Som en av de präster i Stockholm som viger brudpar under pingsten lyfte Helena Carlberg fram att många par kommer till kyrkan med en medvetenhet om livets sårbarhet.
– En del som kommer är väldigt upptagna av festen, gästerna och klänningen – allt det fina som ska ske den dagen. Men det är många par som också kommer med sin skörhet och känner: ”Nej, men vi behöver få den här förbönen”, sa Helena Carlberg i Sveriges Radio.
Och kanske är det ingen slump att så många väljer just pingsten för sitt bröllop.
– Utanför visar hela naturen en stor kärlekshandling till oss alla. Det här är ju den vackraste tiden på året, sa Helena Carlberg i Sveriges Radio.
När vi får tag i Helena Carlberg efter inslaget utvecklar hon sitt resonemang kring varför det fortfarande finns starka skäl för många att söka sig till kyrkorummet när de vill bekräfta sin kärlek.
– Förutom det juridiska, att man tycker att äktenskapet är den bästa samlevnadsformen, finns det flera andra motiv som gör att människor väljer att vigas i kyrkan, säger hon.
Helena Carlberg förklarar att statistiken över kyrkliga vigslar inte berättar hela historien. Många par väljer i dag att först gifta sig borgerligt och senare ha en större kyrklig ceremoni med välsignelse.
– Vi ser en trend där man för juridikens skull gift sig borgerligt och sedan väljer att ha ett stort kyrkbröllop som egentligen inte är en vigsel utan en välsignelsegudstjänst. Särskilt under pandemin blev det så, när många fick skjuta upp den stora festen, säger hon.
Enligt Helena Carlberg handlar kyrkbröllopet om mer än tradition och estetik – även om kyrkorummet spelar en viktig roll.
– Man väljer kyrkan för att det ger tyngd och pondus åt stunden – rummet som bär symboler, tradition och historia. Vigselgudstjänsten är också en rit, med ett före och ett efter, som bekräftar samhörigheten, säger Helena Carlberg.
Hon beskriver också välsignelsen som ett uttryck för hopp snarare än en garanti.
– Att välja att bli välsignade i sitt äktenskap handlar om erfarenheten av att det inte finns några garantier i livet. Vi lever med en skörhet, en tunn hinna mellan liv och död, mellan glädje och kamp. Man vet att det kommer dagar som inte är lika strålande vackra som en lördag i maj, förklarar Helena Carlberg.
På den klassiska frågan om man måste vara ”troende” för att vigas i kyrkan betonar Helena Carlberg att Svenska kyrkan rymmer många olika sätt att tro.
– Minst en av de blivande makarna måste vara medlem i Svenska kyrkan. Men här finns inga gränser för vad tro är. Framför allt är det människor som hoppas som kommer inför altaret – hoppandes människor, säger hon.
Till de par som står inför sin stora dag skickade Helena Carlberg också med ett råd till radiolyssnarna.
– När ni står där framme – ta vara på den stunden, sa hon i Sveriges Radio.
Du kan lyssna till inslaget här!
ERIK LUNDSTRÖM
erik.lundstrom3@svenskakyrkan.se