Foto: Magnus Aronson/IKON

Röster om Konfirmation

Här kan du läsa om vad några av 2018/2019 års konfirmander tyckte om sitt konfirmandår

Sofia: I början av konfirmationsåret trodde jag inte på Gud  på grund av att dagens vetenskap visar emot en del i Bibeln men efter att ha gått på ”konfan” ett tag och pratat en del med mina föräldrar om det så tror jag både på dagens vetenskap och Gud.
Anledningen till att jag började tro på Gud och det som står i Bibeln var främst att man inte kunde förklara vissa händelser på den tiden på något annat sätt än mirakel och för att i kyrkan är det alltid trevligt och lugnt. 

Linus: Det som jag kommer ta med mig från konfirmationen är en massa kunskap om den Svenska kyrkan och vad de som jobbar där håller på med. Men också minnen från ett år av många skratt med personer som man inte kände särskilt bra innan, har också kommit närmre vänner som man har tappat efter förskolan och mellanstadiet. 
Det jag kommer minnas längst är nog när det ”spökade” på lägret i Undersvik, det var både spännande och läskigt, själv blev jag lite paranoid och hörde saker som förmodligen inte fanns. 

Julia: Under min tid som konfirmand har jag samlat på mig en massa roliga och oförglömliga minnen. Något jag verkligen kommer sakna är konfa-mackorna, men självklart alla ledarna också!
Vi har varit på flera roliga utflykter, som ett mysigt läger i Undersvik, men också Prison Island i Västerås! Men mitt bästa minne från konfirmationstiden var när vi gick Luciatåg i Börstils kyrka! 
Jag vill verkligen rekommendera att alla som funderar på att konfirmera sig, att göra det! För det är verkligen jätteroligt!