Upptäck kyrkan och kyrkogården
Berättelserna fortsätter genom kyrkorummet och vidare ut i staden, fram och tillbaka genom seklerna. Den röda kyrkan i hjärtat av storstadens myller tar plats i våra vanliga liv. Den heliga Andens färg påminner om att Gud är här och nu, mitt ibland oss.
1250-1527 Medeltid
1527-1718 Reformation och Stormaktstid
1527 rivs den medeltida kyrkan i samband med att Kung Gustav Vasa tog över stora delar av kyrkans egendomar och inkomster till kronan.
1580 tar Kung Johan III initiativ till en ny kyrka på platsen.
1588–1593 inleds bygget av den nuvarande Sankt Jacobs kyrka under ledning av arkitekten Willem Boy, men arbetena avstannar efter Kung Johan III:s död.
1602 återupptas byggnadsarbetena, men processen avstannar vid flera tillfällen.
1643 invigs Sankt Jacobs kyrka den 26 november i närvaro av bland andra drottning Kristina. Samtidigt bildas Jacobs församling för stora delar av det växande Norrmalm. Dopfunten och en altaruppsats av bildhuggaren Jost Schütz är på plats vid invigningen.
1644 färdigställs den praktfulla sydportalen i gotländsk sandsten genom en donation från amiral Henrik Fleming och Sigrid Kurtzel.
1646–1657 inreds gravkor på platsen för dagens dopkapell för släkterna Fleming och Horn, vilket markerar kyrkans nära koppling till stormaktstidens ledande familjer.
1660–1730 tillkommer ett stort antal huvudbaner och anvapen som minnen över framstående adelsätter.
1665 bekostar Magnus Gabriel De la Gardie förgyllningen av dopfunten, som fortfarande hör till kyrkans främsta konstskatter.
1667–1669 uppförs nya läktare på vardera sida om sydportalen för riksrådet och inflytelserika adelsfamiljer, bland dem Magnus Gabriel De la Gardie, Sten Bielke, Herman Fleming, Svante Banér och Klas Rålamb. Läktare tillkommer senare även i västra och norra delen av kyrkan.
1669 donerar fru Anna Burea ett nytt korskrank till minne av sin make, professorn och statssekreteraren Anders Gyldenklou.
1698–1702 flyttas sakristian till en utbyggnad i kyrkans östra del.