Nu arrangerar Ucklum Spekeröds Församling en unik föreläsning av Michael Ben Menachem, överlevare från förintelsen som är aktuell med sin nyligen utgivna bok ”Pojken med Davidsstjärnan”.
Ta tillfället i akt och boka in denna intressanta kväll.
Kom och hör en överlevandes berättelse!
Var: Ucklums kyrka När: 16 mars, kl 18:00 Berättare: Michael Ben Menachem
Michael Ben-Menachem har bott i Göteborg sedan 1970-talet. Han är fortfarande verksam som skolpsykolog, legitimerad psykolog, författare och konstnär.
Michael känner sitt kall och skyldighet att berätta om de lidanden nazisterna utsatte människor för under förintelsen. Tiden får aldrig göra att dessa fruktansvärda händelser faller i glömska.
Om boken Pojken med Davidsstjärnan
Boken handlar om de första trettio åren av mitt liv. Jag var åtta år 1944 när nazisterna tog mig och min far till uppsamlingsläger och sedan vidare till olika arbetsläger i Österrike. Min mor dog under ett tillfälligt besök i Budapest, där de ungerska pilkorsarna och tyskarna var makthavande. Jag led av undernäring och mina tår frös sönder under lägervistelsen. I min bok berättar jag om våra umbäranden ur ett barns perspektiv. Språket ändras sedan när jag beskriver våra lidanden i Ungern under kommunismen. Bland annat fick jag inte studera på grund av att pappa arbetade ensam i sin lilla bokhandel och klassades därför som ”blodsugande kapitalist”. Jag skriver sedan om mina flyktförsök och om den lyckade flykten ut ur Ungern. I bokens sista del redogör jag om min mognad som människa och som jude. Slutligen berättar jag om hur jag fick ett nytt hemland i Sverige.
Boken bevisar, att man efter krig, lägerliv, svält och förödmjukelser, efter flyktförsök och misslyckanden ändå kan stå upp om och om igen, gå framåt, leva och bli en lycklig människa. Mitt budskap är att ha civilkurage och att med sina små medel stoppa alla orättvisor dom ser omkring sig.
Nu är boken tryckt på svenska under titeln; ”Pojken med Davidsstjärnan”.
Jag hör till den krympande skaran överlevande. Här i Göteborg är det nog bara jag som fortfarande kan och orkar gå ut till skolor och kyrkor och tala med eleverna och församlingsmedlemmar så att de får en rättvis bild av de fasansfulla händelserna vi som barn var med under kriget.
Svenska nazister och rashatare håller möten överallt i Sverige. De marscherar på våra gator, attackerar synagogor och begravningsplatser. Vi som har upplevt vad deras ideologi går ut på känner oss tvingade att gå ut och berätta sanningen.
Ur boken: ”Tryckvågen kom innan jag hörde det öronbedövande ljudet. Ett ljud som gick rakt in i hjärnan och stannade där. Det susande ljudet som brukade komma strax före detonationen spräckte trumhinnan. Jag kände en glödande metallsmak i munnen, det luktade svavel och damm. En bittersöt doft spred sig i luften. Hade vi luft kvar? Plötsligt blev det tyst igen. Väldigt tyst. Jag öppnade ögonen, tittade mig omkring. Jag såg järnbalkar som låg huller om buller, stora betongbumlingar, betongspillror överallt och längst ner på golvet låg en arm. Den var helt grå…”
Om boken Pojken med Davidsstjärnan
Boken handlar om de första trettio åren av mitt liv. Jag var åtta år 1944 när nazisterna tog mig och min far till uppsamlingsläger och sedan vidare till olika arbetsläger i Österrike. Min mor dog under ett tillfälligt besök i Budapest, där de ungerska pilkorsarna och tyskarna var makthavande. Jag led av undernäring och mina tår frös sönder under lägervistelsen. I min bok berättar jag om våra umbäranden ur ett barns perspektiv. Språket ändras sedan när jag beskriver våra lidanden i Ungern under kommunismen. Bland annat fick jag inte studera på grund av att pappa arbetade ensam i sin lilla bokhandel och klassades därför som ”blodsugande kapitalist”. Jag skriver sedan om mina flyktförsök och om den lyckade flykten ut ur Ungern. I bokens sista del redogör jag om min mognad som människa och som jude. Slutligen berättar jag om hur jag fick ett nytt hemland i Sverige.
Boken bevisar, att man efter krig, lägerliv, svält och förödmjukelser, efter flyktförsök och misslyckanden ändå kan stå upp om och om igen, gå framåt, leva och bli en lycklig människa. Mitt budskap är att ha civilkurage och att med sina små medel stoppa alla orättvisor dom ser omkring sig.
Nu är boken tryckt på svenska under titeln; ”Pojken med Davidsstjärnan”.
Jag hör till den krympande skaran överlevande. Här i Göteborg är det nog bara jag som fortfarande kan och orkar gå ut till skolor och kyrkor och tala med eleverna och församlingsmedlemmar så att de får en rättvis bild av de fasansfulla händelserna vi som barn var med under kriget.
Svenska nazister och rashatare håller möten överallt i Sverige. De marscherar på våra gator, attackerar synagogor och begravningsplatser. Vi som har upplevt vad deras ideologi går ut på känner oss tvingade att gå ut och berätta sanningen.