-Jag känner stor glädje, entusiasm och ödmjukhet inför det här uppdraget. Mitt hjärta finns i retreat, själavård och trons fördjupning. Här kan man få andlig påfyllning och fördjupad relation med Jesus, säger diakon Helena Borgenback, som första mars tillträdde som ny föreståndare för Wettershus retreatgård.
Flyttade till Vadstena
Hon och maken Rickard kommer ursprungligen från Piteå, men har steg för steg flyttat söderut i Sverige och hamnade 2020 i Vadstena. Där blev Helena diakonvigd av biskop Martin Modéus medan Rickard tillträdde en tjänst som ansvarig för Pilgrimscentrum.
När tjänsten som kyrkoherde i Skärstad-Ölmstad församling blev ledig lockades Rickard att söka och tillträdde i september 2025.
När han sedan sökte samarbete med Wettershus blev det känt att retreatgården sökte ny föreståndare.
Så nu arbetar paret Borgenback i var sin ny miljö och i ett nytt men gemensamt geografiskt område.
-Fantastiskt att den här möjligheten öppnade sig. Vi är glada att hamna i detta område och kunna stötta varandra, säger de.
Bakgrund som förskollärare och IT-pedagog
Helena har en bakgrund som förskollärare och IT-pedagog innan hon bestämde sig för att bli diakon.
Nu blir det fokus på att utveckla Wettershus retreatgård.
-Min roll blir att möjliggöra för ideellt engagemang i form av det husfolk, volontärer och retreatledare som gör insatser här. Sedan ska jag skapa ett program och själv vara retreatledare. Tänk, allt som är byggt här är skapat av människors kärlek till platsen, säger Helena och syftar på den vackra platsen med huvudbyggnad, samlingssalar, kapell och gästrumslänga.
Var sommarhus och ateljé
Ursprungligen var det Jönköpingskonstnären Gunnar Zilo som fångades av platsen. Han såg en bild på området, letade upp och köpte det och lät flytta dit en stuga som kom att bli både sommarhus och ateljé.
Gunnar Zilo avled 1958 och hans änka Mia började fundera på vad som skulle hända med huset.
-Hon var med i en bönegrupp i Jönköping där frågan ”vad ska det bli av Mias sommarstuga” blev ett böneämne, berättar P-O Ängegärd, pastor och föreståndare 2007-2008 och nu den senaste tiden i väntan på Helena Borgenback.
Samtidigt höll en grupp präster och pastorer i Jönköping på att leta efter en plats att skapa ett retreat. På något sätt korsades deras vägar.
Andra retreatgården i Sverige
-Retreatrörelsen hade slagit rot i Norge i sökandet av platser att dra sig undan för meditation, bön och stillhet. Sveriges första retreatgård öppnade i Rättvik och den andra här, fortsätter han.
Därmed var en ekumenisk förening bildad som kunde inviga sin retreatgård i mars 1966.
-Det innebär att den här gården är Södra Vätterbygdens gemensamma retreatgård.
Hit har människor kommit under 60 år för lugn och stillhet, såväl grupper som många privatpersoner. Vandrare på den intilliggande Franciskusleden stannar också till.
-Vi har genom åren haft bland annat akvarellmålning och kristen djupmedition. Retreaten finns med olika längder och teman, ofta med en retreatledare utifrån. Vi har en liturgi som är sparsmakad, välkomnande och varm, till stor del formad av Margareta Melin.
Öppna retreater och grupper
Stommen för Wettershus är de öppna retreater som de arrangerar, dit vem som helst är välkommen att anmäla sig. Men det är också vanligt att hela grupper bokar in sig. ”Konceptet” är detsamma, med måltider, böner, meditation, föreläsningar och möjlighet till enskilda samtal.
Vistelsen sker också under tystnad där man avstår yttre impulser som till exempel sociala medier.
-Tystnaden ger en grund för att Gud är närvarande. Tystnaden behövs för att lyssna och vi erbjuder tystnadens gåva. Den är ganska ovanlig, men inte onyttig. En av sakerna med tystnad är att det som behöver flyta upp inom en får göra det och beröras. Jag uppmuntrar inte heller människor att använda tiden till att läsa böcker. Anteckningsboken, är den viktigaste, att skriva ner de tankar man får, säger P-O Ängegärd.
”Behov att stanna upp”
Många besökare är återkommande och gästboken brukas fyllas med positiva omdömen.
-De brukar uttrycka tacksamhet över dagarna, att de fått mycket andligt och själsligt med sig, säger Karina Gunvisdotter, husmor sedan tio år, men också samordnare för husfolket.
Intresset för retreatvistelse har hållit i sig genom åren. Samtidigt har intresset för pilgrimsvandringar ökat.
-På senare år har det kommit fler retreatgårdar. Samtidigt har pilgrimsvandringar blommat upp. Jag känner nog att allt fler upplever vardagen som för hektisk och har behov av att stanna upp och urskilja vad som egentligen är viktigt, säger P-O Ängegärd.
Under jubileumsåret 2026 blir det dels en upprustning av retreatgården, dels en jubileumshögtid i augusti.
MIKAEL BERGSTRÖM