 Mos 4:5; 1 Mos 3:12; Matteus 12:7

1 Korinthierbrevet 13:1-10

20 augusti 

Kains befogade frågor

 

Vad skall Kain tro nu då?

Offret är inte en prestation som skall bedömas - men var det inte just det Gud gjorde?

Kain vill veta precis vad som förväntas av honom, som i en riktigt tråkig parrelation.

Vi riktigt hör det inre kaoset surra i Kains huvud: visst gjorde jag rätt?; jag gjorde samma som Abel!; om Gud vill ha relation, varför vänder han sig bort?; berätta istället för mig precis hur jag skall göra!; varför skall vi offra något alls när vi inte fick bo kvar i trädgården?; vill Gud att jag skall ändra mig och bli någon helt annan än jag är?; måste jag vara som Abel för att duga?

Detta är ormspråk: logiskt, rättviseorienterat, låter inte som kaos, det saknar kärlek.

Det ekar av Ormens favoritcitat: ”Kvinnan, som du har ställt vid min sida, gav mig av trädet, och jag åt”.

Kan det verkligen vara så, att Kain inte hör någon annan röst, som ropar på ljus?

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 9/70  Bibelverser: 1 Mos 4:3-4

21 augusti 

Abels brist på tvivel

 

Hela 1 Moseboken skildrar på något sätt världens, Bibelns och människans barndom.

Därför handlar den förtjusande mycket om familjerelationer.

Det gör att vi mitt i Abels och Kains tragiska öde kan småle åt deras skillnad.

Kain skulle aldrig göra sig så pinsam så att han lämnade över en gåva som Abel gör.

Abel ger lammet till Gud med en glädje som om det är han själv som får något.

Det är ett okritiskt eko av duvrösten: det är sentimentalt, det är överdrivet, det är äkta.

I en familj skulle man kunna raljera: Abel skulle hellre dö än att göra som Kain, och Kain skulle hellre döda än att göra som Abel.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 10/71 Bibelverser: 1 Mos 4:3-7

22 augusti 

När det odramatiska blir dramatiskt

 

Så här långt ser vi en oskyldig skillnad mellan två människors hållning.

Ingen av dem är särskilt skrämmande.

Några av oss blir obehagligt berörda av Abels frireligiösa entusiasm.

Andra blir frustrerade av den buttre tonåringen Kain som slår ner sin blick.

Tyvärr stannar världens ondska inte vid skillnader mellan oss.

Plötsligt slår Ormens guerilla till med maktmissbruk, skolskjutningar, näthat och massmediadrev.

Skillnader fungerar inte för den som absolut inte får ha fel.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 11/72  Bibelverser: 1 Mos 4:3-4;  Johannes 1:29-36 

23 augusti 

Lammet

 

Kain och Abel är närvarande i varje mässa som firas i kyrkan.

Liksom Abel lyfter församlingen Guds gåva mot Gud och sjunger ”O Guds Lamm, som tar bort världens synder, ge oss din frid”.

Vi lyfter lammet som förenar oss med Gud och vi tackar, tar emot och ger på en gång.

Lammet bekräftar Guds kärlek till oss, och vår vilja att ta emot den.

Kain har arbetat med jorden och bär fram brödet och vinet till mässan.

I ljuset av försoningen, under duvans sång, har Kains och Abels gåvor smält samman.

Någonting har hänt, som utplånat rädslan för skillnader, fel, nakenhet och jämlikhet.

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 12/73  Bibelvers: 1 Mos 4:7

24 augusti

Hopp och tröst

 

Gud säger till Kain att han måste akta sig för synden, som vill styra honom.

Vi minns ormen: ”Gud vill dig inte alls väl, Gud vill bara trycka ner dig”

Därför tittar Kain inte ens upp, och lyssnar definitivt inte.

Lyssnar Kain på ormen, eller på Abels försök att lyfta broderns blick?

 

Kain, du är inte dålig, men du själv tycker att du är dålig, och Gud vill hjälpa dig.

Du är älskad bortom dina prestationer - blanda inte ihop dig själv och dem.

Vi skall inte göra om mammas och pappas misstag, vi kan leva som i trädgården här och nu.

 

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 13/74  Bibelvers: 1 Mos 4:4

25 augusti  

Tillbaka till trädgården

 

I Abels värld ser det lika enkelt ut, som det ser svårt ut för Kain.

Abel kan lyfta lammet mot Gud och säga: ”se inte på mina brister, se på lammet!

Du gav mig lammet, och lammets renhet står för bandet mellan dig och mig.

Jag kan brista, men lammet är fortfarande lika underbart”.

För Abel betyder detta att han gör just det Gud ville - håller alla Nej på avstånd.

För Kain är det alltför mycket relationssnack och rena rappakaljan.

Abel har anat en öppning in till duvkurret från Livets träd, och börjat vandringen dit.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 14/75   Bibelvers: 1 Mos 4:7

26 augusti 

Råda över synden

 

 

Gud tillrättavisar Kain med ord om synden: ”Dig skall den åtrå, men du skall råda över den”

Just samma ord användes omvänt när Gud talade till kvinnan efter paradisets fall.

Gud säger alltså att mannen kommer att kontrollera kvinnan på det sätt vi egentligen borde kontrollera vår egen rädsla.

Än en gång: alla, oavsett kön, säger Nej till livet om vi vill kontrollera någon annan.

Det är dessa våra impulser, att styra andra, som vi istället skall råda över.

Det som ger oss fred, och som kunde räddat Kain från olyckan, är inte makt.

Det är att förstå att vi är älskade och att vara nöjda med det.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 15/76  Bibelvers: 1 Mos 4:8

27 augusti 

Den ovälkomna hjälpen

 

Vi läser in stora djup i berättelsen om Kain och Abel.

Hur kan vi tillåta oss att läsa in så här mycket innebörd i några knappa bibelverser?

Det är Bibelns fortsättning som tolkar åt oss.

Abel är en profetia om Jesus, som kommer och säger att Guds kärlek befriar oss från våra egna mörker.

Jesus blir bortstött av dem han ser som sina syskon, och som han vill ge ett hopp.

Hans syskons reaktion är otroligt våldsam: försök inte ändra på mig!

Det slutar med att den som behöver hjälp dödar den som kommer med hjälpen.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 16/77   Bibelverser: 1 Mos 4:6-8

28 augusti 

Du vill mig inte alls väl

 

Ett barn som får en sticka i fingret vill ofta inte ha hjälp med att dra ut den.

Det gör ont och ingen får röra vid stickan, fast de vuxna påstår att smärtan försvinner då.

Om en vuxen får en skamkänsla på insidan händer samma sak.

Vi tittar inåt och ser något mörkt, och vi tror att vi ser botten av verkligheten.

Det hjälper inte att farbror Abel säger att det mörka bara är en tunn hinna som tillfälligt skymmer en evighet en ljus.

Kain vill inte bli befriad, och han vill inte att någon rör vid hans smärta.

Han slår ihjäl sin bror för att för alltid tysta paradisets röst.

 

Månad 3 Tema: Kain och Abel  Dag 17/78  Bibelvers: 1 Mos 4:8

29 augusti

Skammens kretslopp

 

Inom varje människa, gång på gång, utsätts försoningsrösten för övervåld.

Abel slås ihjäl, det hårda överröstar det mjuka.

Ofta tycker vi att det är rimligt, rationellt och smart att trycka ner det vackra.

Det är ju segraren som skriver historien och slätar över sina övergrepp.

Det var Kain som överlevde och ser ut som vinnaren.

När vi hör om gudsoffret kan vi därför känna större likhet och sympati med Kain.

Vi har minst lika mycket gemensamt med Abel, men om de ställs mot varandra är det Kain som övermannar sin bror.

 

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel   Dag 18/79  Bibelverser: 1 Mos 3:9; 1 Mos 4:9

30 augusti 

Tillbaka till kaosnatten

 

Gud ropade på Adam och Eva när de sagt Nej, nu frågar han Kain efter Abel.

Kain frågar tillbaka och undrar vad hans bror angår honom.

Guds intensiva misslyckande är uppenbart.

Kaos har ockuperat Guds barnkammare med lögnare och mördare.

Gud står där på en ensam jord med den förstfödda människan, som valt ensamhet och avund istället för tillit och gemenskap.

Ormen, som aldrig räddar sin tjänare, väser: han ville bara ha både jord och djur.

Lyckligtvis har Påskens Gud en vana vid att oväntat skapa vidare, just ur kaos.

 

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 19/80  Bibelverser: 1 Mos 4:9-10

31 augusti

Gud svarar

 

Vad skall Gud svara på Kains fasansfulla ord: ”Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?”

Gud svarar att inför Gud överröstas förtryckarens röst av den förtrycktes röst.

När någon tystas sjunger själva jorden den tystades sak upp till himlen.

Då säger Gud inte: ”Det vet jag inte. Skall jag ta hand om mitt barn?” 

Gud säger att Abels blod ropar från jorden.

Människors domar och segrar har ingen laga kraft i himlen, Gud hör en annan sanning.

Abels verklighet skall kämpa mot Kains och en dag vinna med Guds hjälp.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 20/81  Bibelverser: 1 Mos 4:10

1 september 

Lyssnandet

 

Gud för plötsligt in något nytt i den stora kampen om ljusvalvet: lyssnandet.

Vi vet att ormen inte lyssnar utan bara vill övertyga.

Ormen vill bli lyssnad på.

Kain vill absolut inte lyssna utan gå vidare i sitt spår i fred.

Nu lyssnar Gud till den som inte längre kan tala.

De stunder som jag kan lyssna, då inte bara hör jag duvrösten, utan då kan jag också själv tala med duvröstens ord.

När jag inte kan lyssna på den andra människan stänger jag vägen hem till Livets träd.

 

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 21/82  Bibelverser: 1 Mos 4:10; Johannes 1:14

2 september

Abels återkomst 

 

Vad är det jag känner ute bland träden, på stranden, inför frodiga landskap?

Väldigt många människor menar att de upplever fred därute i Skapelsen.

Är det Gud som talar till mig där?

Eller är det Abel som ropar ur jorden?

Alla dessa växter verkar tycka att allt är så enkelt, och säger bara Ja till Guds vilja.

De liknar Abel som bar fram de fetaste delarna av lammen som en gåva till Gud.

Om denna tillitsfulla relation blev till i en människa igen, hur skulle den människan se ut?

 

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 22/83   Bibelvers: Matteus 6:12

3 september 

Dömandets förbannelse

 

Bredvid alla våra andra teman ser vi nu en tung biblisk skiljelinje: dömandet.

I ljuset av Kains och Abels berättelse kan vi se det överraskande i Guds syn på domar.

Om du är effektiv, duktig, välplanerad och organiserad så upplever du att du tar hänsyn till andra och visar omsorg om det gemensamma bästa.

Allt detta är bra om du inte dömer vårdslösa entusiaster, eller någon annan alls .

När Bibeln närmar sig Kristus, ser vi att alla våra kvalitéer upphävs av våra domar.

Precis så upphävdes paradiset av människans tävlan och skam.

Abels ropande blod vill inte döma Kain utan ber Gud återupprätta den tillvaro där domar är något okänt och obegripligt, maktlösa inför påskmorgonens ljus.

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 23/84  Bibelverser: 1 Petrusbrevet 2:23-25

4 september 

Sårens Gud

 

Abel är sårbar.

I många, många av livets situationer är sårbarhet en svaghet som för till lidande.

Det går inte att mäta alla åtgärder människor tar till, för att slippa vara sårbara.

Abels sår vänder på det: Kain är räddare i sin hårdhet, än Abel är i sin bräcklighet.

Jesus på korset möter oss med fem stora sår: Jag har kommit för era sårs skull.

Jesus identifierar sig med dem som ser sina sår och ändå vill tro, hoppas och älska.

Den som vill vara osårbar riskerar att titta ner inför korset och inte känna igen sig. 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel   Dag 24/85  Bibelverser: Jesaja 41:13; Johannes 14:6; 1 Johannesbrevet 1:5-10

5 september

Vägen

 

Berättelsen om Kain och Abel är en utmattande lärorik analys av människans värld.

Den tycks mest förklara hur omöjligt det är att förena paradis och värld, duva och orm.

Det är alltså denna väglösa snårskog som kallas för synden.

En frisk kyrka erkänner detta totala kaos och säger: Var inte rädd, det finns en väg.

En fantastisk väg är att ofta och vardagligt säga: ”ormen lurade mig, och jag åt”.

Det kallas bikt eller syndabekännelse, och handlar om att frimodigt erkänna vad som gått fel, för att avväpna vår rädsla.

Sanning blir ofarlig, rädsla blir ofarlig, ormen och Kain blir desperata.

 

6 september 

Mina två Jag

 

På det norska helgonet Olavs insida brottades Kain och Abel hela livet.

En del av honom ville ha Guds fred och en annan del hatade kritik och motstånd. 

Kyrkans olavsbilder visar den harmoniske Olav på en stabil och fredlig tron.

Under hans fötter finns ett levande monster med Olavs eget huvud.

Den orädde, försonade Olav håller medvetet Orm-Olav i schack med sin fred.

Det går inte att släppa odjuret fritt, för då kommer det att ta över.

När jag tror på mitt dop ser jag mig själv lika kärleksfullt som Gud ser mig, och binder ormen.

 

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 26/87  Bibelvers: 1 Mos 4:9

7 september

 

”Skall jag ta hand om min bror?” frågar Kain.

Kain ljuger, och försöker ge sken av att vara ovetande, och fri från ånger.

När gör jag själv så, när lurar ormen mig, och jag äter?

Jag vet ju egentligen, innerst i mig, att det är fel.

När ursäktar jag att någon annan far illa, och tycker att hon får skylla sig själv?

När deltar jag i mobbning och förtryck och låtsas att jag inte förstår det?

1 Moseboken 4:9 likställer mig då med brodermördaren, och ber mig att lyssna efter Abels kärleksröst istället.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 27/88   Bibelvers:  1 Mos 4:10

8 september 

Renhet som inte blir smutsig

 

 

Abels blod lever vidare.

Det lever i alla orädda röster.

Det lever i alla röster som inte dömer.

Det lever, när du säger Ja till den underbara människa Gud skapade i dig.

Abels blod sjunger i dig: erkänn att ormen finns, och var inte rädd för den!

Abels blod sjunger i jorden vi är hämtade från.

Abels blod håller paradiset vid liv.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 28/89  Bibelvers: 1 Mos 4:10

9 september 

Abel på den svages sida

 

Abels rop manar till medvetenhet, även när vi inte riktigt orkar höra mer.

Uniformerade inkräktare kommer och slår ut hela folk.

Ockupationsmakter ljuger vid minsta rannsakande fråga.

Skolgårdar, arbetsplatser, familjer kan behärskas av den som har övermaktens vapen.

Guds smärta och kampvilja hörs i ”Din brors blod ropar till mig från marken”.

Kain har inte vunnit slutgiltigt och Abel dör aldrig helt.

Gudsvinden söker alltid en öppning och skall svara med oväntad kärlek: ”Ljus, bli till. Var inte rädd”.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel  Dag 29/90   Bibelverser: 1 Mos 4:8

10 september

Kärlekens smärtsamma tålamod

 

 

Gud skulle kunna ha styrt våra handlingar, men gör det inte.

Det är inte Guds vilja som sker, när Kain dräper Abel.

Gud väntar på vårt ärliga Ja till kärleken istället, hur lång tid det än tar.

Ibland ser vi en bristande omsorg i att Gud lämnar oss denna frihet.

Om Gud är god, varför hindrar Gud inte det onda vi gör?

Kan det vara ondskans avsikt, att Gud skall få nog av oss och bli en diktator?

Tänk om människans frihet är så vacker, så att den är det allra värsta ondskan kan tänka sig?

 

Månad 3   Tema: Kain och Abel  Dag 30/91  Bibelvers: 1 Mos 4:8

11 september

Hotet mot ljusvalvet

 

Kan det vara så, att ljusvalvet bara överlever om människans Ja kommer frivilligt?

Har Gud lagt en så avgörande makt i våra händer?

Tänk om den kosmiska ordningen är beroende av en ömsesidig kärlek?

Under tiden anklagar vi Gud för att inte gripa in, för att vara likgiltig, för att kräva underkastelse.

Ett barn, som blir arg av tillrättavisningar, men säger till sin mor: du är svag, som inte är strängare mot min syster.

Berättelsen kommer att visa att Gud lider med oss i den sorg vi orsakar varandra.

Likadant skall den visa att Gud ser på oss med oförändrad kärlek.

 

Månad 3  Tema: Kain och Abel   Dag 31/92  Bibelvers: 1 Mos 4:9-10

12 september 

Hur skall räddaren se ut?

 

Nu har vi nått slutet av Kains och Abels mycket korta historia, som aldrig tar slut.

Abels blod uppfyller marken där Kain vandrar vidare.

Vad skall hända nu, med Kain - människan som är kvar?

Han gör sig ju döv för jordens sång: att smärta och hopp är försonade och bär frukt.

Ondskan hoppas just nu att Gud skall avsluta kärleksexperimentet, straffa Kain med döden och därmed ansluta sig till dödsträdets och Kains egen våldsideologi.

Gud kommer istället att höra hur Abel ropar, och hålla fast vid att Abels väg är målet.

Abels återkomst tar form djupt inne i Guds kärlek.

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 1/93  Bibelverser: 1 Mos 4:11-6:4

13 september 

KAIN OCH SET

Kains konsekvenser

 

Kain får veta av Gud vad hans handling får för konsekvenser.

Jorden, som han själv är gjord av, och som han dränkt med Abels blod, kommer att svara på hans handling.

Kain kommer inte att kunna känna fred på Edens jord utan måste dra sig undan till sämre jordar.

Detta är alltså inte ett straff utan den omedelbara konsekvensen av Kains gärning.

Människan skall reflektera gudsljuset och gå i dialog med sin egen materia, jorden.

Om människan lyser av givmildhet och respekt, skall jorden ge tillbaka och hylla.

Så gjorde Abel, som nu uppfyller jorden - gav tillbaka och hyllade.

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 2/94   Bibelverser: 1 Mos 4:11-12

14 september 

Vems val är det att jorden förtorkar?

 

Ett kaos inifrån Kain blandar sig in i jorden och upphäver tredje dagens bördighet.

Vi kan göra så allihop, att vår känsla hindrar oss från att uppnå något.

Vad är det som händer i oss när vi inte vill besöka en plats som ger otäcka minnen?

Många av oss skulle sluta använda ett, i sig oskyldigt, verktyg som råkat skada någon.

Vissa människors blotta närhet får oss att lyckas eller misslyckas med våra uppgifter.

Kain hade fortfarande behövt lyfta blicken, för att kunna reflektera gudsljuset.

Då hade han kunnat odla Edens jord, och jorden österut hade inte varit fattig.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 3/95  Bibelverser: 1 Mos 4:11-12

15 september 

Vad skall hända med jorden?

Människan är som sagt större än summan av hennes egen kropp, själ och ande.

Därför påverkas själva Skapelsen av våra handlingar.

 

Sedan dödsfrukten tror vi att vi begriper allt, men vi vill inte veta vad våra gärningar får för följder.

Gud måste gång på gång berätta att Guds ande i oss ger oss ett väldigt ansvar.

I våra åkrar finns gränser för hur mycket vi kan exploatera jorden.

Skapelsens gränser är inget mystiskt straff utan en naturlag vi kan läsa.

Lycklig den jord som bär frukt och lycklig den människa som odlar sitt eget väsen.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 4/96  Bibelverser: 1 Mos 4:11-12

16 september 

Vad gör vi med jorden? 

 

Tyvärr känner vi igen vår tids klimatkatastrof i kainsberättelsen.

Bönder har i alla tider känt till att jord bör ligga i träda ibland.

Gud gav sex dagar till vår ork och en dag till vår vila.

Vi vet mycket väl att vi inte kan överexploatera Skapelsen - inte själva naturtillgångarna och inte de fattiga människorna.

Om Kain låtsas obekant med att rika suger ut fattiga så ljuger han och kväver jorden.

Ingen har rätt till en annan människas kropp eller något annat ofrivilligt stycke jord.

Om jord och jord däremot möts i kärlek kan vi ge varandra mycket mer än vi anar.

 

Månad 4    Tema: Kain och Set   Dag 5/97   Bibelverser: 1 Mos 4:13-14

17 september 

Kain inte ångerfull men självömkande

 

Gud förklarar alltså för Kain hur illa Kain ställt till det för sig.

Då kommer nästa totala bakslag för Guds hopp om människans roll i kosmos.

Kain visar ingen ånger utan tycker bara synd om sig själv.

Det är den privilegierades harm när den utnyttjade visar motvilja och missnöje.

Det är den privilegierades harm när Gud tar parti för dem hon skadat.

Skall Gud orka med denna vidriga själviskhet?

Tänk om Gud skulle döma med Kains eget hjärta och sinne?

 

 

Månad 4   Tema: Kain och Set  Dag 6/98   Bibelverser: 1 Mos 4:13-14

18 september 

Bort från ditt ansikte

 

Kain reagerar med panik inför tre fruktansvärda följder av hans brott:

han får inte längre vara i Guds närhet;

han kommer inte längre att ha ett hem, utan vara rastlös och rotlös;

vem som helst kan döda honom, eftersom han inte längre hör ihop med någon.

Det är märkligt att Kains första skräck är att inte få leva inför Guds ansikte.

Plötsligt visar det sig att det skygga, aggressiva barnet längtar efter föräldern fast hon skriker: ”Rör mig inte! Gå härifrån!”.

Kains karaktär i oss visar sig när vi fördärvar de relationer vi längtar efter.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 7/99  Bibelverser: 1 Mos 4:13-14

19 september

Andra följden: Rastlös och rotlös

 

I Kain känner vi igen oss - det goda i oss kan vändas till något destruktivt.

Alldeles intill den underbara kärleken bor rivalitet, svartsjuka, självmord, dråp, raserad vänskap och livslång fiendskap.

Vi, Guds avbilder, längtar efter att skapa kosmos där det trygga och vackra är säkrat.

När vi följer den längtan hamnar vi lätt i att försöka tvinga fram kontroll. 

Den stackare, som lyckas kontrollera andra, saknar ett verkligt hem.

Istället för att blomstra i relation driver hon runt rotlös i det kaos hon ville undvika.

Kain är rastlös och rotlös tills någon annans kärlek blir hörnstenen i hans trygghet. 

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 8/100  Bibelverser: 1 Mos 4:13-15

20 september 

Tredje följden: Varifrån kommer de andra?

 

Det visar sig att det finns fler människor på jorden än Kain och Adam och Eva.

Varifrån kommer de andra?

Här framgår det igen att Bibeln inte är menad att vara en dokumentär.

Detta är en sammanställning av många olika berättelser som ger viktiga bilder av oss.

Långt senare kommer Jesus att beskrivas av fyra olika evangelier.

Första Moseboken beskriver världens början i fyra, fem olika begynnelseberättelser.

Varje bild i sig är så viktig att det inte spelar så stor roll om de går ihop.

 

Månad 4 Tema: Kain och Set  Dag 9/101 Bibelverser: 1 Mos 4:14-15; Jona 4:10-11; Lukasevangeliet 15:32; Johannesevangeliet 8:2-11

21 september 

Guds nåd och beskydd

 

Gud lovar Kain att ingen skall få skada honom utan att Gud kommer att hämnas.

Det är minst sagt förvånande: Gud, som inte skyddade Abel, skyddar nu Kain.

För oss, som äter av dödsträdet, flyger Guds tänkesätt över vår svartvita logik.

Här visar sig en av Bibelns djupaste sanningar: barmhärtighet för Skapelsen vidare.

Genom att hoppas på oss försvarar Gud oss mot kaosets framryckning.

Enligt Guds mest svårsmälta mysterium har Kain dött mer än Abel, och måste räddas.

Den, som dömer Kain, är en trognare tjänare åt kaos än Kain själv är. 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 10/102   Bibelvers: 1 Mos 4:15

22 september 

Tecknet som sitter på de lägsta och falskaste

 

Nu bränner det till på ett sätt som blir kvar genom hela den bibliska framtiden.

Gud sätter ett skyddande tecken på de lägsta, falskaste och mest svekfulla.

Missa dem inte!

Det är vår hållning till denna, i Guds ögon döda människa, som är sanningen om oss.

Vill vi kämpa för ljusvalvets framtid och ge allt för den som gått förlorad?

Ser du tecknet och ser du att detta ropar på dig, den döpte?

Om vi håller fast vid att kämpa för Kains återuppståndelse kan kaoset aldrig ta över.

 

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 11/103  Bibelverser: 1 Mos 4:14-15

23 september 

Rädsla för de andra men längtan efter Gud

 

Du är välkommen till kyrkans måltid på söndag.

Du kan ha gjort dig skyldig till gärningar, som du själv tycker är avskyvärda.

Du kan känna som Kain: du är livrädd för de andra människorna.

Du vet att deras dom och deras straff blir hårda, eller så är det du som dömer dem.

Samtidigt vet du att Gud räcker dig livsuppehället och längtar efter att du skall leva.

Du är rädd för de andra människorna men längtar efter gemenskapen med dem.

Måltiden vill vara de bräckligas och längtandes gemenskap, dit vi går tillsammans för att hämta vår Gud.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 12/104  Bibelverser: 1 Mos 4:16; Johannesevangeliet 1:5

24 september  

Erkänner vi denna verklighet i oss? - Gudslängtan etc

 

Än en gång riskerar vår bibelgenomgång att ge väldigt dystra bilder av människan.

Än en gång måste vi påminna oss om att det finns ett ljus som driver oss vidare.

Bibelns speglingar av mänskligt mörker vill påminna oss om att inte bli rädda.

Gud vet, från början, smärtsamt väl hur mycket elände som kan hopas i en människa.

Gud är inte rädd för vårt mörker utan för att vi själva skall bli rädda för det.

Om vi inte blundar för vårt mörker, då kommer vi att lyfta blicken och söka ljuset.

Vi erkänner att en svår verklighet finns och vi bekänner en tro på en större verklighet.

 

Månad 4   Tema: Kain och Set   Dag 13/105  Bibelverser: 1 Mos 4:16-22

25 september 

Kain drar ut i världen och vi möter en ätt 

 

Kain drar ut i livet, får en son och bygger en stad åt honom. 

Vi förutsätter att medmänniskorna bjuds in så att sonen inte bor i en stad helt ensam.

Ett barn ändrade på Kains ensamhetsdrift - livet börjar säga emot sina hinder.

Generationerna följer på varandra: Henok; Irad; Mechujael; Metushael; namn utan livshistorier, men ändå: namn.

Ett människoliv ryms i varje namn, och namnen slår ut som blommor på en äng.

Guds nåd ledde till mer och mer liv i ljusvalvet, när släktleden ger varandra liv.

Den danske psalmdiktaren Ingemann kallar detta för ”själens glada pilgrimssång”.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 14/106  Bibelvers: 1 Mos 4:17

26 september 

Kains hustru

 

Bredvid stamtavlans namn finns också de namnlösa.

Om namnen är som stenarna i tempelmuren, så är de namnlösa den osynliga grunden.

Kains hustru är den första namnlösa människan i hela den enorma berättelsen.

Hon är också den första som kommer från ingenstans, utan känt ursprung.

Hon liknar de bibliska författarna, eller författarna till urtida dikter och gravskrifter.

Vi vet inte namnen på dem, men de bär de få kända namnen till oss.

Tänk om det var Kains hustru som berättade om Kain för kommande släkten.

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 15/107  Bibelverser:1 Mos 4:17-6:4

27 september

Olika berättelser om mänskligheten

 

Stamtavlan över Kains ättlingar i verserna 4:17-24 är en av ursprungsberättelserna.

Kanske kommer den från en författare som såg Kain som den ende överlevande från familjen i Eden.

Sedan kommer två verser, 4:25-26, om att Adam och Eva fick en son till, Set.

De verserna är nog en annan berättelse, och sedan börjar åter en, verserna 5:1-6:4.

Inom detta hopplock av berättelser ryms en stor historia om kampen mellan gott och ont.

I en enkel ton berättas om människolivets fasta rytm och plötsliga avbrott i rytmen.

I grunden hör vi hur Gud såg att det var gott som Skapelsens hjärtslag genom tiden.

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 16/108  Bibelverser: 1 Mos 4:19-24

28 september 

Lemek

 

När det fredliga människolivet verkar ta form, möter vi plötsligt en katastrof.

Metushaels son Lemek armbågar sig in i historien med makt- och våldssymboler.

Lemek har två hustrur och manifesterar därmed makt, rikedom och kontroll.

Dessutom skryter han inför hustrurna om att inte förlåta någon som gör honom emot.

Lemek förvränger Guds nåd, som skulle föra oss till respekt och kärlek.

Lemeks logik är krass: Kain fick nåd,  jag är värre än Kain, och får alltså mer nåd.

Ondskan tar Guds barmhärtighet som gisslan och låter den försvara våldet.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 17/109  Bibelverser: 1 Mos 4:19-24

29 september 

Lemek och vi

 

Lemek finns överallt - hela nationer glorifierar förfädernas gamla våldsdåd.

Lemek verkar mena att han hedrar Kains minne genom att vara lättkränkt.

Tyvärr finns det andra, mer vardagliga versioner av Lemeks sjuka ideologi.

Vi döpta missbrukar också nåden, om vi tycker att den ger oss rätt att skada andra.

Jag kan tänka: Om jag ändå får förlåtelse kan det ju inte vara så noga.

Så är det i paradisets frihet runt nåden, att dödsträdet står alldeles intill Livets träd.

Det är fullt tillgängligt, men raka motsatsen till det livsträd vi skall leva av.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 18/110  Bibelverser: 1 Mos 4:20-22; Matteusevangeliet 6:13

30 september

Längtan efter att slippa det onda

 

Verserna om Lemeks familj skildrar Lemek som en främling för de andra.

Barnen beskrivs som sina mödrars barn och varandras syskon, inte som hans barn.

De tre sönerna omnämns fredligt som stamfäder till herdar, hantverkare och musiker.

Gåtfullt vackert lyfts också dottern Naama fram, bara för att hon finns.

Det är som om en ny Skapelse tänder sitt ljus och börjar om ur Lemeks kaos.

Vem var Naama och vem älskade henne så mycket att hon måste nämnas?

Naama och bröderna nämns före Lemeks skryt, som om de är det viktigaste.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 19/111  Bibelverser: 1 Mos 4:25-26

1 oktober 

Sets födelse

 

Även om Lemeks ondska ställs i skuggan av barnens fred så når vi en vändpunkt här.

Något oväntat sker, genast efter Lemeks sjuka koppling mellan nåd och hämnd.

Ur människosläktets djup föds en ny släktgren. 

Adam och Eva sänder en ny Abel ut i världen när Kains ätt visar sig så förvänd.

 

Det är första gången människorna tar ett så tydligt initiativ för att försvara ljusvalvet.

En gren av Livets träd tycks sträckas ut från Adams och Evas hemlängtan.

Sonen Set föds, och hans familj åkallar Herren som ett eko av Abels röst.

 

Månad 4   Tema: Kain och Set   Dag 20/112    Bibelverser: 1 Mos 4:25-26

2 oktober 

Adam och Eva längtar med oss

 

Sets födelse, och de nya gudsropen i Enoshs tid, är ett påskljus som tänds.

Vi trodde att Adam och Eva var döda och borta sedan länge.

Vi trodde att Adam och Eva tagit Kains sida eftersom han var den som överlevde.

Inget av det hade varit egendomligt.

Desto mäktigare när urföräldrarna vaknar till i den åttonde generationen efter Kain.

Till sist kan inte människan känna igen sig i den påklädda, rustade, orättmätige segrarens historieskrivning.

De som upplevt sanningen och nakenhetens tillit måste till sist försvara paradiset.

 

 

Månad 4 Tema: Kain och Set  Dag 21/113  Bibelverser: 1 Mos 5:1-32

3 oktober 

Gemenskap med Gud

 

Nu följer Sets stamtavla med mängder av bisarra detaljer.

Stamtavlan vill förklara att vi är ättlingar till Set, inte till Kain.

Den förklarar också varför människor inte längre blir flera hundra år gamla som i urtiden, om nu någon undrade över det.

Också nämns Henok, som bara blev 365 år gammal innan Gud tog honom härifrån.

De vackra orden om Henok har fascinerat judar och kristna genom historien.

I den femte generationen som åkallar Herren har han nått gemenskap med Gud.

Sets ättlingar har blivit ett gudsfolk som erbjuder denna möjlighet.

 

 

Månad 4   Tema: Kain och Set   Dag 22/114   Bibelverser: 1 Mos 6:1-4; 1 Mos 2:7; Lukasevangeliet 19:35-38

4 oktober 

Anden

 

I Sets stamtavla får vi veta att Adam och Eva fick fler söner och döttrar.

Vi får också veta att de första människorna levde i nästan tusen år.

Dessutom får vi veta att änglarna attraheras av kvinnor och kommer ner till dem.

Då fanns det så mycket himmelskt material på jorden att det föddes jättar.

Gud vill inte låta sin livsande brusa i dessa väldiga, seglivade varelser.

Guds Ande bestäms, liksom på sjätte dagen, för små kroppar med korta jordeliv.

 

Dinosauriegestalterna ger vika för någon som skall rida på ett åsneföl in i Jerusalem.

 

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 23/115  Bibelverser: 1 Mos 4:26; 1 Mos 1:3

5 oktober

Det setsfolk som vandrar genom kainsvärlden

 

Det nya folket, Sets ätt, är givetvis en fantastisk bild av kyrkan.

De vandrar in i Kains och Lemeks värld med en sång till Gud på läpparna.

Det är inte den perfekte Abel med hans felfria gåva och självklara gudsrelation.

Nej, det här är felbara människor som ofta skall trampa in i Kains spår.

Mycket få kommer att offra livet i sina försök att rädda Kain.

Ändå är de ett ”Ljus, bli till” som skingrar natten.

Alla människor behöver hjälp, men dessa har valt att ropa om hjälp från Gud.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 24/116  Bibelverser: 1 Mos 4:20-22; 1 Mos 4:25-26; 1 Mos 1:3

6 oktober 

De som ropar på ljuset

 

I den tidiga kyrkan trädde märkliga människor fram med hopp och drömmar.

I det mäktiga Rom hyllades våldsamma, kontrollerande förebilder. 

Unga kvinnor trotsade traditionerna inom de egna familjerna.

Också under hot om dödligt våld nekade de att säga ja till maktens språk.

Dessa kvinnor blev martyrer för att de trodde på något större och sannare än Rom.

De är andliga systrar till Lemeks barn, och till Set och Enosh som visar nya vägar.

De romerska heliga, som Agnes, Chione, Cecilia, Irene, Felicitas och Perpetua, och alla nutida martyrer är lika starka ”Ljus, bli till” som Set och Naama.

 

 

Månad 4   Tema: Kain och Set   Dag 25/117  Bibelverser: 1 Mos 5:28-29; 1 Mos 1:9-13

7 oktober 

Jordens lidande och den tredje dagens upphävande

 

Noas far vittnar om att Sets ättlingar, som sagt, inte är ofelbara.

Vi lever i dödsfruktens förbannelse och måste anstränga oss för att höra duvrösten.

Noas far spår att Noa skall hjälpa oss att bruka  ”jorden som Herren har förbannat”.

Det är ormspråk att beskriva Skapelsens känslighet som ett Guds straff.

Vår materialism får arktiska isar att smälta och bördiga jordar att stänga sig i torka.

Jordens rika har ätit upp atmosfärens skydd mot själva ljuset.

 

Den tredje dagens befriade jord, och dess grödor, hotar att dränkas av kaosmassor.

 

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 26/118 Bibelverser: 1 Mos 4:11-6:4

8 oktober  

Hoppet säger Ja till jorden

 

1 Mosebokens kapitel 4:11-6:4 knyter ihop människan och jorden.

Vi kan ödelägga marken och vår inre jord, men vi dödar inte hoppet.

Människan är en åker för nytt hopp, hur många skördar hon än omintetgjort.

Adams och Evas paradisidentitet lever djupt under kläder, torka och hårdhet.

Nya människor i nya dagar och nya tider kan lyssna efter sanningen och börja om.

Allt utgår ifrån en Gud som säger Ja till sin egen livsande också i en kaotisk själ.

Det ligger hos människan att stämma in i detta Ja.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 27/119   Bibelvers: 1 Mos 4:15; 1 Mos 4:23; Matteusevangeliet 5:37; Lukasevangeliet 1:50-53

9 oktober 

Kyrkan skall stå upp med sitt Ja till Ja och sitt Nej till Nej

 

I en kyrka är altaret en bild av Guds Ja till allt som lever.

Här är Guds ljusvalv - innanför en omvärld som ibland känns full av hårda Nej.

Sådana som Kain och Lemek är farliga i sin självskapade ensamhet.

Det är mycket svårt för en liten människa att se de hårda Nejsägarna med kärlek.

Som döpt säger jag ändå Ja till Guds kärlek till Kain, och Nej till Kains gärningar.

Som kyrka måste vi be för att Kain och Lemek skall hitta tillbaka till livet.

Det folk som åkallar Herren säger Ja till Ja och Nej till Nej.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 28/120  Bibelvers: 1 Mos 1:12-13

10 oktober 

Jorden vi älskar 

 

Människan ville ändra på Guds ordning, och den överflödande trädgården försvann.

Kain ville slippa kärleksfulla synpunkter, och lyckades inte med skörden.

Ändå blomstrar det omkring oss och jorden bara fortsätter att ge.

Bergen och kusterna påminner oss om de stora skapelsedagarna, här idag.

Medan vi människor konstrar till det, sträcker sig växtligheten mot ljuset.

Det är ofattbart hur vackert och vilsamt det är att röra sig i ljusvalvets Ja.

I vårt nu kommer evigheten hela tiden nära.

 

Månad 4 Tema: Kain och Set  Dag 29/121  Bibelverser: 1 Mos 1:27-31

11 oktober 

Vi är Skapelsen

 

När vi lovsjunger Skapelsens skönhet skall vi också se på oss själva.

Vi är en del av Skapelsen, inte några yttre betraktare.

Skogarna och ängarna är systrar till sångerna och danserna.

Människornas vägar, broar och byggnader växer ur våra händers jord.

Orättvisorna upphäver inte människolivets skönhet.

Istället skall skönheten en dag upphäva orättvisorna och alla skall få del av den.

Därför ger Sets ättlingar inte upp vandringen.

 

Månad 4  Tema: Kain och Set  Dag 30/122  Bibelvers: Filipperbrevet 2:5-11

12 oktober 

Jesus

 

Det är svårt att hitta en balans i allt det goda och allt det onda runt människan - Kain och Abel är både evigt förbundna och evigt åtskilda.

Den ena stunden är Kain glad över Abels sång från jorden, och över Set som ersätter Abel, den andra stunden är han traumatiserad.

Jag vill bli påmind om den jag älskade, men inte att jag gjorde henne illa.

Jesus kommer till jorden och förenar sanningarna: korsfästelse och uppståndelse. 

Visst, när Noas far ser korsfästelsebilden säger han säkert: Gud förbannar oss.

Guds bild däremot är att kors och påsk aldrig kan ses och förstås utan varandra.

Jesus är svaret som ekar av Set: någon som är bror med både Kain och Abel.

 

 

 

 

 

 

Månadens text 6:5-10:32

När Sets ätt gjort sitt inträde finns det ett hopp om en sannare mänsklighet, som förstår sin relation till Gud. Istället kommer mer besvikelse och Gud tröttnar på att försöka lyckas med sitt verk. Dock vinner hoppet än en gång när Gud, liksom i sista minuten, låter en enda familj överleva den fullständiga undergångskatastrofen, tillsammans med djurfamiljer. Med Noas familj träder den religiösa människan in på scenen och lovar först en ljus framtid. Guds initiativ, för att säkra ljusvalvet, är att Gud ingår ett förbund med alla sina skapade varelser. Ur vårt nutida perspektiv är detta en berättelse om ett av Guds många steg. Den stora berättelsen säger att Gud tog steg efter steg för att hitta en räddning för sin fantastiska skapelse: människan, som visar sig utveckla så väldigt många livsyttringar som går rakt emot Guds kärlek och vilja. Detta steg, det första förbundet, är bara en etapp på vägen mot fullbordan. Vi flyttar emellertid in i berättelsen och försöker följa vad den betyder i sin egen rätt. Guds och människornas hopp just då har någonting att säga oss.

 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 1/123 Bibelvers: 1 Mosebok 6:5-6, Matteusevangeliet 6:9

13 oktober 

NOA 

 

I Bibelns början har Gud kämpat för människan trots alla hennes misstag.

Sets ätt ville vara en kyrka som sjöng ”Låt ditt namn bli helgat” bland folken.

Som vi vet fortsätter vi människor att vara bräckliga människor, också i en kyrka.

Det allra lägsta hos människan, domar och övervåld, blir till sist legitimt överallt.

Mitt i den vackraste mässa och en bön om nåd kan vi tänka illa om varandra.

Människan, Skapelsens vandrande tempel, orkar inte hålla ondskan på avstånd.

Till sist får Gud nog av att vi använder vårt oändliga inre till att skada och behärska.

 

Månad 5 Tema: Noa Dag 2/124 Bibelverser: 1 Mos 6:5-13; Matteusevangeliet 6:10 
14 oktober 
Budet till Noa 
Det står att Gud faktiskt ångrar sitt skapande av människan. 
Lidandet på jorden är för stort, de lidande betalar priset för Guds tålamod. 
Nåden är gratis för de hänsynslösa och mycket dyr för deras offer. 
Gud vänder sig nu till en enda människa som gör skillnad. 
Liksom Henok lever Noa i gemenskap med Gud. 
Henok togs bort från jorden, nu gör Gud tvärtom och låter Noa ensam stanna kvar. 
Människan skall resa sig över våldsrikena och säga ”Låt ditt rike komma”. 

 


Månad 5 Tema: Noa Dag 3/125 Bibelverser: 1 Mos 6:14-16; Psaltaren 23:6; 
Psaltaren 84:4-5; Matteusevangeliet 6:10 
15 oktober 
Hos Gud 
Gud berättar för Noa att han skall bygga en väldig trälåda, en ark. 
Instruktionerna är noggranna liksom senare anvisningar för förbundsark och tempel. 
De tre våningarna ger ett intryck av katedral med krypta, skepp och högkor. 
Det stora heliga skrinet delas in i olika rum som en katedral i kapell och sidoskepp. 
Denna helgedom skall skydda det nya människosläktet när deras resa börjar. 
Noa skall givetvis inte vara alldeles ensam, för det är inte bra för människan. 
Noa bygger Guds miniatyrljusvalv utan frågor, i ett stilla ”Låt din vilja ske”.

 

Månad 5 Tema: Noa Dag 4/126 Bibelverser: 1 Mos 6:18-22; Jesaja 65:25; 
Matteusevangeliet 6:11 
16 oktober 
Paradisets gemenskap 
Vackra bilder följer varandra mitt i den skrämmande berättelsen om översvämningen. 
Den väldiga helgedomen av goferträ fylls med paradisminnen när djuren drar in. 
Nu igen är det djur och människa i ett överlevnadsprojekt mitt i den döda rymden. 
Djuren flyr inte undan Noa, som de annars har flytt människor efter trädgårdens tid. 
Vi anar att djuren inte heller äter varandra (1 Mos 1:30). 
Noa lastar ett matförråd som för tankarna till Livets träd och nattvardsbrödet. 
Gudsgemenskapens präst delar ut Guds svar på ”Ge oss idag det bröd vi behöver”.

 

Månad 5 Tema: Noa Dag 5/127 Bibelverser: 1 Mos 7:11-12 
17 oktober 
Floden - valvet på väg att slutas 
Nu händer det otroliga: vattnet stiger från jorden och faller från himlen. 
Gud låter den tredje dagens seger uppslukas i obrukbart kaos. 
Ljusvalvet krymps ihop för att stängas, på Guds egen order. 
Det är exakt det svar ondskan hela tiden hoppats på från Gud. 
Människorna får ta den fulla konsekvensen av sina onda handlingar. 
Kanske är detta Guds hänsyn, för att göra slut på den lilla människans lidande? 
Hur som helst ser Gud ut att döma som en människa, och avslutar livsprojektet. 


Månad 5 Tema: Noa Dag 6/128 Bibelverser: 1 Mos 8:1-5; 1 Mos 1:6-7; Jesaja 
51:10; Lukasevangeliet 24:6-7 
18 oktober 
Floden upphör 
När översvämningen pågått i fem månader börjar vattnet sjunka undan. 
Inne i Noas ark finns den sista springan av ljusvalvet kvar. 
Himlen blir större igen runt arken, och havsdjupen mindre. 
Inifrån trädgårdens tillit och gemenskap, i det heliga rummet, gror en ny värld. 
Gud har alltså inte givit upp om människan. 
Kaoset ser med raseri att Gud bestämmer, och vill skapa igen efter det totala förfallet. 
Det är en föraning om påskmorgonen, när en död skall resa sig och gå ut ur graven. 


Månad 5 Tema: Noa Dag 7/129 Bibelverser: 1 Mos 1:2-3; 1 Mos 1:9; 2 Mos 
14:21-22; Jona 2:1-11; Lukasevangeliet 3:21-22 
19 oktober 
Att resa sig ur djupen 
Gud låter en vind svepa fram över jorden. 
Det är ett eko av gudsvinden som först drog fram genom mörkret. 
”Vattnet drog sig efter hand bort från jorden” och lyfte den tredje dagen i ljuset igen. 
Detta språk vill visa att Gud lägger en ny Skapelse i nya händer. 
Mycket längre fram i Bibeln går Gud själv ner under vattnet i Jesu dop. 
Steg för steg går Gud från att vilja ändra människan till att själv formas av sin kärlek. 
Jesus som reser sig ur floden har bestämt sig för att gå hela den väg vi behöver. 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 8/130  Bibelverser: 1 Mos 8:6-12; 8:18-20; 9:18-20

20  oktober  

Noas handlingar  

Vi skall titta litet närmare på Noas beteende när det nya livet gryr.

Han släpper ut en korp och en duva, han bygger ett altare och viger den nya världen till Gud, och han planterar vin i den nya jorden.

Alltsammans är ett slags prästerliga och rituella handlingar.

Under månaderna i arken har Noa naturligtvis kommit nära Guds mysterium.

Vem i Noas sits skulle inte känna närvaron av historia, av Gud och av mänskligheten?

Det finns en gemenskap med Gud där spontana gester får en liturgisk glans.

Den extrema situationen och det extrema ansvaret föder symboliska handlingar.

 

Månad 5 Tema: Noa Dag 9/131 Bibelverser: 1 Mos 8:6-12; Johannesevangeliet 
1:32; 1 Kor 15:54-55 
21 oktober 
Duvan med olivkvisten 
Noa släpper ut korpen från arken för att se om jorden är redo för ny bosättning. 
Den asätande korpen hittar ingen föda - det betyder att döden är borta. 
Noa sänder då ut duvan, men jorden bär ännu ingen grönska åt den. 
När duvan återvänt med tom näbb blir hon utsänd en gång till efter sju dagar. 
Duvan kommer tillbaka med en grönskande olivkvist - livet har segrat! 
Påsken jublar från den nya Skapelsen som reser sig där döden dragit sig undan. 
Sju dagar senare flyger duvan iväg och hittar ett hem och kommer inte tillbaka.

 

Månad 5   Tema: Noa   Dag 10/132   Bibelverser: 1 Mos 8:18-20; 1 Mos 4:4

22 oktober 

Jorden reser sig som ett påsktecken

 

Noa går ut ur arken och sätter fötterna på den alldeles nya jorden.

Efter honom kommer hans familj, också väller djuren ut i ljusvalvet.

Vi hör djurläten, fågelsång, hovar och vingar och tassar som fyller mark och luft.

Här, på segerns höjder, bygger Noa ett altare för att tacka Gud för livet.

Altaret är en bild av att han viger den nya mänskligheten till Gud.

Noa bär fram ett offer av djuren - denna nya stam vill likna Abel.

I den här stunden är riktningen så tydlig och hoppet lyser så starkt.

 

Månad 5   Tema: Noa  Dag 11/133   Bibelverser: 1 Mos 8:20-9:11

23 oktober

Förbundet

 

Noa bär fram ett offer som inte är viktigt för Gud, men föräldrahjärtat veknar.

Tänk att Noa tänkte på sin Gud och naivt bar fram sin lilla rikedom som offer.

En förälder veknar när barnet kommer med en, i sig värdelös, gåva - en peng, en sten.

Gud ingår ett förbund med oss, i full insikt om vår begränsning, och sänker sina krav.

Människan är dömd att följa dödsfrukten och Gud skall inte straffa henne för det.

Människorna får nu lov att äta djuren och själva straffa mördare.

Gud skall aldrig mer utplåna oss, men ber oss om hjälp mot vårt obegripliga våld.

 

Månad 5   Tema: Noa   Dag 12/134   Bibelverser: 1 Mos 9:8-17

24 oktober

Förbundets egendomligheter

 

Gud sluter för första gången ett förbund med människan.

Det är litet gripande hur Gud genom Bibeln gör olika försök som misslyckas.

Gud ger större och större chanser till människorna, nya villkor, nya förbund.

Gång efter gång visar det sig att det fortfarande finns kryphål till vår svaghet.

Vi läser här om ett skimrande Nu där människorna just rest sig levande ur dödsfloden.

Allt ser lika enkelt och genomlyst ut som när dopbarnet lyfts ur dopfunten.

Människans vilja till godhet känns orubblig med det lilla barnet för vår blick.

 

 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 13/135  Bibelverser: 1 Mos 7:1; Matteusevangeliet 6:19-21, 13:22-23; Lukasevangeliet 9:58

25 oktober

Trygg eller bofast?

 

Översvämningsberättelsen innehåller en kritik mot mänsklig orörlighet.

Tror du att du är skyddad mot döden i ett bra hus med grund och väggar och tak?

Det som verkligen räddar oss är, enligt Bibeln, att vi kan flyta med om allt förändras.

Materialismen är en fälla som slår igen och lämnar dig hjälplös om du prövas.

Givetvis kan vi protestera mot den bilden: hur skall en enkel liten människa leva då?

Bibeln vet att människans ande har mån att växa på, och att barnet i oss aldrig dör.

Om materian binder dig, bryt upp, lyssna efter en ny röst och se hur stort livet är!

 

 

 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 14/136   Bibelverser: 1 Mos 9:12-17

26 oktober

Regnbågen

 

De vackra bilderna bara fortsätter att resa sig ur katastrofens hemskhet.

Duvan, oliverna, arkens gemenskap, altaret och vinet lyser mot oss.

Kanske är försoningens symbol den allra mest slående.

Forntidens ökenhövdingar slöt fred genom att rituellt ställa ifrån sig sina pilbågar.

Nu sätter Gud sin båge i skyn som ett tecken på evig fred mellan Gud och oss.

Själva färgerna blir en bild av Guds välvilja mot allt levande på jorden.

Skapelsens prakt, i alla regnbågens färger, lovar att Gud försonats med mina fel.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 15/137  Bibelverser: 1 Mos 9:8-11; 1 Mos 8:12

27 oktober 

Kärlekens Gud lär sig

 

Att Gud försonats med mina fel betyder alltså inte att Gud accepterar dem.

Kampen handlar för all framtid om att vi skall motverka mänskligt våld.

Till det våldet räknas allt, från småsinthet mellan makar, till krig mellan folk.

Guds förbund säger att vi är eniga om att vi en dag vill se våldet utrotat.

Du kan hjälpa till - duvan lämnade arken och tillhör alla och du kan be om dess röst.

Gud går själv djupare in i sitt eget tempel, kärleken, och hoppas att vi följer efter.

Regnbågsförbundet säger att Gud aldrig mer vill tvinga oss men väntar på vår kärlek.

 

Månad 5   Tema: Noa   Dag 16/138   Bibelverser: 1 Mos 9:8-11

28 oktober 

Förbundet med allt levande

 

Vi känner med alla de individer som miste livet i syndafloden.

Vi blir upprörda över den ofattbara grymheten i denna massdöd.

Gud frågar varför vi inte ser att det sker dagligen.

 

Guds förbund med allt levande på jorden ger ett hisnande perspektiv.

Har gasellerna gått med på att offras till leoparder, och småfåglar till katter, och hoppfulla fattiga ungdomar till människohandlare?

Det var dessa miljardtals dagliga offer, som Gud ville göra slut på med floden.

I regnbågsförbundet håller offerna ut i tusentals år för den själviska människans skull.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 17/139  Bibelverser: 1 Mos 6:12;  Lukasevangeliet 23:34; Romarbrevet 7:19-20

29 oktober

Vi vet inte vad vi gör

En fredag runt år 30 spikas Jesus upp på ett kors.

Då går Gud in och delar den vidriga smärta, som människor plågar varandra med.

Innan dess har Gud sökt många olika vägar att lära oss hänsyn och kärlek.

In i det sista hoppas Gud på vår förmåga att förstå följderna av vårt handlande.

Gud ville tro att Sets ätt förstått att det krävdes ett ansvar och en bättring.

Syndafloden bröt in, när människorna lämnat för många dörrar öppna för kaos.

Till sist, på korset, erkänner Gud att vi verkligen inte vet vad vi gör.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 18/140  Bibelverser: 1 Mos 8:6-12; Johannesevangeliet 12:24

30 oktober 

Genom död till liv

 

 

Duvans vingar smattrar över den torkande jorden och olivbladen fladdrar i flykten.

Detta är en ny början, som kommer att upprepas många gånger i vår historia.

Vi människor tänker att vi skall härda ut, medan Gud vill att vi börjar om.

Vi ser förtvivlan och nederlag, när strävan dör och sjunker ner i jorden.

Gud ser, att allt det vi lämnar bakom oss blir mylla för nya olivträd.

Smärtan var inte meningsfull men varje nytt ögonblick kan ge ny mening.

Var sjunde dag kommer en ny söndag och susar av duvans vingslag.

 

 

 

Månad 5   Tema: Noa  Dag 19/141  Bibelvers: 1 Mos 9:20; 1 Mos 8:10-11

31 oktober 

Jordfolkets odling

 

Gud har ingått sitt förbund med allt levande, och allt börjar om efter floden.

Noa är en åkerbrukare och tar sig an jorden som det var förut.

Olivkvisten i duvans näbb kallade på honom - livet väntar på att odlas!

Det mångsidiga olivträdet står också för människans djupa egenskaper.

Olivträdet mognar sent och är seglivat, frukten mättar och oljans nytta är oändlig.

Den vilda olivens kraft kan tämjas för att komma många till glädje.

Åkerbrukaren Noa är förebilden för att ta till vara de mänskliga rikedomarna.

 

 

 

Månad 5  Tema: Noa   Dag 20/142    1 Mos 9:20; Markusevangeliet 2:22; Johannesevangeliet 15:4-5 

1 november  

Den nya trädgården

 

Noa tar påskjorden i anspråk med alla sina kunskaper från tiden före floden.

De gamla har förstått att jäsa fruktsaft, var och en med sin handfull bär och frukter.

Nu planterar Noa verkligen en vingård, och många stockars kraft blir vin till många.

Vi skall samla många enskildas åkallan av Gud, till en gemensam lovsång.

Vår tro är en inre saft, som förvandlas och förstoras till vin om vi arbetar med den.

Vinstocken står nu som det nya Livsträdet i den nya Skapelsen.

Människan planterar själv sin ljuvliga lund utifrån sina egna förutsättningar.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 21/143  Bibelverser: 1 Mos 9:20-25; Johannesvangeliet 15:4-5

2 november 

Att inte döma

 

Lika tidigt som i Evas och Adams trädgård väljer människorna nu fel.

Noa kan inte motstå det goda vinets överflöd och dricker sig full.

Själva berusningen skadar ingen, men skammen slår till och skadar alla.

Noas son Ham ser sin far ligga redlös och halvnaken och vill hjälpa honom.

När Noa nyktrat till kan han inte förlåta Ham, som sett honom i hans förnedring.

Noas alla rätta val har gjort honom till en religiös ledare som bannlyser felbarhet.

Det sanna vinträdet talar istället om förlåtelse och gör nakenheten ofarlig.

 

 

Månad 5   Tema: Noa  Dag 22/144  Tema: Noa  Bibelvers: Matteusevangeliet 6:11-13; Johannes 3:16

3 november 

Ingen gudsgemenskap utan förlåtelse

 

Vad hände med Noas gemenskap med Gud?

Gudsgemenskapen finns absolut kvar, i bön och inspiration och i rika symboler.

Den sista fördjupningen, som skyddar oss mot vårt eget kaos, dök aldrig upp.

”Låt ditt namn bli helgat, låt ditt rike komma, låt din vilja ske” räddar från floden.

Adam och Eva hade hela gudsgemenskapen tills de försökte gömma sina fel.

Sent omsider vet de att nya ord kunde ha räddat från den inre katastrofen:

”Förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss”

 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 23/145  Bibelverser: 1 Mos 8:6-12; Matteusevangeliet 25:16-20; Matteusevangeliet 3:16; Johannesevangeliet 7:37-39

4 november

Duvan igen

 

Vi tittar litet närmare på duvan med olivkvisten.

Duvan flyger ut första gången, jorden är ännu under vatten.

Det är som ”I Faderns namn” i dopet, när barnet så att säga ännu är i havsdjupet.

Vid andra gången , ”I Sonens namn” bryter jordens livstecken igenom ytan.

Vid tredje gången, ”I den Helige Andes namn” slår sig duvan ner där den kan bo.

Duvan stannade inte i det felfria templet utan tillhör alla som ropar efter den.

Den som påträffats naken och full har Guds löfte: be om Ande, och du skall få den.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 24/146  Bibelverser: 1 Mos 9:20-24

5 november 

Sårbarhetens styre

 

 

Noa straffar alltså Ham genom att döma Hams son, Kanaan, att bli de andras slav.

Detta är en ruskig skildring av hur en församling, en kyrka, en religion kan spåra ur.

Den uppburne ledaren kan inte leva med sin felbarhet och straffar dem som sett den.

Välkomna till dödsfruktens värld.

Vi skall lägga märke till att de andra buden fortfarande är sanna och att arken frälste.

Det är inte tron det är fel på, utan att det smugit sig in något annat än tro.

De stora fel som görs i kyrkor är att människor inte vänder sig till Gud.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 25/147  Bibelvers: Romarbrevet 8:38-39

6 november 

Moder Teresa som rör sig inåt

 

Arkens gemenskap visar att en kyrka ser mest effektiv ut i kristider.

Kyrkan har en särskild kraft som vaknar inför de yttre hoten.

Moder Teresa av Kolkata är en av de heliga som ger ett ännu djupare perspektiv.

När hon upplevde svår mänsklig nöd gick hon dit där nöden var ännu svårare.

Inledningsvis koncentrerade hon sig på de döende, som inte gick att rädda.

Hennes mål var att visa kärlek där kärleken till synes inte kunde göra någon skillnad.

Hon ville hitta en ren kärlek, utan resultatambitioner, och sedan lita på den.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 26/148  Bibelverser: 1 Mos 7:15; Jona 2:1-2; Johannes 1:5

7 november 

Hemma hos oss

 

Många människor upplever ett välbehag när de hör regnet smattra mot taket.

Om taket är tätt blir regnet ett tecken på att vi inte är hotade: vi klarar oss.

Dödens träd skulle kanske vara en sådan feelgoodfaktor i trädgården?

Välbehaget innanför regnstormen är ett slags urminne av noafamiljen i arken.

Allra mest njuter vi om det i vår ark finns en ljuslåga, som vind och regn inte når.

Gud hade tänkt sig den friheten för alla i hela Skapelsen, under det härskande ljuset.

Efter ormen trotsar var och en elementen i sitt eget ljusvalv - grotta, hem, ark, kyrka.

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 27/149   Bibelverser: 1 Mos 7:11-16; Lukasevangeliet 1:38

8 november 

Den djupaste önskan

 

Genom Bibeln löper den yttersta önskan om att återupprätta trädgården.

Tilliten och gemenskapen i arken är ett sådant profetiskt exempel.

Ett annat är att Jesus efter sitt dop går ut och lever bland de vilda djuren (Mk 1:13).

Det blir inget paradis om någon ser synden och flyr kaoset bara för sin egen skull.

Noas familj klarar sig när alla andra drunknar - nu måste livet räddas för många fler.

Berättelsen skall leda fram till den som säger Ja för allas räkning.

Med orden ”Må det ske med mig som du har sagt” tjänar jag den som vill rädda alla.

 

 

 

 

Månad 5  Tema: Noa  Dag 28/150  Bibelverser: 1 Mos 7:7; Matteusevangeliet 6:11; 18:20

9 november 

Vi har inga gränser

 

Vi skall givetvis inte tala illa om den kära noafamiljen, Noas församling i arken.

De liknar en församling på åtta personer, som i en ödsligt stor kyrka ber för världen.

När inga andra människor syns till, beskådar vi Skapelsens och templets skönhet.

Dessutom hade de inget val - de andra hade sina trygga hus och hade inte kommit även om gudstjänsten varit annonserad.

Samtidigt skall vi alltid försöka utvidga ordet ’vi’ i ”vi klarar oss”.

Från och med ”Ge oss det bröd vi behöver” handlar varje bön i Vår Fader om ett ’vi’.

Templet, som räddar undan människovåldet, får inte bli en plats för självisk räddning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Ahlner

Kyrkoherde, Stora Köpinge församling