Prästlönetillgångarna i Svenska kyrkan förvaltar tillsammans över 400 000 hektar produktiv skogsmark. I en studie som forskningsinstitutet Skogforsk gjort inom ramen för Svenska kyrkans färdplan för klimatet, undersöks vilken klimatpåverkan den brukade skogen har, det vill säga skogen där kolbalansen påverkas genom de beslut som tas.
Skogforsk konstaterar att kolförrådet är stort i skogarna som Svenska kyrkan förvaltar, men att ett sätt att öka klimatnyttan vore att tillvarata mer av biomassan i de träd som avverkas. "En betydligt större andel av de avverkade trädens grenar och toppar skulle kunna utnyttjas än idag", skriver Skogforsk.
Aktiv skogsskötsel viktigare på längre sikt
På längre sikt är det dock skötseln som är viktigare. "Skogens förmåga att lagra kol är direkt kopplad mot tillväxten. Denna kan i hög grad påverkas genom aktiv skogsskötsel.", skriver Skogforsk.
– Det känns tryggt för personalen inom prästlönetillgångarna att ha forskning i ryggen för framtida beslut om skogsskötseln i de skogar vi förvaltar, säger Anders Landström, stiftsjägmästare i Luleå stift.
Han hänvisar också till Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) rapport som ytterligare förstärker de slutsatser som Skogforsk drar i rapporten som beställts till Svenska kyrkans färdplan för klimatet.
Färdplanen har etappmål för förvaltning av skog och mark
Svenska kyrkans färdplan för klimatet innehåller ett antal etappmål. En av rubrikerna handlar om förvaltning av skog och mark: "Till 2023 kommer en gemensam metod för redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser att implementeras inom prästlönetillgångarna för att kunna följa klimatarbetet och dess förbättringar. Samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala, andliga och existentiella värden."
