Kyrkstadskonfirmanderna Gustav, Elin och Smilla i Nederluleå kyrka
Lyssna

Kreativa konfirmander i Kyrkbyn

Gabriel, Elin och Smilla valde kyrkstadskonfirmation

Det finns många olika valmöjligheter för den som vill konfirmeras. Smilla Larsson, Gabriel Belhoucine och Elin Gustafson valde att konfirmeras i Kyrkbyn i somras. På programmet stod bland annat sång, musik och kreativa aktiviteter.

Redan som 7-åring började Smillas musikintresse med att pappa Ola lärde henne spela några enkla barnsånger på pianot. Nu skriver hon egna låtar. De handlar mest om frihet, fångenskap och om att duga som man är. Den senaste heter Jag ska växa som en blomma.
– Med den vill jag säga att man inte ska bry sig om vad andra tycker och att vi faktiskt är perfekta precis som vi är.
Och det fick Smilla själv öva på under konfirmationen. Våga visa andra vem hon är.
– Jag älskar att sjunga och spela men har svårt att göra det framför folk, säger hon.

Låtar med budskap

Gabriel valde kyrkstadskonfan för musikens skull och att sova i en kyrkstuga i Gammelstads kyrkstad verkade också roligt. Han har lärt sig spela gitarr på egen hand och det är bland det roligaste han vet. Gabriel kan sitta i timmar, ta ut ackord och testa nya versioner av sina favoritlåtar. Under konfirmationen kom han i kontakt med ny musik.
– Sånger som Glory och Ropa till Gud är bra. Det är roligt att spela låtar som har ett budskap. 

Tolka musik

Musik är också viktigt för Elin. Hon sjunger, spelar fiol och piano till husbehov och i skolan tog hon chansen att lära sig spela både trummor och bas. Det är något särskilt med att tolka musik, menar Elin.
– Det känns så bra att ändra en låt litegrann, vara kreativ och göra sin grej.
När hon läste att konfirmationen i kyrkbyn innehöll musik, konst och kreativa aktiviteter kändes det som en ”perfect match”.
– Musik och kreativitet, det är ju jag, säger Elin. 

Nya vänner

Smilla, Gabriel och Elin har alla tre goda erfarenheter av kyrkstadskonfirmation. Smilla som beskriver sig som introvert var till en början tveksam om hon skulle anta utmaningen att vara mer utåtriktad.
– Men jag har lärt mig att göra det jag tycker är kul, ta risken att kliva fram och inte backa undan, säger hon.
För Elin var samtalen under konfirmationen givande.
– Jag fick nya perspektiv på hur andra tänker kring kristendomen, säger hon.
– Och jättekul att få nya vänner, tillägger Gabriel.

Text: Catrine Kostenius

(Ur Kyrknyckeln nr 3 2020)

Jag har lärt mig att göra det jag tycker är kul, ta risken att kliva fram och inte backa undan

Smilla Larsson