”Gode Gud, tack för den dag som gått. Jag ber Dig Gud att förbarma Dig över NN som är svårt sjuk och hennes/hans familj (Om så är fallet). Jag ber för hela min familj. Låt de undkomma svårare sjukdomar och allvarliga skador. Jag ber att de skall få leva ett bra liv, bli älskade och själva förmås älska. Jag ber att de skall inse att livet är en Gudagåva som skall tas på allvar i tacksamhet. Jag ber att de skall förmå sig att efter bästa förmåga leva ett liv i Jesu Kristi efterföljd. Amen
”Ber för närstående”
-Detta är min aftonbön varje kväll innan jag somnar. Jag ber inte för världens alla svältande eller för att önska mig något själv, utan jag ber i huvudsak för närstående som är sjuka eller nedstämda. Jag har alltid haft en tro på Gud, men sedan har den varit olika intensiv i olika perioder. Numera går vi till Sofiakyrkan ibland, säger Olof G Hedengren som bor med hustrun Agneta på centrala väster.
Han upplever sin egen bön som en klart och tydligt budskap.
-Den ger mig frid och möjlighet att samla tankarna inför sömnen.
Olof G Hedengren beskriver hur farmor Margareta la grunden till hans tro.
-Hon var väldigt troende och kyrksam. Vi bodde grannar på landet och när jag kom hem från skolan gick jag till farmor som hade förberett med smörgås och vi satt och pratade. Vi fick skjuts till kyrkan på söndagarna och jag följde med henne från tidig ålder. I flera år travade jag också iväg i vått och torrt till söndagsskolan i missionshuset. En gång fick jag en Jesusbild som belöning för trogen närvaro, beskriver han.
Uppskattar kyrkorummet
Samtidigt är hans inställning till kyrka och tro dubbelbottnad.
-Jag är ganska kritisk till Svenska kyrkan som institution, för den har blivit politiserad. Jag tycker att den ska ägna sig åt till exempel själavård och diakoni. Man jag uppskattar kyrkorummet för att få ihop tankarna. En och annan gång hör man en bra predikan också, säger han med ett leende.
Hustrun Agneta har i sin tur haft ett engagemang i POSK, partipolitiskt oberoende i Svenska kyrkan, under en period när de bodde i Stockholm.
-Så jag har varit med och bidragit till att Svenska kyrkan bildade ett utlandsstift som sköts av domkapitlet i Visby, förklarar hon.
Äldre släktingar predikade
Frikyrkan har aldrig intresserat Olof G Hedengren. Samtidigt fanns det ett starkt engagemang längre tillbaka i släkten. I matrummet hänger målningar på farfars farfar, både Olofs och hustrun Agnetas, båda föregångsmän inom frikyrkorörelsen.
Olof Gabriel Hedengren, (1812-1870), var en svensk godsägare, predikant och politiker. Han startade bland annat en av de första lantmannaskolorna i Sverige och var riksdagsledamot innan han mer och mer blev predikant och gjorde Riseberga gods i Närke till ett centrum för den lokala religiösa väckelsen.
-Han lämnade aldrig Svenska kyrkan, men fick en religiös uppenbarelse sedan fyra av hans barn dog på kort tid i en farsot. Han började predika hemma i sin matsal och när det kom mer folk byggde han ett bönehus och skapade den så kallade Risebergarörelsen. Men detta stred mot dåtidens konventikelplakat, en svensk förordning som förbjöd bönemöten i andra lokaler än i kyrkan. Så han blev anmäld av någon nitisk länsman, men det ledde ingen vart, troligen på grund av alla kontakter, berättar Olof G Hedengren.
Hustrun Agnetas farfars farfar, Hans Henric von Essen, (1755-1824) hade också ett starkt frikyrkligt engagemang och var bland annat med och bildade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS.
Arbetade i finansvärlden
Olof G Hedengren har dock inte ägnat sig åt något kyrkligt yrke. Under många år fanns denne civilekonom och jur kand i finansvärlden, bland annat som bankir i Genéve i eget finansbolag. I boken ”Den ofrivillige bankiren” från 2015, beskriver kan hur det var att arbeta med den tidens stora i finansvärlden och den förhandlingspsykologi som behövdes i stora affärer.
Både före och efter denna bok har det blivit flera, i vitt skilda ämnen, totalt ett tiotal.
Här finns till exempel böcker om några idoler; Winston Churchill och Ernest Hemingway. Här finns också boken "Bibeln - en sagolik berättelse".
-Min ambition är att blottlägga "den röda tråden" som löper från Skapelseberättelsen i Gamla testamentet till Jesus korsfästelse, död och uppståndelse i det Nya testamentet. Om man lyckas få tag i den röda tråden blir läsningen av Bibeln till en hisnande och oerhört lärorik resa, förklarar han.
Den allra senaste boken ”Trollbunden i Järnrike”, från 2025, är en historisk roman om Peder, en ung mans osannolika klass- och bildningsresa, där verklighet och fiktion blandas.
-Men just nu har jag ingen mer bok på gång, säger Olof G Hedengren.
MIKAEL BERGSTRÖM