Ett av församlingens fokus är det som brukar benämnas som existentiell hälsa. När Världshälsoorganisationen WHO talar om den existentiella hälsan ryms många dimensioner, exempelvis hopp, mening, förundran, gemenskap och andlig styrka. Ord som vi känner igen i kyrkan. Och det är inte så konstigt. Som du ser finns i församlingen ett helt smörgåsbord för ande, kropp och själ.
Samtal om tro och liv, om det som bär när annat brister. Kvinnogrupper och mansgrupper som möts för att dela det som skaver i livet. I församlingens sorgegrupper delas förlusten med andra i samma situation. Att få vila i känslan av att livet bär en mening, också när den inte är helt synlig. Möjligheten att få fördjupa sin tro under ett år i katekumenatets långsammare rytm eller bibelstudier där man tillsammans reflekterar över bibelns många gånger utmanande texter. Det handlar också om att få stanna upp och känna förundran, som när blåsipporna plötsligt bryter fram, för att tala i Tomas Tranströmers bilder.
Men existentiell hälsa också i form av att få landa i sig själv på en retreat som ett erbjudande att dra sig undan, att lyssna inåt, att närma sig Gud och sig själv. Eller ligga ner i Hedvig Eleonora kyrka och lyssna till orgeln. Vackra Djurgårdskyrkan, församlingens retreatcentrum, välkomnar till stillhet och ro.
Jag vill avslutningsvis slå ett slag för den nystartade morgonbönen i Gustaf Adolfskyrkan. Vi möts en halvtimme kvart över åtta på tisdagar och torsdagar! Församlingen vill på många sätt erbjuda rum för mening, stillhet och gemenskap. Du är inbjuden att vara med.
Varmt välkommen!
Maria Olofsdotter Bråkenhielm
Präst