Totalt blev det 1700 svar från nästan 260 församlingar och pastorat, vilket ger en unik bild av hur vi rör oss i vardagen. Resultatet? Bilen är fortfarande vår följeslagare nummer ett.
Nästan sex av tio pendlar med bil. Samtidigt står dessa resor för hela 81 procent av utsläppen från arbetspendlingen. Det säger något om vilken roll val av färdmedel spelar.
Men bilden är inte ensidig. Kollektivtrafiken står för drygt en femtedel av resandet vilket är ett tecken på att många verksamheter finns där bussar och tåg faktiskt är ett realistiskt alternativ.
- Resultatet speglar till stora delar hur det ser ut i landet. Landsbygd och mindre orter har svårare att resa klimatsmart eftersom de helt enkelt saknar infrastrukturen. Här behöver vi som kyrka både göra det vi kan för att bidra till bättre infrastruktur, med exempelvis fler laddpunkter, och vara en modig röst för att hållbart resande ska vara möjligt i hela landet, säger Frida Gårdmo, klimatstrateg och projektledare för undersökningen.
Klimatavtryck och kostnader
Resorna till och från jobbet står för den största delen av klimatpåverkan. Varje år handlar det om:
15 548 ton koldioxid från pendling
407 miljoner kronor i kostnader
Lägg till tjänsteresorna plus ytterligare 6 647 ton koldioxid och 175 miljoner kronor så blir helhetsbilden mycket tydligare:
Våra resor ger tillsammans upphov till över 22 000 ton koldioxid och kostar nära 600 miljoner kronor per år. Per medarbetare motsvarar det ungefär 1 ton koldioxid och 27 500 kronor om året.
När jobbet kräver rörelse
Tjänsteresor är en naturlig del av kyrkans verksamhet. Möten med människor, närvaro i hela landet och pastoral verksamhet kräver rörlighet. Här dominerar verksamhetsbilar och privatbilar i tjänsten. Samtidigt visar analysen att just dessa resor också rymmer möjligheter, särskilt när det gäller att ställa om till eldrift eller ersätta vissa resor med digitala möten.
Små förändringar med stor effekt
Det kanske mest hoppfulla i undersökningen är att förändring inte behöver vara dramatisk för att göra skillnad. För att minska utsläppen med bara 1 procent räcker det till exempel att någon av de här insatserna blir verklighet:
- 288 bilpendlare börjar åka kollektivt
- 215 bilister byter till elbil
- 17 procent av utrikes flygresor ersätts med digitala möten
Det visar att många små beslut tillsammans kan bli en kraftfull förändring.
- Det är viktigt att inte fastna i vilka möjligheter som INTE finns utan istället fundera över vad som faktiskt går att göra. Ökad samåkning och bättre planering för att undvika onödiga resor kan nästan alla göra. Det är också roligt att vi i undersökningen kan se att det finns församlingar i alla storlekar och på väldigt olika platser som redan idag är väldigt duktiga och kan vara inspiratörer och vägvisare för andra, fortsätter Frida.
Ett verktyg för omställning
Bakom analysen står CERO-modellen, framtagen vid KTH. Det handlar inte bara om siffror, utan om att kunna fatta kloka beslut. Vilka resor är nödvändiga? Vilka kan göras smartare? Och var ger insatserna störst effekt?
Svenska kyrkan ligger idag ungefär i mitten jämfört med andra organisationer. Det finns alltså både utmaningar och stora möjligheter där vägen framåt handlar om en kombination av bättre förutsättningar (som t.ex. laddinfrastruktur och digitala möteslösningar), tydliga riktlinjer och inte minst våra egna val i vardagen.
Klimatomställningen är ingen sprint, utan en resa vi gör tillsammans. Den här undersökningen visar var vi står idag men pekar också ut riktningen framåt. Och kanske är det just där hoppet finns. Att förändringen inte bara ligger i stora beslut, utan i de små valen vi gör varje dag.
Ta del av resvaneundersökning inom Svenska kyrkan 2026 (intern länk till Kornet).