Östermalm var länge kontrasternas stadsdel, med rikedom och fattigdom sida vid sida. Vissa delar var rena slummen ännu i slutet av 1800-talet.
Det fick Agnes Lagerstedt (1850–1939) erfara när hon som ung kom till Stockholm och blev folkskollärarinna i Hedvig Eleonora. I klassrummen mötte hon barn som var trötta, hungriga, smutsiga och fulla av ohyra.
Hon såg hur stora familjer trängdes i eländiga ruckel. Nästan alla måste ha inneboende för att klara hyran. Hon såg barn som skulle läsa läxor vid samma bord där man söp och skrålade.
Genom ett stipendium fick Agnes Lagerstedt resa till London och studera det sociala arbete som bedrevs av några eldsjälar i stadens slumområden. Hemma igen blev hon vicevärdinna i några ruskiga hus vid Nybergsgatan. Agnes Lagerstedt rensade upp och anlade lekplatser. Hon ordnade utflykter, uppvaktningar och hjälp till sjuka. Hyresgästerna, inte minst kvinnorna, mötte en omtanke de aldrig tidigare hade varit med om.
Med stöd av socialt engagerade personer bildade Agnes Lagerstedt 1892 AB Stockholms Arbetarehem och fick köpa en tomt i kvarteret Storken mellan Sibyllegatan och Jungfrugatan. Snart stod de första husen klara med 65 smålägenheter. Hon flyttade själv dit, och vid Sibyllegatan blev hon kvar livet ut.
Hyrorna var låga. Det fanns tvättstuga, gemensamt badrum, bibliotek och samlingssal. Det inrättades också sjukkassa och vilohem för trötta husmödrar. Många ville flytta dit, och Agnes Lagerstedts skapelse blev en förebild för andra liknande bostadsprojekt.
Senare byggde Stockholms Arbetarehem ytterligare hus i olika stadsdelar. Men tiderna förändrades, och efter kriget såldes husen successivt. Tegelhusen i kvarteret Storken står kvar och ägs i dag av en bostadsrättsförening.
Agnes Lagerstedt var anspråkslös men samtidigt drivande och målmedveten. År 1954 fick hon ge namn åt en gata i Fruängen, men egentligen borde det väl ha varit en gata här i Hedvig Eleonora, där hon började sin stora insats.
JOHAN HAAGE
johan.haage@gmail.com