Vad händer när någon dött?

– Men jag tror aldrig man vänjer sig vid döden.

Hon är en av åtta sjuksköterskor, fem läkare, två kuratorer och en sjukgymnast i palliativa teamet i Karlstad. De tar vid när vården inte längre förmår att bota, bara lindra. Patienterna kan finnas hemma, på olika boenden eller i sjukvården.

– Vårt mål är att symtomlindra. Det är inte alla som blir symtomfria men så gott som.

Läkaren lägger upp en behandlingsplan och står för ordinationen. Distriktssköterskan ger preparaten, Sjuksköterskan utvärderar. Kurator och sjukgymnast kommer in när deras specialiteter behövs. De flesta patienter har cancer och kan ha långt kvar.

– Vi har patienter som varit inskrivna hos oss i ett år.

Anna Larsson började arbeta i äldrevården på Hammarö redan på 1990-talet och fortsatte sedan hon vidareutbildat sig till sjuksköterska. I palliativa teamen har hon arbetat ett år. Många har ångest när de ska dö. Den kan ha olika orsaker, berättar kuratorn Chatarina Grammenis innan hon ska ge sig ut på patientbesök.

– Den kan vara fysisk, existentiell eller social och handla om de efterlevande. En del säger ”jag har skött allt. Hur ska de klara sig?”, säger Chatarina Grammenis.

Ångesten kan vara hemsk att se, berättar Anna Larsson. Både samtal med anhöriga, som kan ge patienten trygghet, och rätt dos läkemedel är viktigt.
När patienten är ”terminal”, alltså när kroppen är på väg att ställa in sig på döendet genom att kroppsfunktionerna avtar, är perioden av ångest förbi.
Det kan gå tre, fem, sju dagar. Palliativa teamet ställer dit en trygghetslåda som innehåller de vanligaste läkemedel man behöver när man ska dö. Anna säger att själva döendet kan vara vackert.

– Det är så stillsamt. Personen ligger där i sängen, kanske är det barnbarn som springer runt. Nån lagar mat. Det är väldigt fint när man kommer till ett hem där det är liv och rörelse när någon ligger döende, där det inte är knäpptyst.

Då är vår rädsla för att dö redan historia och det handlar om ren omvårdnad. Ändra läget i sängen, fukta läpparna, kanske ge ett cerat.

Familjen kan ha haft sina sista samtal, rett ut saker, gjort livets bokslut. De anhörigas frågor kan handla om hur lång tid det är kvar. Och om de sedan har frågor kvar kan de få ett efterlevandesamtal inom några veckor för att lättare kunna gå vidare. Den kropp som blir kvar och ska tvättas och kläs är en före detta människas döda kropp.

– Och så öppnar vi ett fönster så att själen ska ta sig ut.

Anna Larsson säger att döden och gamla människor ligger henne varmt om hjärtat.

– Det ska vara ett fint avslut och det spelar ingen roll vem man har varit. Alla är lika
mycket värda.

I jobbet är hon van vid döden. Privat vänjer hon sig inte.

– Det tror jag inte man gör. Om jag skulle få en sjukdom och kämpar och kämpar mot den, så kanske jag skulle ändra inställning. Men nu har jag väldigt svårt att tänka mig att dö.

Så du är också rädd?

– Ja.

Text: Börge Nilsson och Helena Söderqvist

Kyrknytt är Karlstads pastorats församlingstidning. Under 2017-2023 skickades tidningen även till alla hushåll i Värmland och Dalsland. Denna text publicerades i ett nummer av tidningen Kyrknytt som kom ut under 2018.