Vatten som forsar i en å.
Lyssna

Tro

”Tryggare kan ingen vara” sjöng farfar när jag fått polio. Polion gjorde mig till en överlevare.

Under livets gång har jag råkat ut för många mörka saker som våld i hemmet, utsatt för brott, barn med drogproblematik, barnbarn med stora problem. Uppbrott jag inte velat ha. 

Allt som hänt har varit så mörkt men jag har alltid rest mig upp igen. Min inre styrka har varit min drivkraft i att söka. Jag var länge arg på livet, men visade det inte utåt. Jag har ifrågasatt varför men aldrig blivit bitter.  

Jag har alltid sökt men inte funnit. När jag en dag diskuterade tro med mitt barnbarn som då var i 12 stegsbehandling sa han: ”Farmor, Gud är det du vill att det ska vara, det är stenen jag sitter på, det är vågorna som slår mot stranden som du älskar, du väljer själv”.  

Där började jag hitta vari min tro låg. Den ligger i det jag ser, den ligger i känslan av en begynnande trygghet den ligger i att våga tro ”att det bär”. 

Förundran ligger i hur enkelt det är att våga lita på att det finns något så mycket större som älskar mig precis som jag är.

Min tacksamhetsbok är nu lätt att skriva i varje kväll. 

Text: Gunilla Hårdberg, sångare i Harmony Gospel