När Svenska kyrkan rustar för framtiden är det viktigt att ge bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift – att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Därför har kyrkomötet på nationell nivå beslutat om en ny lokal struktur som gör att ansvaret för resurser och verksamhet hålls samman och medlemmarna får möjlighet till större inflytande och engagemang. Den kyrkliga organisationen ska så långt möjligt vara enkel, tydlig och begriplig.
Kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, vill att organisationen både ska ta tillvara på engagemanget i församlingarna samtidigt som kyrkan ska bli bättre på att samverka, inte minst på det administrativa området.
Kyrkomötets beslut innebär att det även fortsättningsvis ska kunna finnas församlingar med ansvar för församlingens grundläggande uppgift, med egen ekonomisk förvaltning och med ansvar för personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet. Alternativt kan församlingar tillsammans bilda ett pastorat som då får motsvarande samlade ansvar men där den lokala församlingen får ett avgöra inflytande på det egna gudstjänstlivet och andra områden som är specifika för församlingen.
I varje pastorat, eller församling som inte ingår i ett pastorat, väljer medlemmarna ett kyrkofullmäktige som i sin tur utser ett kyrkoråd som styrelse. I de församlingar som ingår i ett pastorat utser kyrkofullmäktige, utöver det pastoratsövergripande kyrkorådet, ett församlingsråd som ska ansvara för gudstjänstlivet i församlingen och andra uppgifter som anges i församlingsinstruktionen (en ”verksamhetsplan” som är gemensam för alla församlingarna i pastoratet).
Det är viktigt att församlingsrådet har en förankring i församlingen. Därför har kyrkofullmäktige skyldighet att genomföra ett öppet nomineringsmöte dit bara församlingens röstberättigade medlemmar inbjuds. När församlingsrådet utses kan resultatet av valet till kyrkofullmäktige spela roll, men det finns också utrymme att utse personer som är aktiva i församlingen men som inte har velat vara med på någon nomineringslista. Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är valbar till församlingsrådet, men i första hand är det personer som är aktiva i församlingslivet i den aktuella församlingen som bör komma i fråga.
Förändringarna medför en tydligare ansvarsfördelning än idag, inte minst därför att ansvaret för resurser och verksamhet hålls samman. Förändringarna innebär också att det blir enklare för församlingarna att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden. Till kyrkovalet i september 2013 innebär det att du som är medlem ska välja kyrkofullmäktige i din församling eller ditt pastorat. Där det tidigare varit två val till den lokala nivån (församling och samfällighet) blir det alltså bara ett.
Ytterst sett handlar allt om kyrkans grundläggande uppgift. Det är viktigt att komma ihåg att organisationen bara är ett ramverk som ska göra det enkelt och tydligt för kyrkan att fullgöra sin uppgift. Ytterst handlar det om att vara ett redskap för Guds rike och inbjuda alla människor att tillhöra trons folk och dela dess liv.
Fakta om pastorat:
I ett pastorat samlas den administrativa, ekonomiska och teologiska ledningen. Kyrkoherden är chef för pastoratet.
Församlingsrådet utses av kyrkofullmäktige. Valbar är medlemmarna inom pastoratet vilket gör det möjligt att engagera sig i en annan församling än den man bor i. Mandatperioden i ett församlingsråd – högst fyra år - bestäms av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet kan delegera uppgifter till församlingsråd.
Kyrkovalet förenklas då val till samfälligheterna försvinner.