Elisabet Einarsdottir - sopran
Matilda Paulsson - alt
Georg Källström - tenor
Anton Eriksson - bas
Mikaeli kammarkör
S:t Matteus Kammarkör
S:t Matteus Symfoniorkester
Espen Myklebust Olsen - dirigent
Beethovens mästerverk från 1824 är en symfoni som bär ett budskap om frihet, gemenskap och hopp. Med den avslutande satsen, där kör och solister framför ”Ode an die Freude”, sprängde han den klassiska formen. De fyra satserna leder från dramatik och kontraster till en nyskapande final som blivit en tidlös symbol för humanism och enhet.
Entré: 200 kr, ungdom 7-14 år 100 kr, barn under 7 år gratis.
Platsbiljetter säljs via nortic.se och i entrén. Kom gärna i god tid.
Symfoni nr 9 i d-moll, opus 125, blev Ludwig van Beethovens sista fullbordade symfoni. Symfonin, som komponerades under total dövhet, fullbordades 1824 och anses vara viktig för inledningen av romantiken. Mest känd är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Friedrich Schillers dikt "Till glädjen", som sedan 1972 används som Europahymnen. Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de deltog tillsammans i de olympiska spelenmed ett så kallat alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till "Visan om solen, månen och planeterna", numera främst känd som "Januari börjar året". Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien. Precis efter att Storbritannien lämnade EU blev Symfoni nr 9 den mest spelade sången i Storbritannien.[6]