Hej Eva, vad ska du göra nu?
När det gäller kyrkliga uppdrag så kommer jag att vara ordförande i revisionen i Lunds stift. Det betyder att jag får en bra överblick över hela stiftet vilket är spännande.
Du har ju ett långt engagemang i Svenska kyrkan Helsingborg bakom dig. Vad minns du bäst från de här 40 åren?
Alla positiva, mänskliga möten och alla fina stunder i gudstjänstlivet. Det är en rikedom att få ha varit med om den utveckling Svenska kyrkan gått igenom. En stor sak var förstås när kyrkan skildes från staten år 2000. En annan förändring här i Helsingborg var när vi gick från att vara en samfällighet med fyra församlingar under varsin kyrkoherde, till ett pastorat med fyra församlingar som leds av en, gemensam kyrkoherde. Det innebär en förändring i styrning och ledning. En annan sak jag minns var när vi firade 600-årsjubileum i Mariakyrkan och jag var med och tog emot kungligheterna. Det var fantastiskt.
Hur kommer det sig att du engagerat dig i 40 år?
Kyrkan har varit en del av mitt liv sedan jag var barn. Jag känner en hemvist här och det har varit en självklarhet för mig att engagera mig. Jag har haft andra politiska uppdrag också, men de jag värderar högst är de uppdrag jag har haft i kyrkan.
När du avtackades som kyrkofullmäktiges ordförande fick du Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations medalj för gagnande gärning. Vad betyder den för dig?
Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick den. Den är ett erkännande att jag har gjort ett uppskattat arbete inom kyrkan och det ger mig både stolthet och tacksamhet. Jag har två fina guldmedaljer nu, eftersom jag också fått helsingborgsmedaljen. Det ska bli roligt att bära dem vid högtidliga tillfällen.
Text och foto: Josefine Sjöqvist