Det hade gått två dagar sen den där fruktansvärda fredagen.
Ingenting skulle någonsin bli sig likt igen efter Jesus död.
Nu var det tidigt på söndagsmorgonen och två kvinnor var på väg till Jesus grav. De skulle smörja hans kropp med väldoftande kryddor och oljor. Man brukade göra så på den här tiden.
Maria från Magdala var en av dem som hade följt Jesus och lyssnat till hans ord. Nu bar hon olja att smörja hans döda kropp med. Det var så hemskt det som hade hänt. Hur kunde de döda honom? Han som inte hade gjort något ont.
Bredvid henne gick en annan Maria. Hennes ögon var fulla av tårar och hon hade svårt att se var hon satte fötterna. Hon stannade och satte ner kryddorna för att kunna torka tårarna. Det var då hon såg det.
Stenen var bortrullad från graven.
När de kom in i graven upptäckte de att Jesus kropp var borta!
De blev mycket upprörda. Hade någon stulit kroppen?
Plötsligt stod två änglar framför dem.
"Varför söker ni den levande här bland de döda?" sa den ena.
"Han är inte här, han har uppstått från de döda”, sa den andre.
Maria och Maria från Magdala blev överlyckliga. De rusade från graven för att leta upp lärjungarna och berätta vad änglarna sagt. Tänk vad glada alla skulle bli nu!
Fast riktigt så blev det inte. Lärjungarna trodde inte på dem.
Inte kan man väl uppstå från de döda!?
Men Petrus sprang genast till graven.
Och han såg att den faktiskt var tom.
Texten är hämtad från Barnens Bästa Bibel, skriven av Sören Dalevi, illustrerad av Marcus-Gunnar Petterssonoch utgiven på Speja förlag.