Andakt

Söndag 17 januari

2 söndagen efter trettondagen (se psalmboken s.1314)

Inledningspsalm 86 O Guds kärlek dina höjder
https://youtu.be/RCUp3uHc2vo

Dagens bön
Livets Gud
För oss till brunnar med levande vatten
Och var för oss en källa som ger liv i överflöd.
I Jesu namn. Amen

Läsning Andra Moseboken 33:18-23

Mose sade: »Låt mig få se din härlighet!« Herren svarade: »Jag skall låta min höghet och prakt gå förbi dig, och jag skall ropa ut namnet Herren inför dig. Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig mot.« Han fortsatte: »Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.« Sedan sade Herren: »Här bredvid mig finns en plats, ställ dig här på klippan! När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har gått förbi. Då skall jag ta bort min hand och du skall se mig på ryggen. Men mitt ansikte får ingen se.«

Läsning Efesierbrevet 1:7-14

I honom och genom hans blod har vi friköpts och fått förlåtelse för våra överträdelser – så rik är den nåd med vilken Gud har låtit all vishet och klokhet flöda över oss. Och han har yppat sin viljas hemlighet för oss, det beslut om Kristus som han hade fattat från början och som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allting i Kristus, allt i himlen och på jorden. I honom har vi fått vår arvslott, förutbestämda därtill av honom som låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut: vi skall vara Gud till pris och ära, vi som redan på förhand hade satt vårt hopp till Kristus. I honom har också ni, sedan ni hört det sanna ordet, evangeliet om er frälsning – i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, fått den utlovade heliga anden som ett sigill. Den är en borgen för vårt arv, att Guds folk skall bli friköpt och Gud få pris och ära.

Psalm 760 Din nåd är dyrbar
https://youtu.be/SzK4OgiZwdQ

Söndagens evangelieläsning Johannesevangeliet 2:1-11

På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet. Vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: »De har inget vin.« Jesus svarade: »Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än.« Hans mor sade till tjänarna: »Gör det han säger åt er.« Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas reningsceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter. Jesus sade: »Fyll kärlen med vatten«, och de fyllde dem till brädden. Sedan sade han: »Ös upp och bär det till bröllopsvärden«, och det gjorde de. Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom – men det visste tjänarna som hade öst upp vattnet – ropade han på brudgummen och sade: »Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu.« Så gjorde Jesus det första av sina tecken; det var i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

Så lyder det helige evangeliet. Lovat vara du Kristus

Betraktelse över söndagens texter

Åh så gott det kommer kännas att äntligen få ses på riktigt! Mina vänner, mina föräldrar och syskon i Danmark. Ja och alla ni i församlingen samt mina kollegor, inte minst mina två nya kollegor som jag aldrig jobbat med innan.

I senaste Covid-relaterade jobbmejlet, som skickades ut i veckan, instruerades vi bland annat till ”inga fysiska möten”. Vi skall med andra ord planera, inspireras, samarbeta, uppmuntra varandra och utveckla vårt arbeta genom zoommöten och telefonsamtal.

Det är inte det samma att vara kyrka på så vis, inte alls, men i väntan och längtan efter vår frihet, får vi relatera till varandra och vår Herre efter bästa förmåga och även till oss själva.

Vi blir till dem vi är genom att ingå i sammanhang med andra; att beröra och bli berörda på riktigt. Vi är varelser som är kroppsliga, själsliga och andliga och måste kunna få leva och må bra i alla dessa dimensioner av tillvaron, om vi skall vara hela och harmoniska.

Tema på kyrkoårets söndag är Livet källa och alla 3 texter berör sättet vi relaterar; till varandra, till oss själva, till Jesus och Gud - och såklart också hur Gud Fader, Son och Helige Ande relaterar till oss.

Nyckelorden i texten från 2 mosebok är nåd och barmhärtighet. Texten här är tagen nästan från mitten av Torah (de 5 moseböckerna), där Gud slutar ett förbund med sitt folk genom Mose. Det mittersta ordet finns bare några avsnit efter söndagens text och är i Torahrullar utmärkta genom att ordet börjar med en stor bokstav – inte en versal utan att bokstaven har skrivits med större stil än de övriga bokstäver (det har vi förlorat i de kristna tryckta biblar).

Se bild ovan
2 Mos 34;7 = mitten av Torah

Ordet är notzer (samma rot som i bynamnet Na(t)zareth) och rotbetydelsen är förråd eller skattkammare och översätts lite konstigt ”Han håller fast vid sin kärlek mot tusenden” där engelska bibelöversättningar har ”preserves”, vilket på svenska är ”bevara” och ligger närmare grundbetydningen. I moseboken framgår det att från detta Guds förråd finns det ”uppmagasinerat” eller ”bevarat” nåd och kärlek i ett sådant överflöd, att denna källa inte kommer tina utan räcker till tusenden av generationer (tolka det som evigt). I texten 2 mosebok kapitel 33+34 går Gud i förbund med sitt folk, när Torah överräcks Mose, och en källa av nåd och barmhärtighet flödar fram till folket genom den Guds vägledning Torah ger, i att relatera både till Gud andra människor och skapelsen. I vår söndags text säger Gud, att han är nådig och barmhärtig mot den han vill (det är inte människors avgörande eller människans synd som bestämmer vem som får ta emot nåd och barmhärtighet). Guds plan och kärlek är så mycket större än människans förmåga att se och förstå.

I Episteltexten går ordet nåd igen, när Paulus talar om Kristus som ett Guds-förbund. Vem han var, hans livsgärning samt uppståndelsen och Paulus citerar nyckeltexten i Tanack, som var Paulus bibel, när han konstaterar att ”så rik är den nåd med vilken Gud har låtit all vishet och klokhet flöda över oss” – ”i Kristus har Gud sammanfattat allting i himmel och på jord”. I Kristus har än en gång Guds skattkammare öppnat, som inte uttömdes på Sinai, så mer nåd nu flödat över människor och även når hedningar/alla folk.

I Johannes evangeliet gör Jesus sitt första tecken och genom det visar han att det vinet han åstadkommer (det goda han ger från sin Faders källa) överträffar det som kommer från det jordiska vinet och i dialogen med Maria, påminner han henne om att i relationen till henne (och till människor) är han mer än hennes son.

Guds nåd och kärlek gör något med oss – i kristet språk kan vi ibland säga att Guds Ande får kropp i oss - ytterst sett i vårt hopp att Gud ger oss himmelska kroppar och evigt liv, som de flesta av oss kristna fortfarande tror på.

Nåd kärlek och barmhärtighet vill bli till fysiskt liv genom oss – det är som vatten som alltid letar sig neråt i ett landskap– Guds nåd och kärlek i Anden kommer symboliskt ner från höjden och letar alltid efter att ta fysiskt kroppsligt liv, som är det konkreta sättet vi levar på jorden och relaterar till varandra.

Men just nu känns det verkligen som om att det är stop i flödet. Kanske är jag inte den ända som ställer mig frågan ”hur når Guds nåd och barmhärtighet oss genom varandra när vi tvingas till att mötas genom telefoner, zoom, visir plasthandskar och 2 meters avstånd”? Det känns paradoxalt att fysiskt avstånd och isolation är sättet vi älskar varandra på just nu. Sören Kierkegaard han hade fått rätt, när han i sin bok ”kärlekens gärningar” gör redo för, att man kan älska sin nästa även om man är bosatt på en öde ö, så länge man har rätt sinnelag gentemot nästan och det har man när man älskar Gud. Med andra ord att det är tanken som räknas (min tolkning av Kierkegaard). Undrar hur han ställt sig till sina egna tanker idag? Det är enligt min erfarenhet av vad isolationen som finns just nu gör med oss, raka motsatsen av Guds plan för skapelsen, vara det är genom sitt nåderike Torah-förbund eller sitt nåderike Kristus-förbund. Gud låter ju sin nåd flöda över oss för att våra liv skall bli bättre fysisk, psykiskt och andligt (och inte för att vi skall filosofera över hur trevligt det är att vara kärleksfull mot andra).

Just nu har vi tyvärr inga etiskt-korrekta alternativa val, än att hålla fysiskt avstånd– just nu är vi i en fångenskap och väntar på att bli befriade i våra kroppar– för Anden vill bli kropp – det känns så påtagligt att vi inte är riktigt hela utan detta fysiska livsflöde mellan oss! Det känns fel!

Vad är det första du gör när covid är över? Frågan har varit aktuell ett bra tag nu… för min del, finns det så mycket, Anden har varit uppmagasinerat så länge att det blir ett nytt pingstunder när Anden släpps loss igen! Jag hoppas det och behöver det!

Jag längtar efter familj och vänbesök, studiegrupper hembesök fikastunder och leva vidare grupper i församlingen, kramar och närhet, torsdagslunch och gudstjänstfirande… listan är lååång. Jag ser fram emot att få säga: Ååh så gott det är, att få se er igen eller det räcker kanske helt enkelt med högt att säga: Hallelujah!

Bön (omskrivning av Paulus förbön Efesierbrevet 3:14-21)

Himmelske Fader, må du, under denna tid av isolation och fysiskt distans, i din härlighets rikedom ge kraft och styrka åt våra tanker och känslor genom din ande. Så Kristus genom tron kan bo i våra hjärtan med kärlek.

Hjälp oss, i världen och i Lyckå församling, stå fasta och stadigt rotade i honom, så vi tillsammans med alla de heliga, förmår fatta bredden och längden, höjden och djupet och lär känna Kristi kärlek, som är väldigare än al kunskap. Tills hela din fullhet uppfyller oss.

Du som verkar i oss med din kraft och förmår göra långt mer än vi själva kan begära eller förstå.

Din är härligheten genom din världsvida kyrka, och genom Kristus Jesus, vars nåd räcker i alla släktled i evigheters evighet, Amen.

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket.
Din är makten och äran
i evighet. Amen.

Välsignelsen

Lyssna gärna på denna ekumeniska välsignelse som inspelades av kyrkor i Sverige under våren 2020. Texten står nedanför.

https://youtu.be/Z21Jyq7RPXo

Herren välsigne och bevare dig.
Låte sitt ansikte lysa med nåd över dig.
Herren vände sitt ansikte till dig med frid. Amen, amen, amen.
Herrens nåd må vara med dig genom tusen generationer. Din familj och dina barn och deras barn och deras barn.
Herren själv må gå framför dig, även bakom och bredvid dig Runtomkring dig och inom dig
Han är med dig,
Han är med dig
I din utgång och din ingång, i din medgång och din motgång, när det mörknar, när det ljusnar,
Han är för dig, Han är för dig
Amen Amen Amen

/ Jennie Chapman