170512
- Jag ser fram emot att slippa ha en kalender att följa. Vissa dagar kommer jag till och med kunna ta av mig klockan, säger prästen Göran Dellskog som gått i pension under våren.
Nästan trettio år i församlingens tjänst hann det bli. Göran kom till det som då hette Bankekinds pastorat 1988. Pastoratet bestod av församlingarna Bankekind, Askeby och Örtomta och det är i Örtomta församlingshem vi träffas för en pratstund tillsammans med Dennis Arvidsson som började som vaktmästare i Örtomta 2001.
- På den tiden bodde jag i närheten, i Göstad. Någon från kyrkorådet hade visst smygtittat på mitt hus och sett att trädgården var välskött. Så jag fick jobbet, säger Dennis och ler illmarigt.
- Jag var med och anställde dig, jag är glad att det blev du, säger Göran som hunnit med många gudstjänster, dop, vigslar och begravningar tillsammans med Dennis.
- Du har döpt båda mina grabbar, påminner Dennis.
- Ja, och när din företrädare gick bort var vi båda med och begravde honom, säger Göran.
Apropå begravningar förklarar Göran en sak som kanske förvånar. Att han med åren blivit allt mer berörd vid dessa tillfällen.
- Jag tror det har med åldern att göra. Man blir mer lättrörd över huvud taget ju äldre man blir, åtminstone jag.
På frågan om något särskilt minne från åren i Åkerbo nämner han 2003, året då han sökte - och fick - en komministertjänst i dåvarande Rystad pastorat.
- Det var ett lyft för mig. I 15 år hade jag varit ensam präst i ett 3-församlingspastorat, jag förstår inte hur jag orkade. Nu fick jag plötsligt prästkollegor och många andra härliga arbetskamrater, utbrister Göran.
Någon nostalgi i stil med ”det var bättre förr” finns inte heller hos Dennis. Också han välkomnade förändringarna med fler kollegor och större geografiskt område – även om hans hjärta alltid klappat lite extra för Örtomta kyrka.
Men nu lämnar du församlingen?
- Ja, jag tyckte det var dags att göra något annat. Jag är 56 år och tänkte att det är nu eller aldrig.
Efter påsklovet började han ett jobb på Rosenlundsskolan i Skäggetorp.
- Jag har vaktmästarsysslor men är också ett stöd för eleverna. Det är väldigt varierande arbetsuppgifter. Jätteroligt, säger Dennis och berättar att han på förmiddagen flyttat harungar som låg i en grop på skolgården.
Liksom Göran ser han fram emot lediga helger, en ovanlighet för den som arbetar i kyrkans tjänst. En hel del resor med sambon och ädelfiske väntar.
Göran kommer att ta det lugnt första året. Känna efter hur det är att vara ledig. Men inte vara helt sysslolös. I juli och augusti finns han med vid några av helgmålsbönerna i Östra Skrukeby kyrka (klicka här). Kanske blir det något engagemang på Gatuteatern i Gamla Linköping där dottern Rebecka arbetar.
- Jag har gjort små inhopp, bland annat varit präst i ett husförhör. Prästen spelar präst, säger Göran och småler.
I höstas sprang han sitt tjugonde Bysjölopp (11 km). Och mer löpning lär det bli.
Efter 16 år som arbetskamrater skiljs Dennis och Göran åt. Det har blivit dags att summera varandra:
- Dennis är en väldigt trevlig prick. Glad och lätt att ha att göra med.
- Dito, svarar Dennis.
Text och foto: Katarina Sandström Blyme
