Lyssna

Nyhet / Publicerad 23 december 2021

Julen – något att längta efter

För familjen Tham är julen en högtid som alla ser fram emot. På första advent börjar de med lysa upp huset med en adventsstjärna i fönstret. Därefter bakar de pepparkakor, mandelmusslor och julgodis. Julhelgen fylls sedan med gemenskap, kyrka och god mat.

I fönstret står flickorna Sophie 8 år och Else 5 år med sina blonda kalufser och kikar nyfiket ut. Julstjärnan i fönstret har pappa Henrik Tham fått hänga upp på nåder inför dagens fotosession till Saltaren. Det är några dagar före advent och dottern Sophie tycker de ska vänta tills det verkligen är advent på riktigt. 
– Jag tar ner den sen så blir det rätt, säger Henrik.

Vi är på besök hos familjen Tham på Solsidan för att höra hur de firar jul i sin familj. Familjen består av Henrik, Ida och barnen Sophie och Else. Det går inte att ta miste på deras längan efter julen. I år ska Sophie vara med i kyrkans julspel för första gången.
– Jag ska vara en ängel. Det ska bli roligt att få klä ut mig, säger hon.
Hon sjunger i barnkören sedan några år tillbaka och har längtat efter att få en roll i julspelet. Lillasyster Else längtar också efter att få sjunga i barnkören och vara med i julspelet. 

Foto: Magnus Aronson

Familjen Tham firar jul vartannat år hos Henriks föräldrar i Saltis och vartannat med Idas familj på västkusten. Sophie och Else berättar om sin julafton, som den brukar vara. 
– Vi vaknar och går till våra julstrumpor för att se vad som finns i. Sen äter vi julfrukost. Vi har små tomtar på bordet och får en pepparkaka, berättar de. 

Efter frukosten byter familjen om och åker till släkten. Där väntar kusinerna och lek. Till lunch gör farmor julgröt.
– Farmor har börjat att ge den som får mandeln en liten present. Det är uppskattat, säger Ida.
– Jag fick mandeln förra gången, säger Sophie glatt.

De allra flesta år har familjen besökt kyrkans julbön men i år blir det julspelet istället.
– Jag tycker det är en fin tradition att gå till kyrkan under jul och vi har alltid gjort det i min familj, säger Henrik.  
Som barn sjöng Henrik i kör och i familjen finns ett stort musikintresse. På julafton sjunger han ”O helga natt” för familjen och hans syster ackomp-
anjerar på pianot. 
– Vi gillar musik mycket i familjen och jag gillar att sjunga, säger han.

Foto: Magnus Aronson

Nu vill Sophie och Else visa julkrubban som Ida har ställt upp på matsalsbordet. Ivrigt sätter flickorna igång att ta upp krubbfigurerna, tittar på dem, vänder och vrider, byter figurer, tills de hittat sin favorit. Här finns kycklingar, lamm, kossor och alla möjliga figurer.
– Jag sätter ängeln på taket, säger Else som nu har hittat just sin favorit.
– Men var ska vi lägga Jesusbarnet? frågar Sophie.
Ida berättar att hon märker hur mycket barnen gillar att leka med krubban.
– Helt plötsligt kanske det ligger ett lamm på en annan plats än i krubban. Det leks mycket här hemma, säger hon.
Julkrubban är snickrad av farfar och en gåva till Else till hennes första jul. 
– Farfar plockade vass i Saltis till vasstaket och figurerna har farmor köpt i Storkyrkoboden i Gamla stan, säger Ida.
 – Hmm… jag tror att vi saknar Josef. Det här är nog en annan figur, säger Ida och tittar på den och och skrattar.

Julen har många och långa traditioner och för många människor kan högtiden uppfattas som något viktigt från vårt förflutna. Det menar Annika Nordstam, forskare på Institutet för språk och folkminnen och redaktör för boken ”Nu gör vi jul igen”.
I kapitlet ”Mormors ljusstakar och tomtelatte” skriver Annika om hur julen kan få människor att jämka samman sina liv, hur de tar med sig något från förr men hittar även på nya traditioner.

 

 

 

Foto: Magnus Aronson

För även om julen som högtid ständigt förändras och återskapas är tradition viktig i människors egna berättelser. För både barn och vuxna är det just de återvändande sakerna och ritualerna som skapar julen. Upprepningen, att den återkommer år efter år och att man kan se tillbaka och minnas sina tidigare jular är betydelsefullt. Samtidigt som de återkommande teveprogrammen, julklapparna och granen förhöjer julkänslan i nuet, knyts också trådar till större gemensamma sammanhang och till det förflutna.

Många känner att julen är en tid som förbinder oss med tidigare generationer vilket konkret kan vara genom ”pappas glögg” eller ”farmors köttbullar”. Utöver maten kan föremål som julpynt till exempel utgöra direkta förbindelselänkar till andra tider och människor. Kanske julstjärnan som gått i arv sedan generationer i familjen. Men det välbekanta måste också förenas med något obekant, ett spänningsmoment som rymmer något nytt för året. 

För familjen Tham är julen en viktig tradition som betyder mycket.
– Det är en familjehögtid när vi umgås. Julmiddagen på julafton är omistlig för oss, säger Ida.
Det är mörkt ute och julstjärnan lyser. Snart är det advent och allt det barnen berättat om kan snart få börja. Om några veckor kommer granen vara på plats, pyntad och vacker. 
– Vi gillar verkligen julen, säger Else.