Livets källa - 2 söndagen efter trettondagen

Text av kyrkoherde Jannica Norén

Julledigheten är över och terminen har börjat, men pandemin tvingar oss till försiktighet, restriktioner och karantän ännu en tid. Temat på söndag är Livets källa och jag ställer mig frågan: Var finns livets källa, det som ger mening i mitt liv i denna svåra tid?

Vi har aldrig haft det så fint och pyntat hemma hos oss, som under denna jul. Familjen har aldrig ätit så gott, fikat, spelat spel, pysslat och umgåtts så mycket som under detta jullov. Anledningen är att vi har suttit i hushållskarantän på grund av Covid-19. Värst var det för barnen som inte fick träffa kompisar och ha jullov på det sätt som de hade önskat. Vi gjorde allt för att fylla tiden med aktiviteter, belöning och mys för att skapa mening och få tiden att gå. Ändå längtade vi ut och efter något mer.

”Är någon törstig, så kom till mig och drick”, säger Jesus. Han är källan som ger liv och livet mening. "Den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig törstig” säger han i Joh 4:14.

Vår djupaste törst kan inte stillas av upplevelser, mys eller smaksensationer, utan bara av honom som är livets källa. Vi människor är inte bara kropp och sinnen, utan också ande. Det finns en djupare och inre längtan, som inte kan stillas av det yttre. En andlig längtan, som endast kan stillas av drycken som Gud kan ge.

Blå vattenvågor

”Om du visste vad Gud har att ge”, säger Jesus till kvinnan vid Sykars brunn. Den som upplevt Andens liv får ett nytt perspektiv på tillvaron och vad som stillar min törst. Ändå glömmer vi och ser inte alltid vart källan finns, särskilt när livet är svårt och prövar oss på olika sätt. Vi behöver därför påminnelser, höra Jesus ord om det levande vattnet och låta Anden leda oss rätt.

I dopet får vi ta emot den heliga Ande och döpas i den källa som ger liv. Ordet ”dopfunt”, kommer av latinets ”fons”, som i fontän. Det betyder källa. Här rinner livets källa fram!

I dopet får vi en mängd löften från Gud. Att vägen till Gud står öppen och orden från himlen vid Jesus dop: ”Detta är min älskade son”, också är till dig och mig. Dopet är en gåva, men att leva i dopet och av livets källa kräver sitt arbete.

Den som smakat och druckit av det levande vattnet blir aldrig mer törstig på samma sätt, men vi behöver återvända till källan, om och om igen. Kanske ställa oss frågan: Ur vilka källor dricker jag och vilka ger mig liv?

Under livet dricker vi ur olika källor. Vi förser våra liv med olika saker. Vissa smakar gott, andra inte. Finns det något vatten som gör att jag upptäcker källan hos mig? För källan finns i vårt inre, den är inte beroende av våra yttre omständigheter, utan finns om vi låter Anden fylla oss med sitt liv.

Jesus säger ”är någon törstig så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans hjärta ska flyta strömmar av levande vatten” (Joh 7:37-38). Det är också ett löfte. Kommer vi till Jesus med vår längtan och vår törst, stillar han den med levande vatten. Det är inget vanligt vatten, utan vatten som ger livsmod, hopp, glädje, allt vi behöver för att inte bara existera utan också leva.

Jag har en broderad tavla i mitt kök där det står: ”Livet är det som sker medan du lever ditt liv”. Livet är här och nu, inte sen. Frågan är om jag lever det fullt ut och vad jag fyller det med? Strömmar av levande vatten eller annat som inte kan stilla min törst?

En gammaldags reservoirpenna ligger i en anteckningsbok, fylld med handskriven text.

Tankar inför helgen

Pastoratets präster, diakoner och församlingspedagog funderar över kommande söndags texter.