Foto: Camilla Lindskog

Det syns inte alltid utanpå

Nyhet Publicerad

Var fjärde vuxen kvinna och var sjätte vuxen man i Sverige har någon gång varit utsatt för våld. 210 000 barn i Sverige lever i en familj där det förekommer våld. 22 % av Malmös niondeklassare lever med någon form av hedersnormer. Stiftets diakoner fick ta del av både fakta och av personliga berättelser vid biskopens diakondag om våld i nära relationer. 

Hedersnormer är något som kan finnas i alla kulturer, religioner och grupper, berättar Katja Cronborn och Emeli Skandevall från Resursteam Heder. Det kan till exempel handla om krav på kyskhet, tvång att gifta sig med någon man själv inte valt, en förstärkt machonorm eller heteronorm. Bröder kan kontrollera systrar, söner mödrar och män kvinnor. Och – förövaren kan också vara ett offer – genom att tvingas in i en kultur och ett beteende som inte är självvalt.

Resursteam Heder tipsade om att hedersproblematik kan upptäckas genom att en person inte får vara med på vissa aktiviteter i skolan eller på jobbet, inte får prata med någon av motsatt kön, alltid har bråttom hem, alltid har någon med sig eller alltid blir hämtad/lämnad.

Det är inte bara blåmärken vi ska leta efter eftersom våld kan anta många skepnader.

Socionomen Linn Moser Hällen säger att det är lätt att missa någon som far illa om de inte passar in i vår förväntade föreställning om hur en förövare ”ska vara”. Det kan också vara så att den som är utsatt flyttat gränserna för vad våld är, genom normalisering, att hon/han inte själv tycker att hen är utsatt för våld. Det som definieras som våld kan hos den utsatta till exempel ha normaliserats till lite tjafs eller bråk.

Det är inte bara blåmärken vi ska leta efter eftersom våld kan anta många skepnader. Våld förekommer, utöver fysiskt, också ekonomiskt, psykiskt, latent, socialt, sexuellt, digitalt, passivt, materiellt … Att leva med våld är att vara kroniskt rädd och därmed kroniskt stressad. Stressen kan leda till depression, ångest, sömnsvårigheter, övervikt, ätstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 med mera. Märker man att någon i ens närhet drabbas av något av detta kan det vara en idé att fråga om hur personen har det i ett större perspektiv.

Eva Risberg, diakon i S:t Staffans församling, säger att hon fick en tankeställare under dagen. 
- Våld kan se så olika ut och det är viktigt att fundera över hur jag ska ta upp frågan när jag misstänker att en person far illa. Jag bestämde mig idag för att jag kommer att göra det på indikation. Jag är inte rädd för att fråga!

Biskop Johan uttrycker tacksamhet över att tillsammans med stiftets diakoner få diskutera hederskulturfrågor och våld i nära relationer. 
- I våra församlingar vill jag att vi skapar förutsättningar för att alla ska våga prata om våld, förtryck och hedersproblematik. Jag tror att om vi visar att vi vågar prata om det så känner andra, även utsatta, att detta är en plats där vi kan prata om allt!