Foto: Arne Hyckenberg, Unsplasch

Det handlar om möten

Tanken med kyrkoherde Thomas Arlevall

Min väg in i kyrkan blev genom musiken. Jag började spela gitarr när jag var tolv år och satt hemma och plankade låtar av Elvis, Rainbow och Toto. Men det är ju inte särskilt kul att spela på egen hand, så i gymnasiet var vi ett gäng, som startade ett band. Detta var på 80-talet i Borås och vi ville hitta spelningar. Men var? Jo, några i bandet var med i Missionskyrkan och var det någonstans det spelades mycket så var det just i kyrkor och församlingshem. Och på den vägen var det. Vi repade och spelade och repade och spelade. Och vi hade grymt kul ihop! Senare engagerade jag mig i kyrkans ungdomsverksamhet och konfirmandarbete och så ännu mer musik. Till sist stod jag inför ett avgörande val i livet. Jag skulle bli präst. Då var jag 25 år.

I Saltsjöbaden har jag fått möta lika många människor som olika vägar in i kyrkan. En del har liksom jag själv tagit vägen genom musiken, som i körernas sångarglädje och gemenskap. Några har sökt sig till kyrkan efter att förlorat sin älskade livspartner, sökt efter sociala sammanhang för att bryta känslan av ensamhet, men minst lika mycket för att göra något bra och viktigt för andra.

Eller som för en vän som tog vägen in i kyrkan i Saltis genom ungdomarnas värld. Om jag minns rätt så var han först ganska skeptisk till kyrkan. Men när äldste sonen valde att konfirmera sig så startade också pappans resa in i kyrkans värld. Min vän åkte med på kyrkans skidresa med konfirmandfamiljer och som en vuxen hjälpledare vid konfirmandlägret. Senare blev det både ledarutbildningar för ungdomar och föräldraträffar om tro och livet. Och så fortsatte det. Det blev en minst sagt spännande resa in i kyrkans värld, som han inte hade väntat sig.
Varför gjorde han det? Det kan bara han själv svara på. Men jag minns att han sa, att han vill göra något bra och viktigt för ungdomarna här i Saltsjöbaden. Inte var det kyrkan han tänkte på då. Ändå blev det hans väg till kyrkan. Han ville göra något som spelar roll för andra och i det här fallet för ungdomarna. Det handlade om möten mellan människor. Och om att ha grymt kul tillsammans.

Dessa dagar är det många som engagerar sig för kyrkans fasteinsamling, för en av våra grundläggande mänskliga rättigheter - Rätten till mat. Så många som 800 miljoner människor har inte möjlighet att äta sig mätta! Kyrkan vill visa, att jordens resurser skulle kunna räcka till alla. I Saltsjöbadens jobbar Internationella gruppen för fullt med olika projekt för att samla in pengar. Prästosten i centrum är ett sådant projekt. Visst handlar det om att göra något bra och viktigt för andra människor. Men det handlar också om att de har kul tillsammans när de träffas. Det handlar om möten mellan människor.

Och det är vad kyrkan handlar om. Som i språkcaféet för nyanlända och frivilliga. Visst lärs något viktigt: svenska. Men de har också kul när de träffas. Så många människor, så många vägar till kyrkan. Och allt handlar om möten.
Detta är trons centrum – möten mellan människa och Gud. Därför att Gud själv trivs så bra med relationer. Det är ju därför Gud är både fader, son och ande.* Eller om jag tolkar fritt efter hjärtat: moder, dotter och livgiverska.
Ja, det är vad kyrkan handlar om: Möten mellan människor och mellan människor och Gud. Välkommen du också som vill mötas i något av vår kyrkas alla sammanhang och gudstjänster!

*Treenigheten är ett av kyrkans största mysterier,
som det har funderats över i nästan 2000 år :)

thomas tipsar

Missa inte...
..invigningen av vår fina Barnkyrka, söndag 12 mars kl 11. Det blir festligt firande med tårta och sång av barnkörerna.

 

Lyssna på...
....lyssna på gitarrsolot i Totos låt ”Goodbye Eleonore” som jag försökte planka en gång i min ungdom.

 

Ta chansen...
...att lyssna på författaren Ylva Eggehorn som kommer till biblioteket för att prata om ”Vad är en människa?” onsdag 22 mars kl 18.30.