I september publicerar Strängnäs stiftshistoriska sällskap Missale Strengnenese i
tre tjocka bokvolymer, totalt 1 500 sidor. Strängnäsmissalet från 1487 är
Sveriges fjärde tryckta bok (550 s., latin), en kyrkohandbok för dåvarande
kyrkor i Strängnäs stift – från Södermalm i Stockholm till Askersund; den
användes i Närkes och Södermanlands kyrkor och kloster 1487–ca 1527. Boken
tillverkades troligen i franciskankonventet i Gamla stan (Stockholm) på uppdrag
av Biskop Kort Rogge i Strängnäs.
Syftet med utgivningsprojektet är att för första gången undersöka boken
materiellt, konstnärligt och liturgiskt, samt bokens funktion i Sturetidens
maktpolitik som ett försök till standardisering av det senmedeltida
gudstjänstlivet. Hur gick kyrkans gudstjänster till före reformationen, då Sverige
övergick från den katolska kyrkan till den evangelisk-lutherska kyrkan? Det får
man veta i de tre böckerna om Strängnäsmissalet från 1487. I de tre
bokvolymerna återges missalet i färgtryck, översättning och med kommentarer
och vetenskapliga artiklar.
En hundraårig dröm
Redan 1939 kunde läsaren av Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv
lägga märke till notisen ”Ny upplaga av Strängnäs-Missalet” och planen ”att
inom den närmaste framtiden få till stånd ett nytryck i faksimil av ett av våra
medeltida missalen, nämligen Missale Strengnense”. Initiativtagare var Knut
Peters (1894–1950) som inte lyckades att samla in medel till utgivningen.
Drömmen om att ge ut missalet har dock fortlevt bland Strängnäs stifts
prästerskap. Och för sex år kontaktades domkyrkobibliotekarie Elin
Andersson i Strängnäs domkyrkobibliotek för att skissa på en utgivningsplan.
Året därefter, 2020 var Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet,
anlitad för det tvååriga översättningsarbetet. Detta tack vare ett stort bidrag från Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning. Därefter engagerades
docent Karin Lagergren vid Linnéuniversitetet, för att transkribera de liturgiska
sångerna. Året därefter påbörjade en rad artikelförfattare, från universitet och
institutioner i hela Sverige, sitt skrivande.
Projektet omfattar 2,4 miljoner kronor och finansieras så här långt av Pro
Fide et Christianismo, Gustav VI Adolfs stiftelse för svensk kultur, Olle
Engkvists Stiftelse, Strängnäs stiftstyrelse, Kungl. Vitterhetsakademien, Åke
Wibergs stiftelse, Södergrenska stiftelsen, Lars Hiertas minne,
Birgittaföreningen, SSB och Musikaliska Akademien.
Tre volymer
Förordet till artikelvolymen och hela utgåvan är författat av biskoparna Anders
Arborelius och Johan Dalman. Docent Biörn Tjällén presenterar ny forskning
om Biskop Rogge och Sturetiden. Professor Stephan Borgehammar skildrar
gudstjänstlivet i den senmedeltida sockenkyrkan. Docent Erika Kihlman bidrar
med banbrytande forskning om Strängnäsmissalets textkällor. Docent Karin
Lagergren analyserar sångerna i Strängnäsmissalet, och deras varianter. Docent
Wolfgang Undorf analyserar boktrycket. Docent Patrik Åström analyserar
bokbandet, material och användning. Professor Eva Lindqvist Sandgren skildrar
historien bakom Julia Becks illuminationer i Missale Strengnense. Konservator
Fanny Stenback lyfter bevarandefrågan. Fil dr Elin Andersson skildrar
överbibliotekarie Gustaf Klemmings intensiva försök att köpa missalet till KB:s
samlingar. Teol dr Carl Sjösvärd Birger skriver om 1900-talets liturgiska
uppvaknande i Strängnäs stift och en hundraårig vision om att ge ut missalet på
nytt. De liturgiska melodierna har transkriberats av docent Karin Lagergren och notsättning av domkyrkoorganist Torvald Johansson.
Volym II innehåller en översättning från latin till svenska, med
vetenskapliga kommentarer. De två första volymerna innehåller över 400 bilder
av medeltida miljöer och föremål. Majoriteten av fotografierna är nya, i många
fall de första fotograferingarna av de medeltida föremålen.
Volym III framvisar hela missalet i färgbilder, från pärm till pärm. För
formgivningen av de tre volymerna står illustratören och grafiska formgivaren
Lisa Lanning.
Den 19–20 september 2025 anordnas ett symposium i Strängnäs domkyrka och
Roggeborgen, med anledning av utgivningen av Strängnäsmissalet.