Foto: Anna Norén

Gustav Adolfs kyrka

Beskrivning av Gustav Adolfs kyrka i Viby

Adress till Gustav Adolfs kyrka

Almgrens väg 18 (Viby)

På en låg höjd över den flacka Kristianstadsslätten reser sig ett mäktigt gråstenstorn, som bär inskriptionen 1784. Detta är tornet till 1100-talskyrkan Gustav Adolf i Viby socken.

Att en kyrka från tidig medeltid heter Gustav Adolf kan ju verka förbryllande. Fram  till 1778 hette kyrkan Viby, men då utverkade talmannen i bondeståndet, Nils Svensson, i rojalistisk yra Gustav III:s nådiga tillstånd att hans hemförsamling måtte uppkallas efter Sveriges nyfödde tronföljare – Gustav Adolf.

Med kraftiga gråstensmurar och romansk grundplan med långhus, korkvadrat och halvrund absid anlades kyrkan redan i slutet av 1100-talet. Dessa delar står tämligen väl bevarade kvar. Det mäktiga gråstenstornet tillkom först 1784 och ersatte den gamla klockstapeln sydväst om nuvarande tornet. År 1822 tillkom sidoskeppet, ”nykyrkan”, åt norr.
Ursprungligen hade kyrkan ett platt innertak av trä, vilket senare ersattes av tunnvalv i samma material. Under 1400-talets senare del slogs valv i sten, som efter ytterligare några år dekorerades i den s.k. Everlövsmästarens stil. I den breda triumfbågen samt i korets valvkappor finns målningar kvar.

Bänkinredningen är av modernare slag från 1890-talet, som ersatte en äldre med bänkdörrar.
Ett gammalt senmedeltida triumkrucifix, som sedan 1883 varit deponerat hos Kulturen i Lund, uppsattes söndagen den 18 juli 1934.
Dopfunten, som tidigare varit placerad vid predikstolen, flyttades till sin nuvarande plats 1971 i och med att två bänkrader togs bort. Den är av medeltida ursprung utan ornering samt utan fals men med uttömningshål (piscina), tillhörande Tynells Borrby-grupp.
Den rikt snidade predikstolen är ett arbete från 1600-talets förra hälft är prydd med de fyra evangelisterna med sina symboler.

På den målnig, som tidigare prytt altaret och till kyrkans återinvigning den 4 maj 1940, efter den omfattande restaureringen, blev upphängd på södra långhusväggen, ser man Kristus böjd under korset stående på en vinpress, som anses symbolisera det ställföreträdande lidandet.
Altarringen med knäfallet är daterad 1879 och ersätter en äldre från 1600-talet.
Altaruppsatsen har under tavlan av Kristus inför Pilatus följande inskription: ”Anno 1692 Tabula haec ornata est. Inspectore Templi Jacobo (oläsligt). Pastori Olao Aulin.” Överst finner vi Carl XI:s krönta namnchiffer. Att det senare återfinnes på denna upphöjda plats är inte unikt. Man finner det i flera skånska kyrkor, bland annat i grannkyrkan i Rinkaby. Då gällde det att övertyga ännu tvivlande skåningar om att det inte längre var den danske kungen, utan den svenske, som var högsta världsliga överhet.
På korets norra vägg hänger ett krucifix av trä från 1806, vilket tidigare hängt som altarprydnad på altartavlans plats.

En ovanlighet för en liten landsortskyrka ståtar vår kyrka med två spelbara orglar. Den äldre är från 1902 och ersatte en äldre från 1851. 1902 års orgel har en manual plus en ”bihangspedal  och sex stämmor. Fram till 1959 pumpades orgel för hand när det insattes en eldriven orgelfläkt. Orgelfasaden uppfördes 1849.
Den nya orgeln, som placerades på den befintliga läktare i ”nykyrkan”, invigdes den 1 december 1974 och är byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Den är helmekanisk och har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal.

I tornet finns två klockor. Den stora är gjuten 1752 av Gerh. Meyer, Stockholm. Den lilla klockan blev omgjuten 1771 av Abraham Palmberg, Kristianstad.

Beskrivningen är hämtad ur broschyren om Gustav Adolfs kyrka. För att läsa den i sin helhet finns den i kyrkan.