Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 19/630 Bibelvers: Esra 7:27-10:44; Luk 11:2-4; 1 Joh 1:19; 1 Mos 3:17-19; 2 Krön 28:1-2; 2 Krön 33:7-8; 1 Pet 5:6-11
Fredag 1 maj
Påskfolket planterar dödsträd
Esra är givetvis uppfylld av sin mission att verka i ett slags ny paradisträdgård.
Folket skall förstå sitt behov av förlåtelse och gudstillit, som en grind hem till Eden.
Desto mer smärtsamt när Esra hör att de första bebyggarna inte lytt Guds bud.
Olydnaden var det som en gång upphävde paradiset, för att mannen inte lyssnade på Guds röst utan istället lyssnade när kvinnan ekade ormens röst.
Det är därför blandäktenskapen är så chockerande för Esra - människan kommer i sitt eget hus att lockas bort från Guds omsorg, och lita på när människor ekar ormbud.
I den nya Trädgården gör vi om Adams och Evas misstag, och Achas, och Manasses.
Esra vill i panik få Skapelsens vackraste varelse att utforska sin djupaste välsignelse.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 20/631 Bibelvers: Esra 7:27-10:44;
1 Mos 2:25; 1 Mos 3:7-11; Upp 2:4-5; Upp 2:14-17; Upp 3:7-8; Upp 3:17-20
Lördag 2 maj
Tillbaka till början
Esras korta bok ger lätt intryck av att utspela sig inom en kort tidrymd.
Esra kom dock till Jerusalem långt efter Serubbabel, kanske upp till hundra år senare.
De första hemvändarfamiljerna kanske har varit tillbaka i Jerusalem längre tid än de själva och deras föräldrar var i babylonisk fångenskap - vi vet inte.
Desto mer dramatiskt att upplösa 112 äktenskap och låta hemkomsten börja om igen.
Vi som läser det idag blir mest upprörda över denna familjesplittring och apartheid, särskilt om vi glömmer att judarna nu var en sårbar och ogillad minoritet i Landet.
Esras bild är att paradiset inte återupprättats eftersom det inte funnits leviter på plats.
Guds bud klär och skyddar den nakne, ånger och bot skyddar den som klätt sig fel.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 21/632 Bibelvers: Neh 1:1-11; Psaltaren 137:1-6; Psaltaren 126:1-6; Rom 8:31-39; Lukas 1:46-55
Söndag 3 maj
Världens stora gemenskap av babyloniska fångar
Nehemjaboken börjar ganska idylliskt med den persiske kungens välvilja mot juden, som lider av att vara skild från Jerusalem och höra om dess förfall.
Perserna är Bibelns vackraste bild av en jordisk makt, som blir Guds hjälp till Israel.
Samtidigt kan alla förtryckta känna igen sig i det Israel som fördes bort till Babylon.
Slaven, fången, alla de som inte respekteras av sina närstående, läser om sitt eget liv i Israels identitet: den du är fången hos begär att du inte skall vara dyster (Ps 137).
I Artaxerxes vänlighet mot Nehemja lyser påskmorgonen över dem som berövats allt.
Deras nederlag och förnedring är totala, ingen annan sörjer att deras tempel är ruiner.
Mot all förtryckarnas logik vänder Gud kungens hjärta, för sin ringa tjänarinnas skull.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 22/633 Bibelvers: Neh 2:1-20; Jeremia 29:11-13; Efesierbrevet 2:1-10; Josua 10:12-14; 1 Mos 16:2; Jesaja 45:14-15; Höga V 2:12
Måndag 4 maj
Duvan som kurrar istället för att lyssna på olyckskorpar
Nehemja rider runt i Jerusalem och inspekterar det nedbrunna och nerfallna.
Kommer min skövlade existens någonsin att kunna byggas upp igen?
Yeshua, som befriar de delar av oss som fienden ockuperar, mötte samma hån: er är vi färdiga med, ni har ingen rätt att hävda någon värdighet, ni har ingen hemortsrätt.
Döpta kan uppleva liknande hån i en sekulariserad värld, i de länder vi själva byggt.
Vi frestas att tro att kyrkan aldrig kommer att växa igen, utan utarmas och gå från ruin till grus och glömska, liksom Sara trodde sig dömd att vara evigt ofruktsam.
Fiendens hån känns rimligare än Guds löften, men Gud är nu en gång orimlig.
Bibeln för oss genom de stunder där allt ser omöjligt ut och duvan fortsätter sitt kurr.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 23/634 Bibelvers: Neh 3:1-7:72; Johannes 12:24; Matteus 7:13-14; 1 Pet 2:3-10
Tisdag 5 maj
Den trånga porten till livet
När fångenskapen i Babylon är slut är Israel ofattbart decimerat: det är bara Juda som återstår av de stammar som delade landet mellan sig; Juda och Levi utgör nu Israel.
Salomo byggde templet och sedan splittrades Landets stammar.
Nu byggs templet igen och folket är åter ett enda, judarna.
Judarna har i templets tid hört leviternas tolkning: den som orsakat sin egen olycka måste bygga sitt liv på något som många ser som ett hot om katastrof: självrannsakan.
Inget av vår storvulna självbild kommer att överleva, men en liten del går vidare.
Detta lilla brustna korn bär försoningens tecken: en öppning inför förvandling.
Den kyrka och den döpte som krymper sig till försoningens storlek har en väg vidare.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 24/635 Bibelvers: Neh 3:1-7:72; 1 Kor 6:19-20
Onsdag 6 maj
Den store kungens bud
Den botfärdige Franciskus hade slösat bort sitt liv på fåfänga målsättningar.
Under sin meditation av korset i San Damiano fick han av Kristus, den Store Kungen, budet att bygga upp Guds nerfallna kyrka - och skaffade sten, slev och murbruk.
I naiv trohet mot budet byggde han upp den illa medfarna kyrkan i Portiuncula.
Under denna trogna tjänst djupnade hans förståelse och han insåg att kyrkans andliga sanningar var det hus som behövde renoveras och öppna sina portar till härligheten.
Esra och Nehemja möter ödmjukt perserkungens bud att bygga upp Jerusalem igen.
Under arbetet gör de erfarenheter som går långt utöver det praktiska bygget.
Vi kallas ur våra återvändsgränder att börja om dopvandringen med nya barnaögon.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 25/636 Bibelvers: Neh 3:1-7:72; 2 Krön 20:20; 1 Mos 7:22-24; 1 Mos 18:10-12; 1 Mos 39:19-20; 1 Mos 45:25-26; 2 Mos 14:10-12; Lukas 24:1-8; Lukas 24:27
Torsdag 7 maj
Påskens väg ända in i nuet
Vi följer Nehemjas och de andras tåliga arbete och ser liksom en kropp som reser sig i rehabilitering ur missbruk, sjukdom eller en fruktansvärd olycka.
Gud är aldrig så närvarande som när den krossade kämpar för att få livet tillbaka.
Vi skall förstå den profetiska kraften i berättelsen om vi inser omständigheterna:
Israels historia var verkligen slut, oåterkalleligen slut - i över ett halvsekel.
Den ofattbart långa sabbaten väntade sig ingen åttonde dag, lika litet som familjen Noa i arken; som Sara i sin barnlöshet; som Josef i fängelset eller Jakob som sörjde honom; som slavarna vid havsstranden; som Joshafat och folket som gick mot Tekoas öken för att dö; som kvinnorna som gick till graven den första dagen efter sabbaten.
För den som börjar bygga igen skall Anden berätta vad som står om Jesus i skrifterna.
Landet Polen försvann, uppstod, fick nya fiender, och bygger tempel i 2000-talet.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 26/637 Bibelvers: Neh 8:1-18; 3 Mos 23:33-36; Höga V 2:12; Upp 22:17
Fredag 8 maj
Festen som gör den sjunde dagen till den åttonde
Lövhyddefesten firas i Jerusalem i enlighet med buden Israel fick vid Sinai.
Festen spelar upp en vecka som manifesterar sabbaten: först en sabbat, sedan de sex övriga dagarna, och till sist en sabbat igen - en värld där aktivitet och offer tonas ner.
Det är alltså en skapelsecykel, som börjar i vila och söker sig mot vila.
Vilan breder ut sig kring meditation och förklaringar av buden.
Stillheten tillåter hjärtat att höra hur duvan kallar på sin brud, sångens tid är inne, leviternas lagförklaringar är som fåglarnas läten över gemenskapens fred i Eden.
Sabbaten, som helt tar emot Gud, tar sin plats bredvid Påsken, som skapar nytt.
De är som Maria och Jesus, inte rivaler utan varandras förutsättning.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 27/638 Bibelvers: Neh 9:1-10:40; 1 Mos 25:29-34; 1 Mos 37:9-11; Lukas 1:38; Luk 1:46-55; Hebr 10:15-18
Lördag 9 maj
“Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder, att förbarma sig över Abraham och hans barn till evig tid” (Luk 1:54-55)
De israeliter, som såg sin nations upplösning som en slump, har smält in i andra folk.
De få övriga samlas vid templet för att bekänna sin egen del i misslyckandet.
Folket samlas i en botgudstjänst och tackar Gud som aldrig ger upp: du, Gud, hittar ett litet Ja i skuggan av ett större Nej, Jakobs väntan i skuggan av Esaus likgiltighet, Josefs enande kärlek och försoning i skuggan av de andras misstro och splittring, din ringa tjänarinnas Ja i skuggan av de storas lydnad mot de mäktiga människorna - och du ger utvaldhetens välsignelse till dem som förstår sin litenhet.
Leviterna berättar hur Gud sått frön genom Israels historia, tills de säger Och Nu, vår Gud, (9:32), när Guds sådd åter skall skyddas mot deras egen och andras felbarhet.
De står liksom inför en graviditet, och Maria sjunger samma sång hos tempelprästen.
När Maria sjunger har Gud dock till sist hört Israels bön om att renas från sina brott.
Hon, som befriats från alla Nej, sjunger sitt Ja utifrån utvaldhet, inte utifrån synd.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 28/639 Bibelvers: Neh 9:1-10:40; 1 Mos 26:5-10; 5 Mos 31:30-32:47; Psaltaren 105-107; profeterna; Luk 1:46-55; Apg 7:1-53; Hebréerbrevet 11:1-40; 2 Krön 5:10
Söndag 10 maj
”Där skall jag uppenbara mig för dig” 2 Mos 25:22
I leviternas botgöringsceremoni säger folket Ja till den lilla kvarlevans identitet.
Tolkningen av den heliga historien formuleras som en trosbekännelse, liksom det varit från Moses lovsång och skall vara fram till Marias lovsång och Hebréerbrevet.
Judarnas identitet konstitueras (9:13-14) av historien, sabbaten och lagbuden.
Vi som läst historien från början reagerar på att förbundsarken nu är borta och sabbaten har tagit över arkens plats i gudsfruktans och gudsrelationens absoluta mitt.
I arken fanns ingenting utom lagen, och sabbaten kan beskrivas likadant.
Det nya templet är byggt runt detta heliga skrin för Guds namn, rike och vilja.
Bland de döpta firas lördagen som Marias dag, som att hon är det tredje heliga kärlet.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 29/640 Bibelvers: Neh 11:1-12:43; Josua 6:20; Höga Visan 4:12
Måndag 11 maj
”Glädjen i Jerusalem hördes vida omkring” (Neh 12:43)
Skall det lyckas den här gången?
Äntligen ser övertygelsen ut att täcka hela folket - de ytterst få som är kvar av Israels tolv stammar har uttryckt en enighet i att vilja följa alla bud från trädgårdens Gud.
Gud ville hela tiden höra detta frivilliga Ja försvara ljusvalvet mot mörkerna.
Folket går mellan portarna under sång som inviger den skyddande muren, som fågelsången omsluter världen, som modershjärtats sång över fostret, och som Israels lovsång fick Jerikos murar att falla: och deras tro ekar över landet som en jubelmässa.
De utvalda skyddar sig på ett sätt som omvärlden hatiskt skall uppfatta som arrogans.
Deras längtan att svara bara Gud skall också i Marias jungfrudom ses som livsförakt.
Kärleken säger: ”En inhägnad trädgård är min syster och brud, en förseglad källa”.
Månad 20 Tema: Den sjunde dagen Dag 30/641 Bibelvers: Neh 12:44-13:31; 1 Mos 29:31; 1 Mos 30:1-2; 1 Mos 30:22-23; Jesaja 7:14; Upp 12:1-2; Mika 5:1-3
Tisdag 12 maj
En lång, tålmodig vandring med sabbaterna som rastplatser
Här slutar Gamla testamentets historia om Israel i Löfteslandet.
Nu följer vishetslitteratur, profetböcker och poesi - som alla utgår från historien.
Innan historien slutar korrigerar Nehemja diverse fall av olydnad mot buden.
Vi besväras av översteprästen Eljashivs band till den politiska överheten, men det som står i centrum för Nehemja är vikten av att hålla sabbaten helig.
Folket skall nu gå in i Rakels långa väntan på att få bära frukt, den frukt som inte fötts ur motsättning och beräkning, inte ur illvilliga konflikter utan ur kärlek.
Sabbaten skall påminna den utvalda om att hon är älskad trots motgång och dröjsmål.
Till sist skall en graviditet ropas ut över jorden och Kärlekens Son födas åt Israel.
MÅNAD 21 ISRAEL I VÄRLDEN Ester 1:1-10:3
Den kronologiskt ordnade berättelsen om Israel i Det Heliga Landet är slut. Nu flyttas fokus först till några människor som inte är profeter eller folkets ledare : Ester och Job. Esters bok handlar om en judisk drottning som på ett sätt är mäktigare än någon judisk kung någonsin varit - hennes gemåls rike är ofattbart mäktigt och stort. Samtidigt som hennes position ger henne inflytande vågar hon inledningsvis inte berätta att hon är judinna. Hon är inte drottning över ett judiskt land utan över perserriket. Esters öde visar ett öde som Israel ständigt gått igenom: att vara attraktiv, upphöjd och framgångsrik å ena sidan, och extremt sårbar och misstänkliggjord å andra sidan. Andra folk och religioner har kunnat ha långa perioder av romantisk och beundrande relation till Israel. När den goda relationen krackelerar blir judarna istället lovligt byte som bara identifieras med sitt utanförskap och sin vägran att falla på knä inför någon annan än den Levande Guden. Det är förhållandevis sällan slutet varit så gynnsamt för Israel som det blir för drottning Ester - hennes mod, och hennes lojalitet mot sitt folk, lönar sig på ett sätt som varit sällsynt i judarnas långa historia av plötslig maktlöshet.
Esters bok innehåller mycket litet förkunnelse och ger ingen bild av den religiösa tron hos judarna under persiska herrar. Däremot förklarar den tillkomsten av judarnas religiösa fest Purim, och beskriver Israels identitet att ofta bo som hotad minoritet i andra folks länder.
Månad 21 Israel i världen Dag 1/642 Ester 1:1-14
Onsdag 13 maj
Vad betyder en människa när människor spelar Gud?
Den orimligt mäktige kung Xerxes har bjudit in det persiska rikets elit till att umgås med honom och varandra under festliga former i ett halvårs tid.
När de till sist blivit sammansvetsade i sin maktidentitet bjuds också folket in.
Festveckans prakt och kungen själv är symboler för något överjordiskt, när inbjudan går till hög och låg, som är fria att säga Ja eller Nej till kungens outsinliga gratisvin.
På festens sista dag blir allt plötsligt likt ett lägenhetsbråk eller ett pubslagsmål.
En enda mans dåliga ölsinne gör honom överkänslig för hustruns signaler.
I rikedomen, prakten och livsglädjen fanns inte plats för ett litet mänskligt Nej.
Den mänskliga rikedomen, och själva generositeten, visar sig i ömklig bräcklighet.
Månad 21 Israel i världen Dag 2/643 Ester 1:1-14; Höga Visan 5:2-5
Torsdag 14 maj
Är jag Vashti?
Blev Vashti arg över att bli kommenderad, och förstod hon att kungen var berusad?
Ville hon inte bli nerplockad till en utställningsdocka när hon firade gästabud med världens mäktigaste kvinnor, inte lämna världskloka samtal för att bejublas av fyllon?
Litade hon på en förståelse mellan henne och kungen, hade han lovat henne fri vilja?
Har Xerxes sagt till Vashti som till Ester, att hon skall få vad hon än ber om (5:3)?
Är Vashti (/jag) högmodig? Själv lättkränkt? Visst, men viktigast är inte hennes svar, utan hur den jordiske festvärden, kungen och brudgummen bemöter hennes felbarhet.
Himlens festvärd, kung och brudgum säger också ”Låt mig se dig” (Höga V 2:14).
Skillnaden är att han inte söker makt utan längtar efter min upprättelse och befrielse.
Månad 21 Israel i världen Dag 3/644 Ester 1:1-14
Fredag 15 maj
Är jag kung Xerxes?
Vem Vashti än var, så anar vi att oberäkneliga, alltför mäktiga kungar kan ha format den gudsbild där människan är oviktig inför en självisk Gud: människans avbild.
Även i en värld som gör dig till drottning är du beroende av icke-lyssnande egoister.
Kan jag känna igen mig i Xerxes, liksom i Israels korttänkta kungar?
När jag plötsligt blir rasande över att någon annan varit respektlös, frågar jag mig då om jag själv möjligen har drag av respektlöshet?
Eller ser jag bara att jag var den generöse som delade med mig av all min härlighet?
Ser jag det ohållbara i att jag sätter villkor för andras beteende men inte för mitt eget?
Där vaknar frågor om vad måltidsbordets korsfäste Gud har att lära mig, småfursten.
Månad 21 Israel i världen Dag 4/645 Ester 1:12-22; 1 Sam 17:33-40; Matteus 7:13
Lördag 16 maj
Vägen genom hierarkiernas mörker
Perserriket går till historien som tolerant och försonligt - även jämlikhetsaspekten får oss att häpna när vi hör att perserarmén hade flera kvinnliga befälhavare.
Ändå är det en inskränkt samling gubbar som tänker ut drottning Vashtis straff.
Kungens barnsliga beteende har tydligen inte kränkt hans värdighet, utan kränkningen består i att drottningen agerade nyktert när kungen var full.
Maktmännens självkritik har inte överlevt ett lyxigt halvår av inbördes beundran.
I detta moraliska kaos kommer Israel att visa hur Skaparanden kan navigera.
David såg sin litenhet, valde sin list hellre än kungens rustning, och vann mot Goljat.
Berättelsen om Ester visar en omöjlig auktoritetskultur och judens väg igenom den.
Månad 21 Israel i världen Dag 5/646 Ester 2:1-17; 1 Mos 25:29-34; 1 Mos 11:31-32
Söndag 17 maj
Att vara fri nog att söka sig från ofrihet till utvaldhet
Esters bok handlar mycket om utvaldhet - vad säger den då om min utvaldhet, dopet?
I en skönhetstävling kallar kungen perserrikets vackraste unga kvinnor att lämna allt, för att försöka vinna drottningtiteln - förlorarna får stanna livet ut i kungens harem.
Så ser vi helst inte på dopet, men ett moment fångar oss: vad vill du ta med dig från förberedelsetiden i haremet, när du går till palatset: kan du skiljas från haremstiden?
Ester vill ha med sig så litet som möjligt, hon vill inte ha med sig haremets ofrihet.
Liksom Jakob begär hon utvaldhetens välsignelse, men Esau är nöjd med förstadiet.
Terach stannade i Haran, och var inte nyfiken på vad han mer kunde begära.
Om din blick inte når över din kända världs gränser stannar du där du är.
Månad 21 Israel i världen Dag 6/647 Ester 2:1-23; 4 Mos 14:21-24; Hebr 3:7-13; 1 Mos 31:1-3; Johannes 1:9-11; Lukas 1:46-48; Lukas 1:42; 1 Kung 1:15-21; Johannes 2:1-3
Måndag 18 maj
Gömd för världen och hörd av Gud
Givetvis är det en upphöjelse, att Ester verkligen blir drottning, och hennes seger i tävlingen liknar de israeliter som ville ända till Kanaan och inte blev kvar i öknen.
Samtidigt är Ester alltid otrygg både som kvinna (tänk på Vashti!) och som judinna.
Berättelsen glider mellan att kungen är en symbol för Gud och en symbol för världen.
I världen är Ester som Jakob hos Laban, eller som judar hos kristna och muslimer: en fascinerande och beundrad närstående, vars uppenbara välsignelse måste begränsas.
Mordokaj upprepar ofta the talk* med sin skyddsling så att hon inte råkar i olycka.
Som gudsbild är Xerxes istället den som ser Ester, och väljer henne bland alla andra.
Hon är den som möter välvilja när hon kommer till Kungen och ber för sitt folk.
* här betyder ”the talk” det samtal som afroamerikaner har med sina barn för att skydda dem mot det samhälle, där de vitas privilegier är komplett ologiska och där det kan kosta en opriviligierad person livet att begära den logik, som ändå beskrivs i USA:s konstitution. I korta drag: ”kräv inte din rätt när det kan kosta dig livet”.
Månad 21 Israel i världen Dag 7/648 Ester 2:1-3:15; Matteus 25:34-40; Galaterna 3:28
Tisdag 19 maj
När världen inte vill veta mer om kvinnan, afrikanen och juden
Vi ser att Ester när som helst kan bli helt maktlös, som om kungens utbrott vore lika opåverkbara som naturkatastrofer, som skövlar allt i sin väg.
Vi ser också att hennes liv visar tecken på värdighet och välgång - lyckan är möjlig.
Det cyniska är att Esters ovänner inte skulle ge sig på hennes sätt eller karaktär.
Skulle någon angripa henne skulle de referera till att hon är kvinna och judinna.
Mer än halva mänskligheten måste räkna med att ibland förminskas från en person till något av deras medfödda drag, som gör dem annorlunda än de privilegierade.
”Den där juden” sade nazister om Jesus när de inte gillade hans verk och hans kärlek.
De fredlösas ansikten, som Esters, utgör en ikonvägg runt korset, som speglar dem.
Månad 21 Israel i världen Dag 8/649 Ester 2:19-3:6; 1 Mos 11:31; 2 Mos 3:9-10; Hebr 13:14; Matt 8:20; 1 Kung 19:18; Psaltaren 137; Ester 1:10-20
Onsdag 20 maj
Mordokajs trohet och risker
Mordokaj är insiktsfull nog att vilja skydda Ester mot judehatet.
Själv tvingas han givetvis balansera alla faktorer i en värld, som på många sätt är rättvis och framkomlig, men vars orättfärdighet han ändå känner och fruktar.
Han är lojal mot kungen och visar ingen förståelse för hovmännens attentatsplan.
Gudsfolket accepterar och tjänar världens ordning, men sedan Terach och Mose är dess identitet samtidigt att vara pilgrimer och främlingar på jorden.
I små gemenskaper och i hjärtats tempel uppstår deras hem, var de än är.
Hans andliga hem syns när Mordokaj vägrar knäfalla för en ovärdig jordisk potentat.
Vi vet från drottning Vashti att en sådan vägran är det värsta världen vet.
Månad 21 Israel i världen Dag 9/650 Ester 2:19-3:15; 2 Mos 20:13; 2 Mos 20:3; 1 Kung 19:18; 1 Mos 4:3-10
Torsdag 21 maj
Den lille Haman vill bli åtlydd
När en person som Haman beskrivs är det svårt att tro att någon känner sympati.
Ändå används Hamans mobbningsmetod framgångsrikt i familjer, på skolgårdar, på arbetsplatser, bland troende, och i hela nationer - och många vill vara i Hamans läger.
Bland de många gudstroende, som vill säga nej till Haman, finns Jehovas vittnen.
Just Jehovas vittnen satt i nazistiska koncentrationsläger, som i kvinnolägret Ravensbrück, för att de vägrade jobba i vapenindustrin eller delta i Hitlers personkult.
Nästan alla tyskar som deltog i diktatorkulten var döpta, men fäste ingen vikt vid det.
Mordokajs ställningstagande liknar den lilla sektens mod när de andra saknar stolthet.
Antisemiter hatar Abels trogna gudsrelation, och Abels potential att se hur små de är.
Månad 21 Israel i världen Dag 10/651 Ester 3:1-15; 1 Mos 3:4-5; 1 Mos 4:8; 1 Mos 37:18-20; Lukas 23:10-12; Lukas 23:20-25
Fredag 22 maj
Att andas i takt med duvans kurr, eller vråla ”korsfäst” med dem som skvallrar
Haman och kungen dricker vin sedan de skrivit schemat för folkmordet.
Judarnas fiende använder sig av förtal för att få den mäktige att hata som han.
Detta är hur djävulsk ondska beskrivs i Bibeln: du söker inte ens ditt eget goda, bara den andra människans undergång, och du är beredd att betala för det.
Arbetsplatsskvaller, populistisk agitation…de har ett enda syfte: den andras olycka.
Förtalaren presenterade sig först i ormgestalt, och känns igen på sina viskningar som förvränger verkligheten, för att bryta ner all mänsklig harmoni…är du på hans sida?
Lille Herodes och store Pilatus hittar varandras vänskap i att straffa den oskyldige.
Du kan här och nu ställa dig naken och fri och neka att ropa ”korsfäst!”
Månad 21 Israel i världen Dag 11/652 Ester 3:8-10; 2 Mos 12:3-11; Hebreerbrevet 13:12-17; 4 Mos 14:30-31; 1 Mos 2:25; Höga Visan 4:7; 1 Mos 2:9; 1 Mos 3:3-5
Lördag 23 maj
Dra ut ur förtalets slaveri
Finns det en gemenskap som står emot dagligt skvaller, och i längden hatpropaganda?
Israels barn kallades ut ur Egypten och firade en flyktingmåltid vid uppbrottet.
Påskmåltiden vid ökenranden markerar ett brott med det meningslösa: inte bara med fysiskt slavarbete, utan även den kulturella pålagan att härma ormen i våra relationer.
Alla de israeliter som inte riktigt vill till Kanaan är de, som inte vill byta bort ormens och dödens språk - de vill känna sig stora genom hat, och inte genom Gud.
Måltiden handlar om att lita på den som väljer att se oss med kärlek.
Lyd inget annat än kärlek, lyssna inte på något annat, lita inte på något annat!
Skillnaden mellan kärlekens frukt och förtalets är skillnaden mellan liv och död.
Månad 21 Israel i världen Dag 12/653 Ester 4:1-17; 1 Mos 3:4-5; Lukas 1:48; Johannes 2:1-3
Söndag 24 maj
Anden är kvar hos sitt folk
Gudsfolket skall i sin djupaste identitet tillhöra en större verklighet än världen.
Även om Esters bok aldrig nämner Gud eller tron, så ger sig Helig Ande tillkänna.
Anden som alltid gripit Israels profeter tar tag i Mordokaj, som vägrar lugna sig.
I profetiska handlingar visar han att han förstår allvaret i den situation som uppstått.
Den som vägrar böja knä för Förtalaren rotas i en icke förhandlingsbar sanning.
I Anden vänder han sig till den mäktiga förebedjerska som uppfattar sig som en ringa tjänarinna, och ännu inte manifesterat sig som den som har den Store Kungens öra.
Andens folk erkänner mörkrets hot men fastnar aldrig i rädsla, utan söker nya vägar.
Månad 21 Israel i världen Dag 13/654 Ester 5:1-6:1; Uppenbarelseboken 3:19; Matteus 12:30; Lukas 10:38-42; Galaterna 1:10-12
Måndag 25 maj
Måltiden är en skiljeväg
Ester visar en väg bort från förtalets helvete.
Ester bjuder in gudsfolkets förföljare till en måltid, och äter och dricker med dem.
Vid deras första möte med henne charmeras de av skönheten och generositeten, och hennes enda bön till dem är att de skall komma tillbaka.
Den ene, kung Xerxes, blir berörd av att vara i Esters närhet och längtar tillbaka.
Någonting har träffat hans inre och arbetar med honom, så att han inte kan sova.
Den andre, Haman, tänker bara på sin egen utkorelse och på att äras av människor, och hans hat mot medmänniskan späs på av att han blivit visad särskilt intresse.
Måltiden kallar kumpanerna på olika vägar - förtalare, som förstått det, vill inte dit.
Månad 21 Israel i världen Dag 14/655 Ester 6:1-14; Psaltaren 115:1-8
Tisdag 26 maj
“Med det mått, som ni mäter med, skall det mätas upp åt er” (Lukas 6:38)
Ironin i Hamans totala förnedring är oemotståndligt komisk, och djupt sorglig.
Det självhögtidliga odjuret Haman har lyckats vända kungens oinskränkta makt mot sina fiender, blir oförsiktig, och råkar vända dess oproportionerlighet mot sig själv.
Hans eget hus har följt hans eget exempel och identifierat honom med hänsynslös framgång - de vänder nu den utskrattade förloraren ryggen och dömer ut honom.
I Mordokajs nöd fanns Anden, men i Hamans liv fattas försoning och samhörighet.
Kung Xerxes har i berördhetens natt redan börjat gå en väg som hedrar Sanningen.
Han vill fortsätta på den vägen när han och Haman åter går till gudsfolkets bord.
Han kommer att vilja röja undan allt som förleder honom att gå andra vägar.
Månad 21 Israel i världen Dag 15/656 Ester 7:1-7; 1:10-15; 4:11
Onsdag 27 maj
Ester som symbol för tron
Ett delmotiv i Esters bok är att kung Xerxes går igenom ett slags omvändelse.
Vid måltidsbordet blir han varse att hans tidigare handlingar tjänat onda syften.
I den aspekten är Kungen inte främst en bild av Gud, utan av var och en av oss, och hur vi styr våra liv, vad vi låter påverka oss, och vilka röster vi följer.
I det bildspråket blir Ester en bild av själva Tron, som han till sist öppnar sig för.
I drottning Vashtis tid var han ännu för barnslig för en tro som bygger på relation.
När tron ställde krav och sade emot hans nycker skickade han ut den ur sin åsyn.
Också Ester vittnar om att han under trettio dagar inte frågat efter henne utan ägnat sig åt grymma ärenden där Trons skönhet och godhet bara hade verkat störande.
Månad 21 Israel i världen Dag 16/657 Ester 3:1-7:2
Torsdag 28 maj
Den troende som inte reflekterar något ljus
Vi stannar vid bilden att kung Xerxes är jag, och drottning Ester är min tro.
Kungens ytlighet, själviskhet och sentimentalitet skapar ingen motsättning - hans enorma makt över riket höjer honom över kritik (och gör honom till ärkepsykopat).
Hur kommer då tron in i mitt liv om jag helt saknar självreflektion?
Jo, Xerxes tilltalas av trons skönhet och de behagliga stämningar som föds runt den.
Han förstår inte trons väsen utan skapar kampanjer mot den när han inte ser den nära.
Under en månads tid frågar han inte efter den en enda gång, men när den visar sig vill han genast vara i dess glans, utan att inse att han själv dömt den till döden.
Vid trons måltid vill jag göra dess vilja, men ber jag någonsin annars om dess råd?
Månad 21 Israel i världen Dag 17/658 Ester 8:3-8; Josua 23:1-16; Amos 2:6-16
Fredag 29 maj
Du är Xerxes - hur sköter du ditt rike?
Josua/Yeshua befriade hela ditt land från ockupanter och gav det åt dig.
Ditt liv är ditt rike, det finns ingen del av ditt rike som du inte har ansvar för.
Du som är döpt skall vårda ödmjukhet och litenhet i ditt rike - Josua ville inte att du ger inflytande åt förtalare, som inom sig underkänner hans rätt att ge dig landet.
Gå med profeternas Ande mot avgudadyrkan, personlighetskult, anklagelser, lögner och materialism, hierarkier och sjuka strukturer av maktlöshet.
Ester hos Xerxes är som ditt dop hos dig: lyssna när hon ber dig att rensa ut förtalet!
Och var beredd på att den obarmhärtige plötsligt vädjar till ditt dop om hjälp:
ni döpta skall vara barmhärtiga, förlåt att jag ville döda dopets barmhärtighet i dig!
Månad 21 Israel i världen Dag 18/659 Ester 7:1-8:16; Josua 8:24-26; 1 Mos 41:41-44
Lördag 30 maj Skapelsen
Esters bok handlar om att slåss för livet, och här finns ingen försonlighet mot fienden.
Livet attackeras, när ormens hat mot själva livsfrukten syns i korrupt antisemitism.
Det är i ett eko av urkaoset som Ester lyckas öppna ett ljusvalv för att skydda livet.
Vi som aldrig slagits för livet är fel personer att döma Josuas och Esters våld, särskilt om vi fortsatt dricker vin med Haman, och föraktar de jagades kompromisslöshet.
Det är Guds verk när Ester och Mordokaj upphöjs till en ny värdighet som också ges Josef, Rakels son, och Jesus, Marias son: att sätta sig på maktens högra sida.
Samtidigt måste vi reflektera kring att Josef och Jesus faktiskt söker försoning.
De två, som verkligen upplevt att offras, väljer kärleken som skydd för sitt ljusvalv.
Månad 21 Israel i världen Dag 19/660 Ester 8:9-9:19; 2 Sam 24:17; 1 Mos 4:4; 1 Mos 22:6-8; 2 Mos 12:21-27; Upp 5:6-7; Upp 21:22-23; 1 Pet 1:18-20; 1 Mos 1:2-3; Upp 7:17
Söndag 31 maj
Det mystiska Lammet
Ester och Mordokaj är bibliska hjältar, men det finns en högre väg än deras.
Det liknar hur Davids messianitet är ofullkomlig, men pekar fram mot Kristus - försvarbara, rent av goda, mänskliga handlingar befriar inte som de gudomliga.
Mellan mänskligt och heligt gömmer sig en princip som är svår att se och förstå.
I Bibeln syns den som det oskyldiga Lammet som är beredd att offras:
Abels offerlamm behagar Gud och är ett sigill på deras relation; Abraham tröstar profetiskt sin son Isak med att Gud skall utse ett Lamm som skall offras istället för honom; påskalammet i Egypten räddar Israels förstfödda undan döden, när det oskyldiga Lammets blod stryks på deras dörrposter; i himlen väntas vi till ett möte med Lammet som blivit slaktat och kan öppna den bok som själva Livet skriver; när vi hör att Lammet är Guds härlighets lampa (Upp 21:22-23) anar vi att det var detta ljus som tändes i urkaoset; Petrus skriver att Lammet var utsedd till sin roll före världens skapelse…har Lammet före all tid gått med på att offras för oss?
Också de goda kan se förbi hur denna oskyldiga varelse visar oss vägen till helighet.
Dagsjuset, som tvättar bort mörkret från hela vår Skapelse, syns ju inte i sig självt.
Månad 21 Israel i världen Dag 20/661 Ester 3:8-11; Upp 12:9-11; 1 Mos 2:25-3:4; 1 Mos 4:8-10; Jesaja 11:6-10; Upp 21:22-22:5
Måndag 1 juni
När du anklagar någon vill du stänga vägen till paradiset
Det ofantliga perserrikets kung Xerxes kan vara en bild av den Allsmäktige Guden.
Då är Haman en bild av Satan, som hela tiden vill vända Guds egna lagar mot dem som Gud i själva verket älskar och vill skydda med sina bud.
Det är ormen som visar sig igen, när Haman inte kan vara nöjd om alla har det bra.
Tillit och samhörighet aktiverar ormens ondska som inget annat.
Åklagaren, Förtalaren, Satan…under alla namn hatar ormen själva Livets träd.
Det mänskliga förtalet är och förblir kaosets motattack när Gud skapar harmoni.
Genom mänsklighetens historia löper en destruktiv strävan att stänga alla vägar hem till Livets träd, att misstänkliggöra vänskap, kärlek, godhet och ödmjukhet.
Abels blod, rovdjurens och alltså dödsträdets offer, sjunger ett svar om hemlängtan.
Månad 21 Israel i världen Dag 21/662 Ester 8:1-3 och 2:16-18; 1 Mos 31:36-42; 1 Mos 31:1-3; Höga V 2:14; Höga V 4:7
Tisdag 2 juni
Finns det någon mäktig som ser mig men aldrig dömer mig?
Judarnas historia handlar i hög grad om att anpassa sig till trånga, fientliga villkor.
Det börjar med Rebeckas son Israel som gör stor nytta och blir ytterst behövd i sin exil, men som hela tiden måste räkna med att bli misstänkliggjord och begränsad.
Även Ester är det Israel som hyllas och äras men alltid måste ha flyktväskan packad.
Plötsligt kan hon stå naken inför en påklädd värld som hånar hennes fortsatta tillit.
I Krakóws judiska kvarter föddes legenden om Esztera, judinnan som älskades av den kristne kungen - det är samma längtan efter acceptans som i Esters bok.
Det är en längtan att bli sedd för sin skönhets skull, av någon som aldrig tittar bort.
Bibelboken Höga Visan beskriver den gudomlige brudgum som alltid söker dig igen.
Månad 21 Israel i världen Dag 22/663 Ester 7:3-6 ; 1 Mos 1:26-28; 1 Mos 2:21-24; Matt 25:31-40
Onsdag 3 juni
Gemenskap finner vi i försoning
Gud avsåg från början att människornas gemenskap skulle fullborda ljusvalvet.
De två, som reste sig ur en enda kropp, visade sin samhörighet med naken tillit.
Deras äldste son valde att uppfatta den yngre som en rival och en syndabock.
Detta hyperdestruktiva drag, dödsfruktens gift, har genom historien ständigt visat sig igen: hatet mot den andre blir en så stark identitet, så att den ersätter frisk gemenskap.
Det finns ingen sjukare förvrängning av paradismänniskornas samhörighet.
Antisemitism och annan hatideologi är en måltid där dödsfrukten påstås ge frälsning.
Men vid Kungens och Brudens måltid visar det sig att det du gjort mot någon av dessa minsta har du gjort mot den som bjuder in till festen.
Månad 21 Israel i världen Dag 23/664 Ester 9:1-10; Rom 2:1-6; 1 Kor 15:26; Matteus 18:1-6; 1 Mos 3:5-7; Höga Visan 2:12
Tisdag 4 juni
Duvans andningsläte från trädgården, där ingen kände gott eller ont
För judarna, som vill skydda sina hem, är det Haman som dömt sina söner till döden:
Åklagaren utnyttjade Den Enväldiges makt och vände hans ord mot judarnas barn;
till sist skall åklagaren själv drabbas av samma familjeförintande dom han vädjat om;
det är ingen annans fel att familjefadern förgiftat sina barn med dödsfrukt.
Det skulle vara grovt oreflekterat att bara acceptera den logiken, att barnen skall lida för föräldrarnas vidriga brott att lära dem ett kaotiskt, vilset hat mot medmänniskor.
Ondskans avsikt är att förvrida begreppen ’gott’ och ’ont’ för att vi skall anklaga varandra för ondska, och påstå att det vore enkelt för den andre att välja det goda.
Om vi istället tiger hör vi duvans djupa andning - fred och ljus bortom gott och ont.
Månad 21 Israel i världen Dag 24/665 Ester 9:20-32; 1 Korinthier 15:55; 1 Mos 37:23-24; 2 Mos 14:10-12; 1 Sam 17:8-11; 2 Kung 25:8-11; Johannes 19:23-27; 2 Kor 4:1-15; Lukas 21:25-28
Onsdag 5 juni
Påskens folk
Bibeln är full av påskmotiv, alltså bilder av livets oväntade seger över döden.
De många dödsdömda såg sina öden vändas i påsk: Josef i brunnen; folket i Egypten; David mot Goljat; det förnedrade folk som förs bort från sitt tempels ruiner…
Esters bok berättar att deras kval vändes i lycka, deras sorg i högtidsglädje (9:22).
Ester handlar mer om list än om mirakler, men denna berättelse går in i mönstret av ofattbar befrielse och den euforiska glädjen över att fienden utplånats.
Samma glädje väntar de döpta, som vågar gå nära sanningen också i dess utsatthet; i dess slaveri; i dess litenhet; i dess exil; när den måste kämpa; vid dess kors.
Då firar de döpta söndagen, påskdagen, den nya skapelsedagen i sanningens sällskap.
Månad 21 Israel i världen Dag 25/666 Ester 5:8; Matteus 26:38; 1 Korinthier 13:12
Torsdag 6 juni
Fredens barn i Fatima
Tre barn i Fatima i Portugal såg 1917 en lysande kvinna i kronan av en stenek.
Kvinnan, Maria, bad barnen Lucia, Jacinta och Francisco om en tjänst:
“kom tillbaka hit igen”, och detta sade hon varje gång de kom tillbaka, i ett halvår.
Esters första festmåltid för kungen och Haman har precis samma budskap.
När de inbjudna kommer tillbaka, får de veta mer om hennes identitet, och om hennes samhörighet med dem som lider av världens obarmhärtiga cynism.
1917 rasade ett hat mot dopet - Hamans röst var stark i Portugal, liksom i Ryssland och på många andra håll: det var lätt att lockas att lita på våld och hämnd.
Fatima, där vi uppmanas att söka upp helighet, blev fredens särskilda pilgrimsmål.
Månad 21 Israel i världen Dag 26/667 Ester 8:3-13 och 10:1-3; 1 Sam 15; 4 Mos 27:18; 5 Mos 34:9
Fredag 7 juni
Att freda sitt rike som Mordokaj
En mörk och dramatisk symbol i Esters bok är att Haman är ’agagit’.
Det betyder att han är ättling till amalekiternas kung Agag, Israels fiende.
Gud vände sig bort från amalekiterna för att de visade avsky mot det sårbara Israel.
Kung Saul, den förste Messias, som ändå genom Guds Ande blivit en ny människa, miste allt när han skonade Agag tvärt emot Guds uttalade bud.
Mordokaj fullföljer alltså det, som Saul nekade att utföra, och utplånar agagiterna.
Översatt till ditt inre liv vill Guds Ande, Yeshuas Ande, den Ande som driver profeterna, inte att du börjar resonera mot Andens kompromisslöst befriande kraft.
Mordokaj bejakar att förnyas av Anden och befria sitt land från meningslöst hat.
Månad 21 Israel i världen Dag 27/668 Ester 4:6-17; Lukas 1:34; Lukas 1:46-55
Lördag 8 juni
”Kanske var det för en stund som denna du blev drottning” (Ester 4:14)
Det är många bibliska hjältar som först säger nej när de kallas.
Även Ester vill dra sig ur sin utvaldhet, men Mordokaj drivs av Ande och står på sig:
om det nu kommit en drottning från de oskyldiga offerlammens folk, var det för att hon skall slippa vara en av dem? eller för att de också skall få härskarens nåd?
Du blev drottning för att abelsfolket skall ha en röst alldeles intill makten.
Ju mer lysande din utvaldhet är, desto viktigare blir din förbön.
Genom Mordokaj träffades hon av den Ande som lyser ur profeterna, och nu samlas gudsfolket i en bön där deras syster och drottning, och hennes förbön, står i centrum.
Folket sätter sin tillit till att den Mäktige vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Månad 21 Israel i världen Dag 28/669 Ester 8:3-8; Lukas 1:46-55; Johannes 2:1-11
Söndag 9 juni
Förebedjerskan
Esters bok handlar i första hand om den överväldigande räddningen av Israel.
Ett av de tydligaste andra motiven är att Ester är förebedjerska hos den Mäktige.
Hela tiden är hon själv osäker på om hon skall bli bönhörd, men kungen säger själv fyra gånger till henne att hennes bön skall beviljas vidlyftigt (5:3; 5:6; 7:2; 9:12).
Kungens välvilja profeterar om hur Marias bön för de nödställda i Kana blir hörd.
Israels räddning, som den uttrycks i Marias lovsång i Lukasevangeliet, följer esterberättelsen mycket nära - och påminner om Marias roll som förebedjerska.
Vi kan lita på att den lilla kvinnan blir hörd av den som har makt att hjälpa.
Han har noggrant valt ut henne bland alla, för hennes ödmjukhets och viljas skull.
Månad 21 Israel i världen Dag 29/670 Ester 9:20-32; Amos 5:7-15; Ester 3:15; Johannes 2:1-3
Måndag 10 juni
”Låt rätten välla fram som vatten” Amos 5:24
Det är ett jubel som ur själva jorden, en abelssång, som fyller himlen vid purimfesten.
Rika, västerländska döpta, från stabila demokratier, vill ogärna förstå att Bibeln envist handlar om de rättslösa och diskriminerade, vilkas upprättelse firas vid purim.
Den, som förutsätter att domstolar friar den oskyldige, känner sig främmande för Bibelns ständiga längtan efter rätt och rättvisa, vi ogillar bilden av Gud som domare.
Den, som förutsätter att domstolar friar den rike och mäktige, längtar efter Guds dom.
Ett privilegierat gudsfolk riskerar att försvara de privilegierades orättfärdiga segrar.
Delar vi kungens vin med Haman, när han köpt sig rätten till folkmord?
Eller är vi med Jesus på fattigbröllopet i Kana, där förbönen hörs: De har inget vin?
