Hälsning från Mali
”Välkommen till vår verklighet” – Försvarsmaktens reklamkampanj för inte så länge sedan bjöd in till att få lära känna försvarsmakten mer på djupet. Vi fick i reklam på TV se hur män och kvinnor, med vardagens alla bekymmer och glädjeämnen, axlade uniformen och lade ner sig själva och sin tid i att försvara Sverige och bidra till fred på flera platser runt om vår planet.
I skrivandes stund sitter jag i Mali, utsänd tillsammans med Försvarsmakten som präst (eller fältpastor som det heter i organisationen). Med denna hälsning vill jag säga välkommen till vår verklighet till just dig som läser detta.
Vanligtvis jobbar jag som komminister i Enköpings pastorat med ansvarsområde att vara militärpastor för Ledningsregementet som är beläget i pastoratet.
Uppdraget är inget nytt, det sträcker sig tillbaka till Gustav Vasas tid då han beslutade att tillsätta präster till flottan och sedan armén. Det är många komministrar som genom åren tjänstgjort tillsammans med förband runt om i Sverige och utomlands på internationella uppdrag.
Jag får ofta frågan vad jag egentligen gör som pastor på ett regemente, varför jag väljer att klä mig i prästskjortan och uniformen. Och svaret är ganska enkelt egentligen: Jag jobbar med att möta människor i deras verklighet och tala om kristen tro på ett sätt som relaterar till den verkligheten.
Med rekryterna som gör sin värnplikt blir det både som en ungdomspräst och som en lärare, med ledningen för regementets bataljoner blir det som en rådgivare i frågor om religion, kultur och etik.
Vi firar gudstjänst och andakter tillsammans, soldater vill döpas och konfirmeras, eller för den delen gifta sig.
Som militärpastor finns man där som alla oavsett livsåskådning och det är vårt uppdrag att förmedla kontakt med andra trosföreträdare om behov finns bland försvarsmaktens personal.
På internationellt uppdrag så är det samma sak, men här är det en skarpare verklighet där våld och död alltid ligger närmare än hemma i Sverige.
Under 2017 under mitt första uppdrag till Mali och staden Timbuktu var det inte ovanligt att basen där vi bodde blev beskjutna med raketer och granater, under de tillfällena satt vi alla i samma bunker och hörde nedslagen utanför. Att få dela den verkligheten och senare få tala om hur Gud finns med där och då, det är bland det finaste jag gjort.
I juni kommer jag hem, då tar en annan präst över uppdraget att vara ställföreträdande tro, själasörjare, gudstjänstledare och kamrat här i Mali.
Behovet av präster kommer att fortsätta finnas, både här och hemma och vi som kyrka behöver svara upp på det rop efter oss som kommer från Försvarsmakten.
Slutligen, be för oss militärpastorer, be för dem som sänds ut på internationella uppdrag och be för våra soldater som varje dag är villiga att lägga ner sina liv för att vi hemma får leva i trygghet.
Med varmaste hälsningar
Jimmy Werf