Socknen bildades år 1718 som kapellförsamling (annex) till Mogata och fick då heta S:t Peders socken och kyrka. Kyrkan uppfördes samma år av arrendatorn på Hösterum, Magnus Olof Wahrling och marken hade skänkts 1677 till begravningsplats av assessorskan Wendela Rosenhielm f Canterstierna på Börrums gård. Då hade man i nära nittio år hållit gudstjänst i en sal på denna gård. Kyrkan av timmer fick en enkel rektangulär form med tak av spån. Inredningen blev också mycket enkel med altarbord och en oansenlig predikstol.
Ägarna på Börrrums gård visade stor frikostighet. Assesorskan Rosenhielm skänkte senare en silverkalk och en oblatask, en blå mässhake, antependium, altarduk, mässkjorta, sammetsdyna, ljuskrona, ljusstake med två pipor, den lilla klockan, sammetsdyna, ljuskrona, ljusstake med två pipor, den lilla klockan, ett kalkkläde och en silverkanna samt ett par silverljusstakar. Dessutom gav hon i testamente frälsehemmanet Norrtorp under Börrum till kyrkotjänares avlöning. Men testamentet hade inte bevakats utan klandrades av sonsonen, fänrik Per Wernskjöld, som återvann det genom Göta hovrätts dom år 1771.
Den frikostiga frun på Börrum är verkligen värd församlingens tacksamhet. Några år senare inköptes en ringklocka för 400 daler. Klockstapeln byggdes 1726. Först 1736 tillkom en sakristia, uppförd av byggmästare Sven Persson och året därpå byggdes en takryttare på kyrkan. En läktare uppfördes också eftersom utrymmet började bli trångt i kyrkan. En finare predikstol spårade man upp i Törnevalla kyrka år 1742 (eller 1744), som då fick en ny sådan.
Under 1700-talets mitt gjordes en del reparationer på kyrkobyggnaden med tjärning, vapenhus, ny altarring, delvis nya bänkar, nytt golv av sten i koret och slutligen vitmålning av interiörer av målare Wikström i Söderköping. Slutligen fick kyrkan en klocka av kommissarie G A Fors på Börrum och en ljuskrona genom inköp. Kring kyrkogården fanns från början endast en stockmur (bogårdsmur). Den ersattes 1752 av en mur av sten. Det gamla spåntaket ersattes år 1808 med tegel, som levererades från Thorönsborg.
Kyrkans interiör ger en stämningsfull bild av ett senkarolinskt kyrkorum, som med enkla medel samlar delarna till en vacker helhet. Bänkarnas dekoration med sin karakteristiska, delvis allmogemässiga målning, det tunnvälvda taket, altare och predikstol är accenter i denna tidstypiska kyrkointeriör.
År 1761 hade greve J F von Schwerin på Stegeborg skänkt 2000 dlr kmt till en orgel, allmogemässiga målning, det det tunnvälvda taket, altare och predikstol är accenter i denna tidstypiska kyrkointeriör.
År 1761 hade greve J. F. von Schwerin på Stegeborg skänkt 2000 dlr kmt till en orgel, och meningen var att inköpa en sådan från den kände Johan Wistenius i Linköping. Men eftersom en tredjedel av kostnaden saknades kom frågan att förfalla. År 1836 anskaffades ett begagnat orgelverk, som förbättrades av den kände Anders Jonsson i Ringarum, klockare och orgelbyggare (mästare bl a till Djursdalaorgeln). Den gjorde tjänst till 1871, då den ersattes med en ny, troligen byggd av orgelnist Dahlström i Gusum. Då tillkom också fasaden, som ännu användes. Dahlströms orgel utbyttes 1923 mot en ny, som levererades av Furtwängler o. Hammer i Hamburg. Den nuvarande orgeln utfördes 1968 och är byggd av orgelbyggare Rickard Jacoby i Stockholm. Den innehåller 5 st stämmor. År 1968 utbyttes Jonssons orgel, som f.ö kasserats 1921 och efterträtts i den gamla fasaden, med en ny.
1836 skedde ett inbrott i kyrkan och av det blygsamma inventariet stals ett par mässingsstakar med vridna pipor, två malmstakar, en ljusplåt av mässing, en tennljusstake och en vinkanna, vilket allt var en mycket kännbar förlust. Kyrkan restaurerades 1850, då den reveterades och fönstren förstorades, samt 1921 - 22 under ledning av arkitekt K. Nordenskjöld, då taket spåntäcktes, sakristian nybyggdes, värme installerades, orgeln av Furtwängler o. Hammer tillkom, interiören målades och exteriören putsades om, ett målat korfönster tillkom samt hela byggnadens konstruktion förstärktes.
Restaureringen 1960 - 61 omfattade takets täckning med ny spån liksom klockstapeln. Tio år tidigare hade elvärme installerats. Öster om kyrkan ligger ett gravkor, som uppfördes 1752 för att hysa assessor Gustaf Adolf Forss och hans maka
Vendla Catharina Rosenhielm på Börrums gård.
(Ur BÖRRUMS KYRKA av Bengt Cnattingius, Linköping 1971)