Flickorna hann med första terminen i skolan, skollovet blev förlängt och så blev det hemskolning under andra terminen. Flickorna tog det bra och uppskattade att mamma nu skulle vara deras fröken. Tuffare var det för just mamma.
“I början var det mycket svårare för de kunde varken läsa eller skriva och jag fick sitta med dem hela tiden och hjälpa till med allt - två gånger dessutom. Jag är inte lärare men försöker vara pedagogisk. När vi är hemma andra gången nu så går det mycket bättre eftersom vi kan upplägget och jag har satsat mer på att vi ska ha roligt snarare än att köra hårt,” säger Victoria.
Tjejerna har inte saknat sina kompisar så mycket, de har alltid varandra och leker så bra tillsammans att skolarbetet ibland har gjorts på andra tider. Mest har de saknat sin lärare, Mr V.
“Vi får lektionerna inspelade och kan göra dem när vi vill, i början satt de och vinkade till honom fast han inte kunde se dem.”
Skolan börjar troligtvis igen den 12 oktober och gladast åt det är kanske ändå mamma Victoria.
“Jag är jättestolt över allt de åstadkommit och det har varit häftigt att vara med dem när de lär sig, det händer aldrig annars. Nu när jag är peppad på att de ska tillbaka tycker de nog mest att jag tjatar,” säger hon och skrattar.
Innan flickorna började skolan var de ofta på kyrkans barngrupp Lille Skutt. För Victoria är Svenska kyrkan i Melbourne väldigt viktig. "När man är långt hemifrån blir den särskilt viktig, en plats att gå till och känna sig hemma. De gör ett så bra jobb och det måste vi stötta så det får finnas kvar", säger hon.
/Tina Zenou
