Den skadade muren omger den gamla kyrkogården vid Njurunda kyrkoruin och utgör en viktig del av platsens kulturhistoriska miljö. Pastoratet arbetar nu med de administrativa och tekniska förberedelser som krävs innan restaureringsarbetet kan påbörjas. Lämplig restaureringsmetod utreds och samråd med Länsstyrelsen förbereds. Eftersom området omfattas av kulturhistoriska värden behöver restaureringen genomföras med stor hänsyn till murens konstruktion och historiska karaktär.
Säkerheten prioriteras under planeringsarbetet
Som en del av säkerhetsarbetet har pastoratet tagit fram permanenta varningsskyltar som ska sättas upp i området. Det övervägs även om delar av eller hela området behöver spärras av helt i väntan på restaureringen.
Målet är att så långt som möjligt behålla allmänhetens tillgång till den historiska platsen, men säkerheten för besökare måste alltid komma först. Omfattningen av eventuellt mer långsiktiga avspärrningar kommer därför att avgöras efter bedömningar på plats.
Fram till dess att restaureringen genomförs uppmanas besökare att hålla avstånd till den skadade muren. Man bör inte klättra, sitta eller leka på muren, och inte heller flytta fallna stenar. Vuxna som besöker området tillsammans med barn behöver vara särskilt uppmärksamma och hjälpa barnen att hålla avstånd från muren.
Pastoratet känner i dag inte till några personskador som har uppstått till följd av murens skador. Samtidigt behöver en närmare bedömning av platsen genomföras för att klarlägga risken för ytterligare stenras och vilka tillfälliga skyddsåtgärder som kan behövas innan restaureringen är genomförd.
En viktig del av Njurundas kulturhistoria
Njurunda kyrkoruin är resterna av församlingens medeltida kyrka med ursprung i 1200-talet. Kyrkan byggdes om och utvidgades vid flera tillfällen under århundradena innan den förstördes i en brand den 18 juni 1870.
Runt ruinen ligger den gamla kyrkogården där gravstenar, järnkors och gravhällar fortfarande vittnar om generationer av människor som levt och verkat i bygden. Tillsammans bildar kyrkoruinen, gravarna och den omgivande muren en sammanhållen kulturmiljö som skapar en tydlig länk mellan dagens Njurunda och tidigare generationer.
Den omgivande kyrkogårdsmuren, ofta kallad bogårdsmur, har historiskt fungerat som avgränsning mellan kyrkogården och det omgivande landskapet. Förutom att markera begravningsplatsens gränser har sådana murar traditionellt också haft en praktisk funktion genom att hindra betande djur från att ta sig in på kyrkogården. Muren är därför en betydelsefull del av den samlade kulturmiljön kring kyrkoruinen.
Det är viktigt att skilja mellan den låga bogårdsmuren och själva kyrkoruinen. De aktuella skadorna berör den omgivande kyrkogårdsmuren och inte de högre murverken som utgör resterna av den tidigare kyrkobyggnaden.
Kallmurad konstruktion kräver särskild kompetens
Muren är enligt Riksantikvarieämbetets register uppförd som en så kallad kallmur. Det innebär att stenarna är lagda utan murbruk mellan sig. Konstruktionens stabilitet bygger i stället på stenarnas tyngd, form, kontaktytor och hur de är placerade i förhållande till varandra.
När en eller flera stenar förskjuts eller faller ur muren påverkas balansen i hela konstruktionen. Därför kan även intilliggande delar av muren försvagas, även om skadorna vid första anblick ser begränsade ut.
Just denna typ av konstruktion gör restaureringsarbetet särskilt specialiserat och ställer krav på erfarenhet av traditionell stenbyggnadsteknik.
Restaureringen inleds med undersökning och dokumentation
Innan någon restaureringsmetod kan fastställas behöver murens skick undersökas närmare. Ett första steg är att dokumentera murens konstruktion och de skador som finns. Därefter görs en bedömning av om de fallna stenarna kan återläggas direkt eller om större delar av muren behöver demonteras varsamt för att sedan byggas upp på nytt.
Vid restaurering av kallmurar är utgångspunkten att återanvända befintligt material så långt det är möjligt. Även murens underlag och eventuella fyllning behöver kontrolleras. Stenarna passas därefter samman så att de får stabila upplag och tillsammans bildar en hållfast konstruktion.
Målet är att återställa murens stabilitet genom stenarnas placering och samspel med varandra. Att använda murbruk är inte självklart eftersom det förändrar murens ursprungliga konstruktion och tekniska funktion. Valet av restaureringsmetod behöver därför bygga både på en teknisk undersökning av muren och på en antikvarisk bedömning som tar hänsyn till kulturhistoriska värden.
Tidplan ännu inte fastställd
Det finns sedan tidigare ett offertunderlag för återmontering av fallna stenar, men underlaget behöver nu uppdateras och anpassas till den metod och omfattning som den kommande restaureringen kräver.
Arbetet befinner sig i planeringsfasen och någon tidpunkt för genomförandet är inte fastställd. Pastoratet kommer att återkomma med ytterligare information när förberedelserna har kommit längre och restaureringen kan planeras i detalj.
För Medelpads södra pastorat är målsättningen att både värna besökarnas säkerhet och bevara en kulturhistoriskt värdefull miljö för framtida generationer.