Lyssna

Kan en algoritm förstå livet?

Vad gör oss till människor – och vad händer när tekniken börjar spegla våra innersta ­frågor? Tanken på att skapa en digital hjärna väcker både nyfikenhet och oro. I takt med att AI breder ut sig i samhället blir det ännu mer aktuellt att lyfta de eviga frågorna: om mening, frihet, kärlek och ansvar. Och kanske har mänskligheten här ett val att göra, att se till att tekniken tjänar oss väl, så att mänskliga möten rent av kan få ta större plats?

Text: Elin Eklöf och Marie Lundström Bild: Hans Kvarnström

Självkörande bilar, analyser av röntgenbilder, skräddar­sydda förslag på resebokningar, skapande av tal och musik – sedan ett antal år tillbaka ser vi artificiell intelligens, AI, ta plats i ­nästan varje del av samhället. Många av oss använder tekniken utan att tänka på det: när vi rättar stavning, hittar snabbaste vägen eller får hjälp att skriva en text.

Men AI har också tagit klivet in i det existentiella samtalet. I dag kan vi ställa frågor om liv, död, med­vetande och mening – till en chatbot. Ett av de mest uppmärksammade exemplen i Sverige är Bishop Talks, en digital version av prästen Lennart Koskinen. 
Han har varit biskop, skrivit ett 20-tal böcker och blev känd för svenska folket på 1980-talet genom sina radioandakter som kunde ha så många som 1,5 miljoner lyssnare.

Genom att mata in Koskinens böcker, andakter och predikningar har en befintlig AI-modell anpassats för att föra samtal i hans anda. Den som vill kan när som helst chatta med den digitala biskopen – och få svar som speglar hans livs­erfarenhet och teologiska perspektiv. 

Maria Mattsson Mähl som är entreprenören bakom Bishop Talks berättar i Kyrkans tidning om ett samtal som berörde henne djupt:
– När jag var 20 år förlorade jag min pappa i Estonia-katastrofen. Lennart var väldigt engagerad i arbetet efter Estonia och har ­skrivit mycket om det. Jag chattade med Lennarts avatar i fyra timmar om det. Det blev ett själavårdande samtal, och jag grät efteråt, berättar hon för Kyrkans Tidning. 

När Bishop Talks får frågan om AI kan ersätta människor, svarar den:
”På ett ytligt plan kan AI visser­ligen utföra uppgifter som tidigare krävde mänsklig arbetskraft – snabbare, ­effektivare och ofta billigare. 
Men det är något annat att vara människa. Att vara människa hand­lar om att känna, välja, älska, tvivla. Att ställa sig frågan: Vad ska jag göra av mitt liv? AI kan analysera, men inte leva. Det kan räkna ut svar, men inte känna förundran.
Så kanske är frågan inte om AI kan ersätta oss, utan vad det är i oss som aldrig bör ersättas”, skriver den digitale biskopen och avslutar med ”Vad tänker du?”

En annan biskop som deltar i samhällsdiskussionen kring AI är ärkebiskopen Martin Modéus. I en debattartikel i Expressen 2023 skriver han att AI inte får användas för att rationalisera bort mänskliga möten, särskilt i utsatta situationer. Tvärtom bör tekniken frigöra tid för just sådana möten.
Han pekar på behovet av en etisk kompass när vi anammar AI och hänvisar till det dubbla kärleksbudet i Matteusevangeliet 22 där Jesus talar om kärleken till Gud, medmänniskan och oss själva.
”Här finns en antydan till en sådan kompass. Det som gynnar skapelsen och medmänniskan. Det som inte gör mitt hjärta och samvete illa, och det som hjälper oss att ta plats i det gudagivna, förunderliga uppdraget att vara medskapare av en god och beboe­lig värld.”

Eftersom AI delvis stöper om sam­hället är det oundvikligt att den även aktiverar frågan om vad det innebär att vara människa, vilka vi är och vilka vi vill vara. Den utmanar också vår upp­levelse av det som utmärker det unikt mänskliga – inte minst med tanke på att vissa arbetsupp­gifter som bara människor ­kunnat utföra tidigare nu plötsligt kan göras av AI.

Amanda Lagerkvist, professor vid Uppsala universitet, menar att AI-utvecklingen angår oss alla, inte bara som medborgare, utan även som existentiella varelser. 
Hon är redaktör för antologin AI och samtalet om de stora frågorna där hon skriver:
”Vi behöver mod att ställa öppna frågor om hur vi vill leva i framtiden, och vilken roll tekniken ska ha. AI utvecklas inte i ett vakuum – den formas av människors syften, som kan vara både goda och problematiska.”

Lennart Koskinen beskriver på sin hemsida att han hela sitt liv kombinerat andlig förankring med vardagsnära insikter. Och att chatboten Bishop Talks blir ett sätt att fortsätta rusta människor med verktyg för ett mer medvetet och värderingsstyrt liv – nu i digital form. Den snart 80-årige tidigare ­bis­kopen hoppas också på att med chat­botens hjälp nå ut till unga männi­skor eftersom chat är ett så naturligt forum för dem. 

I mötet med den artificiella intelli­gensen speglar vi oss själva – och kanske upptäcker vi något nytt om vad det är att leva och vara människa. Eller som Bishop Talks själv retoriskt frågar: 
”Vad i dig själv känner du aldrig kan ersättas?”