Text: Kristina Lindh Foto: Kajsa Göransson
Han gillar egentligen alla traditioner – midsommar, kräftskiva, jul, halloween…
Men största favoriten är påsk.
– Påsken är lagom uppstyrd, om någon inte kan komma är det inte hela världen. Släkten har en stuga i Roslagen, vi brukar åka dit och elda löv och äta ägg. Vi sjunger vissa sånger. Själv brukar jag sova utomhus under bar himmel.
David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, har i en rad uppmärksammade böcker ringat in svenskens existentiella profil. Det började med ”Det gudlösa folket” 2015 och har fortsatt med ”Granskogsfolk” och ”En lockton i ödemarken”.
Nu är han aktuell med ”Anspråkstagen”, en bok om mening. Varför upplever allt fler, i synnerhet unga, att livet saknar mening? Och vad kan man göra åt det?
Ett av svaren skulle kunna låta såhär: Sök dig till traditionerna.
Länkar dåtid med framtid
Traditioner ger gemenskap, sammanhang och djup, säger David Thurfjell.
– Människan är ett flockdjur. Men till skillnad från de andra djuren är vi flockvarelser med förmåga till fantasi, abstrakt tänkande och självreflektion. För att hålla ihop gruppen skapar vi ramverk, allt från juridiska ramar till världsbilder och berättelser. Detta har kulturen alltid hållit på med.
Traditionernas funktion är bland annat att binda samman det förflutna med framtiden. Det sker ofta genom riter och händelser som länkar generationerna till varandra.
David Thurfjell tar dopet som exempel.
– Man förstår kanske inte riktigt orden eller handlingarna, det är lite konstigt och märkligt alltsammans. Men det är samma ritual som utförts i tusen år i det här landet och i tvåtusen år i kristendomen. Med ord, tankar och med sin kropp placerar man in sig i något som är större än en själv.
Traditionerna väcker kluvna känslor. Samtidigt som de är uppfordrande är vi måna om att hålla dem vid liv. Kycklingpajen som mormor gjorde varje påsk är jättejobbig att göra, ändå måste den stå på bordet. Vi kan inte välja bort pajen för då får vi dåligt samvete.
Både upprepning och förändring
Traditioner är också i sig motsägelsefulla. Å ena sidan bygger de på upprepning, på idén att ”vi alltid har gjort såhär”. Å andra sidan är de dynamiska, annars skulle de inte överleva. Nya traditioner dyker upp och införlivas i kulturen. Och den som synar hur långt en viss tradition egentligen sträcker sig upptäcker ofta att den inte alls är så gammal som man tror.
David Thurfjell konstaterar att traditioner hänger ihop med både pengar och demografi.
– Det kan gå väldigt fort ibland. Halloween har snabbt blivit en etablerad sed i Sverige. En del av förklaringen handlar om att den går att tjäna pengar på rent kommersiellt.
Många butiker har numera särskilda erbjudanden kring den muslimska fastehögtiden Eid. Ett resultat av att Sverige förändrats befolkningsmässigt. Studier visar att på samma sätt som svenskar inte upplever att julen är en kristen tradition, upplever inte heller nysvenskar med bakgrund i muslimska länder att eid är en religiös högtid. Traditionerna är ett tillfälle till fest, helt enkelt.
Ideologiska tolkningar skapar debatt
Det händer att traditioner skapar debatt. Eftersom de påverkar hur vi ser på oss själva, som individer och som land, har de politisk potential. Traditionen kan användas som verktyg både för att hålla ihop en grupp och för att skilja olika grupper från varandra.
De återkommande diskussionerna om luciafirande är ett sånt exempel. Hur ser ett ”riktigt” luciatåg ut? Är det svenska luciafirandet hotat? Många som deltar i debatten har en ideologisk agenda.
Traditioner påverkas också av de stora världshändelserna. Länge var Tyskland det dominerande kulturlandet och exportör av många av de inslag som vi förknippar med julen, däribland julgranen.
Sedan andra världskrigets slut är det från USA vi hämtat nya traditioner. Det gäller inte bara halloween utan fenomen som baby shower, en fest som hålls inför förlossningen, och gender reveal party, då det ofödda barnets kön avslöjas.
– Man kan fråga sig vad som kommer hända nu när relationen mellan USA och Europa förändras så. Kommer det påverka vår syn på vissa traditioner?
Blir traditioner mer eller mindre viktiga i ett land som ser sig själv som sekulärt, som Sverige?
– Jag tror att de blir mindre viktiga. Det gäller inte bara de årstidsbundna högtiderna utan även traditioner som har med livsfaser att göra. Vi ser hur dopstatistiken går ner och hur begravningsseden försvagas.
Offrade till Njurgubben
I sin forskning rör sig David Thurfjell ofta långt bakåt i historien. Han berättar om ett speciellt fall han stött på, där det i norska Hardanger så sent som vid förra sekelskiftet fanns en kvinna som offrade till Njord, en sötvattensgud i gammal fornnordisk mytologi. Hon hade lärt sig att när man fiskar slänger man ett mynt i vattnet och säger ”Den ska Njurgubben ha”. Trots att tusen år gått sedan kristnandet levde offertraditionen kvar bland enstaka individer.
Som kontrast finns de privata och pinfärska sederna. För inte så länge sedan frågade David Thurfjell sina barn vilka traditioner som de tyckte var bäst. Svaret var oväntat. Tvåa på listan, efter halloween, kom att dagen före julafton åka till Max och käka hamburgare. Han hade själv inte tänkt på att det skulle vara något särskilt. Men familjen hade gjort det i alla år och för barnen hade det blivit en viktig grej.
Föräldratipset: skapa traditioner
Barnen är nu vuxna och har fullt upp med sitt. Det har gett David Thurfjell nya insikter om traditionernas betydelse. Han beskriver hur avgörande traditionerna är för att de alla då och då kommer samman.
På föräldrars vis hör han sig själv fråga ”Kommer ni hem till jul?”, ”Vad gör ni i midsommar?”.
– När barnen var små slet jag med att hinna baka lussebullar och annat som hörde till. Nu är jag tacksam för att jag gjorde det. Det är mitt tips till alla småbarnsföräldrar. Se till att orka skapa traditioner, en dag är de den enda livlinan du har.