Celsing
Lyssna

Nyhet / Publicerad 10 augusti 2026

Peter Celsing ritade OP

Peter Celsing räknas till de mest betydelsefulla svenska arkitekterna under 1900-talet. Men innan de stora offentliga byggnaderna kom kyrkorna. En av dem är Olaus Petrikyrkan på Gärdet, invigd 1959.

Peter Celsing föddes i församlingen 1920 och utbildade sig till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan och fortsatte därefter sina studier vid Konstakademiens arkitekturskola. Under några år arbetade han hos den betydligt äldre arkitekten Sigurd Lewerentz, en av den moderna svenska arkitekturens stora namn. Lewerentz kom att få betydelse för Celsings utveckling, inte minst genom intresset för material, ljus och rummets uttryck.

I Stockholm är Celsing kanske främst känd som arkitekten bakom Kulturhuset vid Sergels torg, Filmhuset på Gärdet och Sveriges riksbank. Men när Celsing under 1950-talet etablerade sin egen verksamhet blev kyrkorna en viktig del av hans arbete. Historien om Olaus Petrikyrkan, i folkmun kallad OP, började redan innan Celsing kom in i bilden. Oscars församling hade sedan början av 1940-talet sökt efter en lämplig plats för en ny kyrka på Gärdet. Stadsdelen hade vuxit snabbt och behovet av både gudstjänstlokaler och lokaler för församlingens verksamhet hade blivit större.

År 1954 fick Peter Celsing uppdraget att arbeta med projektet. Förutsättningarna var speciella. Församlingen hade från början önskat sig en fristående kyrka, men platsen på Armfeltsgatan var avsedd för bostadsbebyggelse. Lösningen blev en byggnad där kyrka och församlingsliv integrerades med den moderna stadsdelen.

Olaus Petri kyrka blev därför inte en traditionell kyrkobyggnad som reser sig ensam över sin omgivning. Kyrkan byggdes in i den norra delen av en svängd huslänga. I samma byggnad fanns ett trettiotal bostäder och lokaler för olika verksamheter.

Det vardagliga och det heliga kom därmed ovanligt nära varandra. Utifrån är kyrkan ritad förhållandevis sluten. Kyrkodelen markeras bland annat genom de få fönstren och det stora vita betongkorset framför byggnaden. En fristående klockstapel i vit betong med tre klockor visar också att något annat än ett vanligt bostadshus finns på platsen.

Men det är framför allt när man lämnar gatan och går in i kyrkorummet som Celsings idé blir tydlig. Hans ambition var att skapa ett rum där den moderna människan skulle kunna uppleva att hon hade lämnat vardagen och trätt in på en annan plats. Celsings intention har beskrivits som att den andaktssökande nutidsmänniskan skulle kunna komma in och förnimma: ”Här är helig plats och här bor förvisso Gud.”

OP invigdes 1959, mitt under en intensiv period i Celsings karriär. Under dessa år arbetade han med flera kyrkor på olika håll i Sverige. De gav honom möjlighet att utveckla ett arkitektoniskt språk som var modernt utan att försöka efterlikna äldre tiders kyrkor.

Celsing var samtidigt en del av den generation arkitekter som skulle sätta sin prägel på det svenska efterkrigssamhället. När hans karriär fortsatte blev uppdragen större och alltmer offentliga.

På 1960-talet ritade han Filmhuset på Gärdet, inte långt från OP. Därefter följde två av de byggnader som kanske starkast förknippas med hans namn: Sveriges riksbanks hus och Kulturhuset vid Sergels torg.

Peter Celsing fick dock inte själv uppleva alla sina stora byggnader färdigställda. Han avled 1974, endast 54 år gammal.