En oljemålning av en kvinna i medeltida klädsel och ett flygande svärd riktat mot hjärtat.  Hon omges av sju mindre bilder som föreställer bibliska scener.
Lyssna

Nyhet / Publicerad 23 mars 2026 / Ändrad 24 mars 2026

Stabat Mater Dolorosa

Onsdag 1 april uruppförs det nyskrivna verket Stabat Mater Dolorosa i Toleredskyrkan. Det framförs av Damkören Vox Rosae, Lena Risberg på tvärflöjt och Rose-Marie Svensson på piano, under ledning av Jonas Franke-Blom. Text av Susanne Rikner och musik av Jonas Franke-Blom.

Stabat Mater, eller ibland Stabat Mater Dolorosa, är från början en dikt från 1300-talet. Dikten har ingen officiell titel, utan de två namnen som vi idag använder för den kommer från de första två eller tre orden i dikten. Ingen vet heller säkert vem som skrev dikten, men kanske var det franciskanermunken Jacopone da Todi. Dikten handlar om hur Jungfru Maria står vid korset och ser sin son lida och dö. “Stabat Mater dolorosa” är diktens första rad, och betyder ungefär ”Den plågade modern stod” – alltså vid korset. Dikten har översatts till en mängd olika språk och tonsatts flera gånger.

Den Stabat Mater Dolorsa som uruppförs 1 april i Toleredskyrkan är dock inte en variant av den ursprungliga dikten, utan ett helt nyskrivet verk inspirerat av den. En annan inspirationskälla för Susanne Rikner när hon skrev sin Stabat Mater Dolorosa var en målning från 1500-talet. Konstverket heter Jungfrun av de sju smärtorna och är målat av en konstnär som är känd som ”Mästaren av kvinnliga halvfigurer”. Maria sitter med ett svärd pekande mot hjärtat, omgiven av sju bilder som återger bibelberättelser där smärtan rör vid henne på olika sätt.

Jag har inte gjort en översättning av den medeltida hymnen. I stället är texten ett försök att uttrycka några av de teman som finns på ett nytt sätt.

Susanne Rikner, textförfattare

Ett verk i tre delar

Precis som i den ursprungliga dikten står Maria i denna nya Stabat Mater Dolorsa vid korset och ser Jesus plågas till döds. Verket är indelat i tre delar, och varje del inleds och avslutas med några rader på latin från den ursprungliga dikten. Den första delen knyter an till de tidigare smärtorna i Marias liv, med inspiration från Jungfrun av de sju smärtorna. I den andra delen kopplas Jesus och Marias lidande till alla människors lidande, och den tredje delen handlar om det ”Varför?” som alla lidande människor genom tiderna har ropat till Gud. Verket avslutas med en kort epilog i form av en bön.

När Jonas Franke-Blom tonsatte Susanne Rikners text lät han musiken växa fram med utgångspunkt i textens rytm, frasering och avgränsningar. Hans mål var att förena text och musik till en helhet som ger åhöraren en större emotionell upplevelse än av att bara läsa texten.

Välkommen att komma och lyssna på uruppförandet av Stabat Mater Dolorosa!

Datum: 1 april 
Tid: 19.00-20.00
Plats: Toleredskyrkan 

Innan texten som Susanne skrivit fanns, fanns ingenting. Inga idéer om hur musiken skulle låta. Det som sedan började växa fram är enbart inspirerat av den nya textens innebörd och hur den är skriven.

Jonas Franke-Blom, tonsättare