Tillsammans med Skogsstyrelsen hade vi då, i februari 2023, identifierat 16 platser där det verkade möjligt att återväta mark som tidigare dikats ut. Anledningen till den manuella utdikningen, som var vanlig i början av 1900-talet, var då att kunna plantera skog eller att kunna slå hö till djurhållning. Vad man inte visste var att dessa torrlagda torvmarker skulle komma att läcka ut växthusgaser i atmosfären och bidra till en negativ klimateffekt.
Inte alltid lyckosamt
Att genomföra återvätning handlar rent praktiskt om att täppa till de diken som en gång grävdes och låta vattnet spridas ut över marken, oftast torvmarker, igen. När en sådan återvätning är lyckosam så stoppas läckaget av växthusgaser från det markområdet.
Men forskningen har redan tidigare utvisat att all återvätning av det här slaget inte ger den klimateffekt som önskas. Det som påverkar är bland annat markens bördighet och torvlagrets tjocklek. Enkelt sammanfattat är återvätning för det mesta mest effektivt i Götaland och södra Svealand men betydligt mindre effektivt i norra Sverige.
Vad har vi lärt oss?
Som bekant kan ett utdikat vattendrag löpa ganska långt och inte sällan korsar det markgränser till närliggande markägare. Då måste man bli överens om att återvätning ska ske. Det kan ta tid och funkar inte alltid.
Stiftets granskogar har på flera håll försvagats, bland annat av barkborreangrepp och torka. På sådana ställen är det inte lämpligt att genomföra återvätning.
Höga naturvärden och otillräckligt djup på markernas torvlager har också gjort att tidigare planerad återvätning ställts in och andra platser har valts ut.
Hur har det då gått med våra 16 återvätningar?
Det snabba svaret är nej, alla 16 är inte genomförda. Inte exakt de som vi då hade pekat ut. Men vi har hittat andra. Vi har åtta genomförda återvätningar med en sammanlagd areal på 13 hektar. Ett nytecknat avtal på tre hektar ligger i "pipen" för planering och pluggning, alltså igensättning av dike.
Minskning av koldioxid hittills? En ungefärlig beräkning indikerar att cirka 6 ton koldioxid per hektar och år stoppas från att släppas ut från de 13 hektaren. Då kan man alltså räkna med ungefär: 13x6 = 78 ton per år totalt. (Det motsvarar ungefär 10 personers utsläpp/ år)