Kerstin Lego flyttade från Åmål till Australien 1971. Sedan dess har hon återvänt till sin hembygd i stort sett varje australisk vinter. Men i år blev det annorlunda.
“När man fick ställa in resan på grund av Covid-19 var det såklart ledsamt. Vår dotter med familj hade planerat en visit till Sverige och den fick också avbokas. Men nu har jag accepterat att det är så,” säger Kerstin som bor i Sunbury med sin man John. Det hon saknar mest med att inte vara i Sverige under sommarmånaderna är naturen, kulturen, släkt och vänner.
“Just nu känner jag mig tryggare här och det är bara att finna sig i situationen. En vinter härnere går bra som omväxling. Det är konstigt att inte vara i Sverige under sommaren där, men hoppas vi kan åka nästa år. Är bäst att inte ha för stora förväntningar om det inte blir av.”
Kerstin har tagit över sina föräldrars torp utanför Åmål i Dalsland. Några vänner tittar till det och klipper gräset så det inte blir för vildvuxet. Själv håller hon sig sysselsatt med böcker, korsord, fotografering, matlagning och släktforskningen, som tar mycket tid. Tråkigt just nu att inte kunna umgås med andra som vanligt. Men jämförelsevis tänker hon på att våra förfäder hade det kämpigare med fler pandemier och kriser i sina liv.
“När jag åker till Sverige brukar jag inte kunna fira min dotters födelsedag i juli tillsammans med henne och familjen, så det hade jag verkligen sett fram emot att göra i år, men nu blir det inget av det heller eftersom vi är i lockdown igen. Men det är inte synd om oss här. John och jag har sällskap av varandra och man kan, trots allt, ha kontakt med andra via telefon och dator,” säger Kerstin.
Hon uppskattar mycket kyrkans digitala gudstjänster och tittar varje vecka. Om det inte var för Svenska Kyrkan vore det betydligt kännbarare att bo så här långt från Sverige. En längre tid tillbaka var hon med i kyrkorådet och i många år sjöng hon i Skandinaviska kören och var ofta på kyrkan.
”Den betyder så mycket för gemenskap och andlig spis. Teamet som arbetar där gör ett fantastiskt jobb och man känner sig alltid välkommen,” säger Kerstin Lego.
/Tina Zenou