.jpg?doprocessing=1&ci=0%2c0%2c936%2c585&w=936&ra=1.6&c=85)
En mamma berättade för mig om vad som hände när de förberedde för en påskmiddag.
Hela släkten var inbjuden och hon stod i köket och dukade fram sitt finaste porslin, sådant som sparas till de riktigt högtidliga tillfällena. Mitt i allt kom hennes son in och frågade om han kunde hjälpa till. Han har Downs syndrom och behöver ofta mer tid och stöd när han gör saker. Först tänkte hon säga nej. Det var bråttom och mycket som skulle hinnas med. Men så stannade hon upp och gav honom en uppgift: att bära ut kaffekopparna.
Läs vidare här.