Det var med stor bestörtning vi tog emot besked att Peter Andreasson lämnat oss.
Plötsligt och oväntat kom beskedet som har skakat om oss och påmint oss än en gång om hur skört livet är. Det är en sekund mellan liv och död och vi har varandra tillfälligt.
Peter var en plikttrogen arbetskamrat. Skallsjö församling var hans arbetsplats sedan mitten på 80-talet. Han kom in som tonåring och gjorde praktik och fick senare en tjänst som vaktmästare.
Peter var alltid först på jobbet och han var nästan alltid där. Sällan sjuk eller frånvarande.
När övriga kom till arbetet var det ofta redan rent och snyggt då Peter redan städat.
Peter hade också hand om trädgården runt församlingshemmet. Han trivdes med det och särskilt när han körde 4-hjulingen. Vi minns honom i vårsolen när han körde 4-hjulingen med solglasögon på.
Peter var inte de många ordens man utan höll sig gärna för sig själv, men ordnades det tävlingsaktiviteter var han gärna med. Han stod ofta kvar som segrare när personalen spelade rundpingis. I sportens värld kunde man alltid hitta samtalsämnen och Peters hjärta klappade extra hårt för Frölunda hockey.
Peters bil stod alltid på samma plats på morgonen när man kom. Reflexmässigt tittar vi fortfarande efter både bilen och Peter när vi kommer till arbetet.
Vi är bara veckor ifrån att inviga vår utbyggnad av personalkök och nytt vaktmästargarage som Peter varit engagerad i.
Nu får han inte köra in 4-hjulingen i det nya garaget. Inte heller hänga upp alla verktygen, som han hade exemplarisk ordning på. Det känns ofattbart. Tomt och sorgligt.
Skallsjö kyrkas kyrktorn lyser i mörkret som en påminnelse om det ljus som aldrig slocknar. I den kyrkan ska Peter begravas. Peter döpt in i Guds famn ska i kraft av dopets löfte överlämnas till det eviga ljus som aldrig slocknar.
Peter, vila i frid. Du fattas oss!
Medarbetare och förtroendevalda i Skallsjö församling